Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

På tisdagsmorgonen röstade Danmarks statsminister Mette Frederiksen (S) i landets kommun- och regionval. Frederiksen lade sin röst i en gymnastikhall i Værløse i Furesø kommun.
På tisdagsmorgonen röstade Danmarks statsminister Mette Frederiksen (S) i landets kommun- och regionval. Frederiksen lade sin röst i en gymnastikhall i Værløse i Furesø kommun. Bild: Martin Sylvest/Ritzau/TT

Ett kommunval präglat av regeringens minkkaos

Regeringens hantering av minkskandalen har präglat Socialdemokratiets valrörelse inför dagens kommunval i Danmark.
Ett faktum som inte stör statsministern Mette Frederiksen (S).
– Jag står fast vid det beslut vi fattade, säger hon.

Klockan 08 öppnade vallokalerna i Danmarks 98 kommuner. På morgonen var statsministern Mette Frederiksen (S) ute på Köpenhamns gator för att valspurta med Sophie Hæstorp Andersen, som är Socialdemokratiets kandidat till posten som överborgmästare i huvudstaden.

En stor del av frågorna från de närvarande journalisterna handlade om det faktum att partiets valrörelse har överskuggats av regeringens lagvidriga beslut i november i fjol om att massavliva 15–17 miljoner minkar.

"Bli mer normalt"

– Jag har inget emot att minkfrågan fyller den här valrörelsen. För jag står fast vid det beslut vi fattade och jag tror inte att en ansvarstagande regering – oavsett vilken färg den har – skulle ha struntat i riskvärderingen, säger Frederiksen enligt nyhetsbyrån Ritzau.

Under en lång tid kunde regeringspartiet kunde dra nytta av sin hantering av pandemin, men under hösten har stödet i opinionen mer legat kring resultatet i folketingsvalet sommaren 2019 (26,4 procent).

– Jag tycker att det är naturligt efter att vi under en period fått en stor uppbackning på grund av coronan. Alla har ju vetat att (stödet) skulle bli mer normalt, säger Frederiksen, som senare under förmiddagen lade sin röst i en gymnastikhall i Furesø kommun, nordväst om Köpenhamn.

Det är dock inte säkert att ställningen i nationella opinionsmätningar ger en bra fingervisning om utfallet i de lokala valen.

– I Danmark brukar vi tala om den nationella valvinden. Att partiernas ställning smittar av sig på den kommunala nivån och man brukar säga att den slår igenom med ungefär halv styrka, säger Rune Stubager, professor i statsvetenskap vid Århus universitet, till TT.

Tappar i Köpenhamn?

Det innebär att om parti går framåt med fyra procentenheter i en nationell opinionsmätning går partiet i genomsnitt fram med två procentenheter på kommunal nivå.

– På det sättet kan man säga att kommunvalet är ett slags temperaturmätning för hur det går nationellt för partierna, men det är en temperaturmätare med stora felkällor. Det är 98 olika val med en egen dynamik, och en massa lokala förhållanden föreligger, säger Rune Stubager.

Socialdemokratiet riskerar dock att tappa positionen som Köpenhamns största parti. Rödgröna Enhedslisten, stödparti till regeringen, växer starkt i Danmarks huvudstad.

Även om S blir nummer två sett till partistorlek lär det bli en socialdemokratisk överborgmästare i Köpenhamn sedan andra partier uppgett att de kommer stötta S-kandidaten Sophie Hæstorp Andersen.

Posten som överborgmästare har Socialdemokratiet haft ända sedan den infördes 1938.

– Vi har tagit ansvar i många år och är redo att göra det igen, säger Mette Frederiksen.

Invandringskritiska Dansk Folkeparti har motvind i opinionen och partiledaren Kristian Thulesen Dahl räknar med ett dåligt kommunval.

– Det är inget tvivel om att Dansk Folkeparti backar i jämförelse med resultatet för fyra år sedan, säger Thulesen Dahl när han röstar hemma i Thyregod på södra Jylland.

I kommunvalet 2017 fick Dansk Folkeparti sammanlagt 8,7 procent av rösterna.

Precis som på nationell nivå är Socialdemokratiet och borgerliga Venstre de två stora maktpartierna ute i kommunerna. Partierna har i nuläget 46 respektive 38 borgmästarposter, vilket är danskarnas motsvarighet till Sveriges kommunalråd.

– Man brukar prata om en borgmästareffekt i kommunvalet och det ger Socialdemokratiet och Venstre en "boost". En "boost" man inte har på den nationella nivån, säger Rune Stubager.

Val under en pandemivåg

Runt 4,7 miljoner danskar har möjlighet att rösta i dagens kommun- och regionval, som präglas av att det genomförs mitt under en ny pandemivåg. Det har lett till kreativa lösningar för att valet ska kunna genomföras på ett smittsäkert sätt.

På många ställen finns det exempelvis möjlighet att rösta från bilen eller utomhus om man är sjuk i covid-19. Väljare uppmanas även att ta med sig en egen penna för att sätta ett kryss vid sin kandidat, men i exempelvis kommunen Ringkøbing-Skjern på Jylland har man köpt in runt 40 000 blyertspennor.

– Precis som det finns en valsedel till alla finns det nu också en blyertspenna till alla, säger borgmästaren Hans Østergaard (Venstre), till nyhetsbyrån Ritzau.

Det finns dock en viss risk för att pandemin påverkar valdeltagandet, som på kommunnivå brukar ligga på runt 70 procent.

– Min förväntan är att valdeltagandet kommer att sjunka, men jag tror inte att det kommer vara någon stor nedgång. Även om det är en pandemi gör vi det mesta normalt just nu i Danmark, men man vet ju aldrig. Vi har aldrig hållit något val under en pandemi tidigare, säger Ulrik Kjær, professor i statsvetenskap vid Syddansk universitet, till TT.

Klockan 20 stänger vallokalerna i Danmark.

Statsminister Mette Frederiksen (S) och andra S-profiler tar en bild med Sophie Hæstorp Andersen (S), som är partiets kandidat till posten som överborgmästare i Köpenhamn.
Statsminister Mette Frederiksen (S) och andra S-profiler tar en bild med Sophie Hæstorp Andersen (S), som är partiets kandidat till posten som överborgmästare i Köpenhamn. Bild: Martin Sylvest/Ritzau Scanpix/TT
En väljare lägger sin röst i kommun- och regionvalet i Ålborg. På grund av en ny pandemivåg kan valdeltagandet komma att gå ner något, spår en statsvetare.
En väljare lägger sin röst i kommun- och regionvalet i Ålborg. På grund av en ny pandemivåg kan valdeltagandet komma att gå ner något, spår en statsvetare. Bild: Henning Bagger/Ritzau Scanpix/TT

Fakta: Kommun- och regionval i Danmark

I dag genomförs val i 98 kommuner och 5 regioner i Danmark.

Val på kommunal och regional nivå hålls var fjärde år i landet, men de hålls i regel inte samtidigt som valet till folketinget (landets parlament).

Ett folketingsval ska hållas senast fyra år efter det föregående valet, men sittande statsminister kan utlysa val när som helst innan dessa fyra år har passerats. Nästa folketingsval måste hållas senast den 4 juni 2023.

I genomsnitt sedan 1970-talet har valdeltagandet i kommunvalet legat på knappt 70 procent av de röstberättigande. Då är inte valet 2001 inräknat eftersom det sammanföll med folketingsvalet. Det året var valdeltagandet i kommunvalet 85 procent.

Källor: Ritzau och rapporten Valgdeltagelsen ved kommunal- og regionsvalget 2017, Köpenhamns universitet

Fakta: Största partierna

En genomgång av Danmarks största partier inför dagens kommun- och regionval:

Socialdemokratiet

Borgmästarposter: 46.

Antal mandat totalt: 830.

Resultat 2017 (riksgenomsnitt): 32,4 procent.

Venstre

Borgmästarposter: 38.

Antal mandat totalt: 629.

Resultat 2017 (genomsnitt): 23,1 procent.

De Konservative

Borgmästarposter: 8.

Antal mandat totalt: 234.

Resultat 2017 (genomsnitt): 8,8 procent.

Dansk Folkeparti

Borgmästarposter: 0.

Antal mandat totalt: 179.

Resultat 2017 (genomsnitt): 8,7 procent.

Enhedslisten

Borgmästarposter: 0.

Antal mandat totalt: 99.

Resultat 2017 (genomsnitt): 6,0 procent.

Socialistisk Folkeparti

Borgmästarposter: 1.

Antal mandat totalt: 131.

Resultat 2017 (genomsnitt): 5,7 procent.

Radikale Venstre

Borgmästarposter: 1.

Antal mandat totalt: 79.

Resultat 2017 (genomsnitt): 4,6.

Alternativet

Borgmästarposter: 1.

Antal mandat totalt: 12.

Resultat 2017 (genomsnitt): 2,9 procent.

Liberal Alliance

Borgmästarposter: 0.

Antal mandat totalt: 15.

Resultat 2017 (genomsnitt): 2,6 procent.

Nye Borgerlige

Borgmästarposter: 0.

Antal mandat totalt: 7.

Resultat 2017 (genomsnitt): 1 procent.

Fotnot: Antalet mandat och borgmästarposter speglar nuvarande läge, inte resultatet direkt efter valet 2017. Köpenhamn kommuns sex fackborgmästare är inte inkluderade.

Källor: Ritzau, Politiken

Fakta: Minkskandalen

Det var i början av november i fjol som den socialdemokratiska regeringen i Danmark aviserade att landets samtliga minkar – runt 15–17 miljoner djur – skulle avlivas sedan en variant av coronaviruset hittats i flera besättningar.

Viruset hade överförts till människor och det fanns en rädsla för att framtida vaccin inte skulle kunna stoppa den nya virusvarianten.

Kort efter beslutet framkom det att det saknades laglig grund för att även avliva friska djur och under hösten 2021 utreder en minkkommission regeringens hantering av frågan. Totalt ska 61 nyckelpersoner förhöras och sist ut, den 9 december, är statsminister Mette Frederiksen (S).

Det som framför allt har påverkat socialdemokraternas valrörelse till kommun- och regionalvalet är att det under hösten framkommit att bland annat Frederiksen under en tid har haft en inställning aktiverad på sin mobiltelefon om att automatiskt radera sms. Meddelanden som minkkommissionen inte har kunnat ta del av.

Efter en lagändring kunde massavlivningen av landets minkar fortsätta och under hela 2021 har det varit förbjudet att avla mink. Ett förbud som förväntas förlängas även över 2022.