Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
EU:s nye utrikeschef Josep Borrell (till höger) tillsammans med Nederländernas utrikesminister Stef Blok. Bild: Virginia Mayo/AP/TT

EU öppnar för Magnitskij-lag

Efter många om och men öppnas vägen för allmänna sanktioner i EU mot personer som brutit mot mänskliga rättigheter, oavsett var de ägt rum.
Utpekade ska kunna drabbas av inreseförbud och frysta tillgångar.

Inom EU krävs för tillfället att utrikesministrarna först enas om vilken händelse som ska straffas med sanktioner, innan några personer och organisationer eller företag kan drabbas. Så är fallet till exempel när det gäller kriget i östra Ukraina som lett till inreseförbud och frysta tillgångar för en lång rad ryska och ukrainska politiker och tjänstemän.

Men nu ska ett mer allmänt system tas fram.

– På begäran av flera medlemsstater har vi enats om att dra igång förberedelserna för ett globalt sanktionssystem för att hantera allvarliga människorättsövergrepp. Det här kommer att bli EU:s motsvarighet till USA:s Magnitskijlag, konstaterar nye utrikeschefen Josep Borrell på sin presskonferens efter måndagens EU-utrikesministermöte i Bryssel.

Död i fängelse

Lagstiftningen i USA har fått namn efter den ryske advokaten Sergej Magnitskij, som avled i ett fängelse i Moskva 2009. Tre år senare infördes amerikanska sanktioner mot flera ryska tjänstemän, som Magnitskijs uppdragsgivare och anhöriga anklagade för att medvetet ha orsakat hans död, som hämnd för hans granskning av korruption och stora skattebedrägerier.

En allmän europeisk motsvarighet föreslogs av Nederländerna för ett år sedan, men har blockerats av framför allt Ungern. Nu finns dock enighet för att ta fram regler för en fungerande mekanism.

– Det här blir ett påtagligt steg för att återbekräfta EU:s globala ledarroll när det gäller mänskliga rättigheter, anser Borrell.

"Något nytt"

Utrikesminister Ann Linde (S) gör tummen upp, även om hon konstaterar att mycket återstår innan systemet kan vara på plats.

– Jag hoppas att det här kan bli något nytt, men det är väldigt mycket (kvar) om hur det ska gå till, vad det ska omfatta och så där. Men nu är det principbeslutet som vi har tagit, säger Linde i Bryssel.

Wiktor Nummelin/TT

USA:s så kallade Magnitskijlag infördes 2012 sedan den ryske advokaten och skatterevisorn Sergej Magnitskij tre år tidigare avlidit vid 37 års ålder i ett ryskt häkte, anklagad för förskingring. Magnitskij hade gripits medan han själv utredde misstänkt korruption och stora skattebedrägerier i Ryssland,

Enligt ryska myndigheter avled Magnitskij av en hjärtattack. Kritiker och anhöriga anser att han dog i sviterna av misshandel och utebliven vård.

Inledningsvis medförde Magnitskijlagen i USA att 18 utpekade ryska tjänstemän drabbades av inreseförbud och frysning av sina eventuella tillgångar i USA. Senare har systemet utvidgats till att gälla korruption och brott mot mänskliga rättigheter även i andra länder. Bland de nu listade finns exempelvis flera saudier som utpekats för delaktighet i mordet på journalisten Jamal Khashoggi, en rad folkmordsanklagade militärchefer i Myanmar (Burma) samt även den ryska delrepubliken Tjetjeniens omstridde ledare Ramzan Kadyrov.

Motsvarigheter till Magnitskijlagen i USA har även införts i Kanada, Storbritannien, Estland, Lettland och Litauen.