Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Soldater ur Kachinfolkets självständighetsarmé (KIA), landets näst största väpnade grupp, som nu attackerat regimen.  Bild: Axel Kronholm
Soldater ur Kachinfolkets självständighetsarmé (KIA), landets näst största väpnade grupp, som nu attackerat regimen. Bild: Axel Kronholm

Etniska arméer ansluter sig till revolutionen i Myanmar

Flera av landets större väpnade organisationer ställer sig bakom demonstranterna. Samtidigt varnar en rad experter för att Myanmar står inför en fullständig statskollaps.

Under två år har blodiga strider härjat i Rakhinestaten i västra Myanmar och fördrivit över 200 000 människor från sina hem. Där har militären, som grep makten i landet i en kupp den 1 februari i år, krigat mot den etniska väpnade gruppen Arakan Army, som med sina drygt 7000 soldater och moderna vapensystem är en av landets starkaste rebellarméer.

I slutet av 2020 nåddes ett eldupphör i striderna, men nu har Arakan Army tillsammans med två andra väpnade grupper hotat att de kommer att ansluta sig till ”vårrevolutionen” om regimen inte slutar döda fredliga demonstranter.

Byn Let Kar står i brand efter bittra strider mellan Arakan Army och Myanmars militär i maj 2020. Arakan Army söker större självständighet för Rakhinestaten. Bild: Myanmar Army via AP
Byn Let Kar står i brand efter bittra strider mellan Arakan Army och Myanmars militär i maj 2020. Arakan Army söker större självständighet för Rakhinestaten. Bild: Myanmar Army via AP

Totalt har nu över tio väpnade grupper ställt sig bakom demonstranterna och fördömt militärregimen som dödat över 550 demonstranter. Några av landets starkaste etniska arméer har redan gått till attack mot regimstyrkor. Kachin Independence Army (KIA) rapporterar att de genomfört flera attacker och bakhåll på Myanmars armé under den senaste veckan. Liknande attacker har utförts av Karen National Liberation Army (KNLA) i östra Myanmar.

– Vi kunde inte bara se på när kuppmakarna dödar våra burmesiska bröder och systrar dag efter dag, säger Padoh Saw Taw Nee, chef för utrikesdepartementet för KNLA:s politiska gren, Karen National Union (KNU), till GP.

I ett uttalande i statsmedia har juntaledaren Min Aung Hlaing sagt att de väpnade grupper som fördömt kuppen dansar efter den avsatta regeringens pipa.

Ny utveckling i konflikten

Jenny Hedström, biträdande lektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, säger att det här är en ny utveckling.

– Det har hänt att etniska väpnade grupper tidigare tagit hand om människor som flytt från militären, men de har aldrig ställt sig bakom folkliga uppror på det här uttalade och koordinerade viset. De fördömer ju inte bara militären utan säger att de är beredda att skydda demonstranterna med våld om så behövs.

Soldater ur Kachinfolkets självständighetsarmé försjunkna i bön. Kachinfolket är en kristen folkgrupp i norra Myanmar. Bild: Axel Kronholm
Soldater ur Kachinfolkets självständighetsarmé försjunkna i bön. Kachinfolket är en kristen folkgrupp i norra Myanmar. Bild: Axel Kronholm

Padoh Saw Taw Nee från KNU säger att de etniska minoriteterna och den burmesiska majoritetsbefolkningen har samma intressen när det gäller att störta regimen.

– Vi lever i samma land och slåss för lika rättigheter och självbestämmande och för att få grunda en genuin federal union.

Regimen har militärt övertag

Myanmars inbördeskrig är ett av världens längsta. Sedan självständigheten från Storbritannien 1948 har olika konflikter härjat från och till i landets etniskt varierade gränsområden, som också är rika på naturresurser. Det uppskattas att Myanmars etniska arméer tillsammans har omkring 75 000 soldater till förfogande. Regimen har åtminstone 350 000 soldater och övertaget om luftrummet, men om den attackeras på flera fronter samtidigt skulle det kunna få effekt.

– Det kan stärka demonstranternas kampvilja, att veta att de här grupperna står bakom dem. Men ännu viktigare är att det kan distrahera militären från städerna och protesterna, och tvinga den att omfördela energi och resurser till att slåss på andra ställen. Om militären måste fokusera på att strida i gränsområdena bör det ge andrum till proteströrelsen i städerna, säger Jenny Hedström vid Försvarshögskolan.

Den avsatta folkvalda regeringen har fortsatt att arbeta och stifta lagar, trots att det i praktiken är militärens så kallade ”State Administration Council” som styr landet. Den 31 mars beslutade den avsatta regeringen att avskaffa 2008 års grundlag som garanterar militären inflytande över politiken. Man för även samtal med flera av de etniska väpnade grupperna och planerar att bilda en ny ”federal armé”.

– Om det internationella samfundet inte agerar står vi oundvikligen inför ett fullskaligt inbördeskrig och fler blodiga dagar, veckor och månader, säger den avsatta regeringens internationella sändebud, Dr. Sasa, till Reuters.

Demonstranter flyr från militärstyrkor i Yangon, Myanmar, den 31 mars. Sedan militärkuppen har landet plågats av våldsamma svar på demonstrationerna. Bild: AP Photo
Demonstranter flyr från militärstyrkor i Yangon, Myanmar, den 31 mars. Sedan militärkuppen har landet plågats av våldsamma svar på demonstrationerna. Bild: AP Photo

Ett sådant scenario innebär förstås mer lidande för befolkningen. GP har tidigare rapporterat om hur Myanmars armé i samband med militärkuppen gick till attack mot byar i Karenstaten. Flera civila, däribland barn, ska ha dödats i flygbombningar under senaste veckan. Enligt FN har nu över 2 400 människor flytt över gränsen till Thailand.

Varnar för statskollaps

Nu varnar flera experter för risken att Myanmar går mot en fullständig statskollaps. Landet blir mindre fungerande ”för varje dag som går”, säger Hervé Lemahieu på den australiensiska tankesmedjan Lowy Institute till CNBC, och varnar för att ”vi kommer allt närmare den punkt där vi kan betrakta Myanmar som en kollapsad stat.”

Myanmar var sedan tidigare en av Asiens fattigaste länder med en hög grad av undernäring. Coronapandemin körde den redan svaga ekonomin i botten: en undersökning från oktober 2020 visade att andelen invånare som lever på mindre än 2 dollar om dagen ökat från 16 till 63 procent under pandemin. Militärkuppen lär förvärra situationen ytterligare. Världsbanken uppskattar att Myanmars ekonomi kan krympa med en tiondel under 2021 till följd av oroligheterna.

Det är ett samhälle i djup kris. Offentliganställda strejkar, bankerna håller stängt och det råder brist på kontanter, vilket innebär att miljontals anställda inte kan få löner utbetalda, och priser på basvaror har skjutit i höjden. Australiens tidigare premiärminister Kevin Rudd säger till tidningen The Guardian att det internationella samfundet ”gravt underskattar hur snabbt det här kan urarta i tusentals, kanske tiotusentals, döda”.

Kachinfolkets självständighetsarmé övar. De sammanlagda styrkorna hos de etniska arméerna är betydligt färre än statsmilitärens, men om militären attackeras på flera fronter, samtidigt som de måste hantera folkets demonstrationer, kan det få effekt. Bild: Axel Kronholm
Kachinfolkets självständighetsarmé övar. De sammanlagda styrkorna hos de etniska arméerna är betydligt färre än statsmilitärens, men om militären attackeras på flera fronter, samtidigt som de måste hantera folkets demonstrationer, kan det få effekt. Bild: Axel Kronholm

I veckan fördömde FN:s säkerhetsråd våldet i Myanmar, men Kina och Ryssland motsatte sig hårdare formuleringar i det gemensamma uttalandet.

Kina kan förändra balansen

Kina bedöms vara det land med störst möjligheter att påverka vad som sker i Myanmar. Det är inte bara dess största handelspartner – Kina har även nära band till den största väpnade gruppen i landet, United Wa State Army (UWSA). Den har än så länge inte ställt sig bakom proteströrelsen. En källa med insyn i UWSA berättar för GP att Aung San Suu Kyis avsatta regering ska ha bjudit in den väpnade gruppen till samarbete, men att inbjudan inte besvarats.

Frågan är om Kina kan övertygas att agera mot regimen i Myanmar för att undvika ytterligare instabilitet i grannlandet. Kinas utrikesminister Wang Yi sa förra månaden, i ett telefonsamtal med sin indonesiske motsvarighet, att fortsatt kaos i Myanmar ”inte ligger i regionens gemensamma intressen”, och erbjöd att bistå de sydostasiatiska länderna i försöken att minska spänningarna i landet.

Med mer hjälp från omvärlden tror Padoh Saw Taw Nee, utrikeschef för Karen National Union (KNU), att de kan besegra militären.

– Ondskan är stark, men vi tror att vi kan övervinna den. Om vi kan få hårdare ekonomiska sanktioner och vapenembargo mot regimen och ena de etniska minoriteterna så kommer vi förr eller senare att se viktiga förändringar i vårt land.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.