Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Etiopiensvenskarna får dom före jul

För varje dag står det allt mer klart att terroråtalet mot de två svenska journalisterna i Etiopien är illa underbyggt. Det mesta har gått försvarets väg och lättnaden var stor hos anhöriga och ambassadpersonal efter onsdagens förhandlingar.

-När jag tar på mig mina gamla domarglasögon så måste jag säga att jag har väldigt svårt att se någon domstol som kan anse att något syfte att stödja terrorism har bevisats, skrockade UD-sändebudet Carl-Henrik Ehrenkrona förnöjt efter att förhandlingarna i fallet mot Martin Schibbye och Johan Persson ajournerats till den 21 december.

Då ska dom avkunnas och sedan kommer det sannolikt dröja ytterligare dagar eller någon vecka innan straffpåföljden presenteras. Förhoppningen hos försvarssidan är då att allt som rör terror i åtalet - det vill säga att svenskarna uppsåtligt ville främja terrorism samt att de illegalt tog sig in i Etiopien i syfte att främja terrorism - helt enkelt avskrivs.

När det gäller åtalspunkten att illegalt ha tagit sig in i landet så har de båda redan erkänt detta, och möjligen kan de redan i fängelset ha suttit av det straffet. Men det är oklart, det enda som är säkert är att det rör sig om ett avsevärt mindre allvarligt brott.

-Det känns så mycket bättre i dag, ja det känns hoppfullt, konstaterade Kristina Persson, mamma till fotografen Johan, och pressade fram ett nervöst leende.

För även om ingen vågade ta någonting i förskott så var lättnaden nästan fysiskt påtaglig hos de anhöriga på onsdagen.

Och om rättsprocessen inte hade gått åklagarnas väg dagen innan - då Schibbye och Persson själva enligt bedömare mycket övertygande förde sin talan - så fick de ingen revansch på onsdagen.

Särskilt gällde det vittnet Adrian Blomfield som är Jerusalemkorrespondent för brittiska Daily Telegraph.

Blomfield beskrev för rätten sitt jobb som reporter i flera konfliktområden och underströk vikten av att tala med alla sidor i en konflikt. Dessutom gav han flera exempel på hur han tagit sig in i ett land illegalt för att få underlag till sina reportage.

-Det är alltid vår ambition att lyda lagar, men ibland måste man bryta dem för att få fram sanningen, förklarade han.

Efteråt lät ambassadör Jens Odlander, som tillsammans med ambassadens personal lagt ner enormt mycket arbete fallet, nästan lyrisk.

-På ett sätt kan man säga att det är den västerländska formen av journalistik som har stått inför rätta.

Sedan återstår att se om landets politiska systemet kan svälja ett eventuellt tillbakadragande av terroråtalen. Fallet har stor principiell betydelse i Etiopien.