En av huvudfrågorna vid toppmötet 11-12 december är den ekonomiska och finansiella krisen, som fått många regeringar och näringsidkare att bäva. Trots nedsatta priser ser folk ut att hålla igen - till och med julgranen innanför svängdörrarna i rådsbyggnaden Justus Lipsius vid Rond Point Schuman verkar ha krympt och anpassats till rådande ekonomiska kris.
President Nicolas Sarkozy - som fram till årsskiftet håller i EU-ordförandeskapet - och hans brittiske kollega Gordon Brown träffades redan i början av veckan för diskussioner om hur man ska undvika en ekonomisk inbromsning. Båda talade för en satsning på allmänna investeringar.
- Vi har tittat på hur vi nu skulle kunna investera i den digitala infrastrukturen, på samma sätt som man för många år sedan investerade i vägar, järnvägar och infrastruktur för att stimulera ekonomier, sade Gordon Brown.
Den energiske Nicolas Sarkozy tvekar inte om att han kommer att få med sig EU-ledarna på en ekonomisk återhämtningsplan på 200 miljarder euro. Det är tänkt att unionens institutioner ska bidra med 30 miljarder euro i olika stödåtgärder, medan medlemsstaterna ska ta resten av pengarna ur sina nationella budgetar.
Den tyska förbundskanslern Angela Merkel, som efter tidigare framgångar av pressen dubbats till Miss World, har hållit en relativt låg profil de senaste månaderna. Att Merkel med Europas största ekonomi inte var med vid mötet i London var ett trendbrott eftersom Frankrike och Tyskland tidigare varit de som träffats före viktiga EU-möten.
Samtidigt med EU-toppmötet här i Bryssel pågår förhandlingar om energi- och klimatpaketet i polska Poznan. Flera medlemsländer är oroliga för att deras industrier inte kommer att klara sig i den globala konkurrensen om de ska rätta sig efter EU-målen. Bland andra Polen - där över 90 procent av energin kommer från kol - vill ha eftergifter, annars hotar man att lägga in veto mot EU-planerna.
Även Tyskland och Angela Merkel har tidigare haft betänkligheter inför klimatavtalet, men på torsdagen sade Merkel att Tyskland trots den ekonomiska nedgången ville att EU-länderna skulle ha ett "otvetydigt engagemang" för klimatpaketet.
- Tyskland vill införa klimatmålen utan några om och men, sade Merkel när hon anlände till Bryssel.
Unionens strävan att hålla samman medlemsländerna har fått sig en törn av Irlands nej till Lissabonfördraget - EU:s förslag till ny grundlag. Det irländska parlamentet kom i förra månaden fram till att Irland kan hålla en ny folkomröstning om fördraget. Och alla är nu spända på den irländske premiärministern Brian Cowens presentation av hur han ska få igenom Lissabonfördraget på hemmaplan.
Några av Irlands hjärtefrågor - abort, beskattning och militär neutralitet - får inte undermineras om irländarna ska säga ja till den nya konstitutionen. Bedömare tror att en omröstning kommer att genomföras nästa år, kanske inte före valet till Europaparlamentet i juni, utan snarare i september, oktober.
Premiärminister Cowen sade före mötet i går att Irlands framtid var "ofrånkomligt sammanbunden" med EU, men han vill troligen försäkra sig om att principen "ett land, en kommissionär" bevaras. Cowen hade fått uppmuntrande ord från EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso bara timmar före EU-mötet som Barroso kallade "det mest kritiska under senare år".
- Jag tror inte att det kommer att bli några problem att ha en kommission med 27 länder eller fler, sade Barroso.
President Nicolas Sarkozy har under Frankrikes EU-ordförandeskap tagit på sig avgörande ansvar för Europeiska unionens agerande, framför allt i den ekonomiska krisen. Och Sarkozy har stora förhoppningar om att medlemsländerna snart kan vara överens om Lissabonfördraget.
Den franske presidenten är fast besluten om att inte lämna några stora och svåra frågor olösta innan Frankrike lämnar över till Tjeckien, som tar över ordförandeskapet 1 januari. Enligt rykten blir det en lång fredag i Bryssel. Räcker inte fredagen, kan den franske presidenten ta lördagen i anspråk.
Sista utvägen kan bli ett nytt toppmöte den 29 december.
