Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
1/5

Erdogans nästa drag: Införa dödsstraff

Enligt Turkiets regering vinner ja-sidan i folkomröstningen om kraftigt stärkt presidentmakt – men oppositionen kräver omräkning av röster. I segertalet tog Erdogan upp ett återinförande av dödsstraffet och att folket får rösta på nytt om andra politiker spjärnar emot.

Texten börjar under tv-inslaget

 

 Turkiet har för första gången i historien beslutat om en så viktig förändring genom parlamentets och folkets vilja. För första gången i republikens historia ändrar vi vårt statsskick genom civil politik. Det är därför det här är mycket viktigt, säger Erdogan enligt nyhetsbyrån Reuters.

Med uttrycket civil politik syftar han på Turkiets historia av militär inblandning i landets styre.

– Med folket har vi åstadkommit den viktigaste reformen i vår historia, fortsätter Erdogan enligt AFP.

Premiärminister Binali Yildirim hade dessförinnan sagt att ännu inte officiella siffror visade att ja-sidan vunnit.

Den turkiska nyhetsbyrån Anatolia rapporterar att ja-sidan låg på 51,2 procent när nästan alla röster i Turkiet hade räknats.

Tar upp dödsstraffet

Över 55 miljoner medborgare fick rösta, och ja-sidan har haft en klar fördel resursmässigt.

Erdogan säger också att alla bör respektera resultatet, särskilt Turkiets allierade. Han lyfter fram att segern till stor del vilar på röster från turkar i andra länder.

Han säger också att han ska diskutera frågan om att återinföra dödsstraffet med Yildirim och med det oppositionella nationalistpartiet ledare Devlet Bahceli, och att det kan bli en ny folkomröstning om politikerna inte enas kring dödsstraffet. Erdogan tog upp dödsstraffet i sitt segertal bara minuter efter att ha vunnit omröstningen som ger honom mer makt. Tack vare folkomröstningen, kan han nu sittar kvar som president i tolv år till.

Erdogan har redan även tidigare tagit upp ett återinförande dödsstraffet – efter den misslyckade statskuppen sommaren 2016 meddelade han att dödsstraff behövde införas för att straffa de skyldiga, som enligt honom är landsförrädare.

Valdeltagandet var 86 procent i folkomröstningen enligt tv-stationen Habertürk.

Kräver omräkning

Med grundlagsändringen utökas presidentens befogenheter kraftigt. Bedömare har beskrivit det som den största politiska förändringen sedan den turkiska republikens grundande 1923. Anhängare till en förändring hävdar att det leder till stabilitet, medan motståndarna tror att det i praktiken gör presidenten enväldig.

Efter folkomröstningen protesterade motståndare i flera stadsdelar i Istanbul mot resultatet.

Ett beslut i sista minuten av landets valmyndighet om att valsedlar som saknar officiell stämpel ska få räknas med i valet kritiseras av oppositionspartiet CHP, som hävdar att olagligheter inträffat.

 Höga valnämnden har misslyckats genom att tillåta bedrägeri i folkomröstningen, säger Bülent Tezcan, partiets vice ordförande.

CHP kräver omräkning av uppemot 60 procent av rösterna.

Också det prokurdiska oppositionspartiet HDP kräver omräkning, av två tredjedelar av rösterna. Det finns indikationer på tre–fyra procentenheters manipulation av resultatet, enligt HDP.

App mot fusk

Det cirkulerar rykten om oegentligheter. Men Fatih Celebi, ekonomistudent vid Koc-universitetet i Istanbul och IT-företagare, väntade sig enligt den tyska nyhetsredaktionen Der Spiegel ett rättvisande val.

Celebi är engagerad i Oy ve Ötesi, en enskild organisation som på eget initiativ bevakar val i Turkiet sedan 2013. Organisationen har utbildat 150 000 valobservatörer och många har följt folkomröstningen. Organisationen har också utvecklat en app, som väljare kan använda för att rapportera oegentligheter.

Fatih Celebi betonar att systemet är öppet för insyn – det stöds av alla de fem stora partierna, valövervakare utanför det politiska systemet och observatörer från utlandet.

 Kampanjen är en sak. Valen i sig går sedan länge riktigt till.

 

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.