Jamal Khashoggi, under en presskonferens Bahrain i december 2014, då han var vd för en nystartad arabiskspråkig nyhetskanal.
Jamal Khashoggi, under en presskonferens Bahrain i december 2014, då han var vd för en nystartad arabiskspråkig nyhetskanal.

Erdogan kräver bevis i Khashoggi-fallet

Han klev in på det saudiska konsulatet i Istanbul för ett rutinärende, men har inte setts till sedan dess. Nu kräver Turkiets president bevis i fallet. Dissidenten Jamal Khashoggi mystiska försvinnande riskerar att piska upp en ny storpolitisk konflikt i Mellanöstern – och allvarligt skada Riyads anseende i omvärlden.

ANNONS
|

- Saudiarabien har av allt att döma skjutit sig i foten, säger Mellanösternkännaren James Dorsey till TT.

Journalisten Jamal Khashoggi lämnade konsulatet efter sitt besök i tisdags, vidhåller Saudiarabien. Men snart en vecka senare väntar hans fästmö fortfarande på att han ska dyka upp.

Turkiska företrädare tror att Saudiarabien har passat på att göra sig av med den alltmer besvärande dissidenten – genom att mörda honom på konsulatet. Enligt en källa inom den turkiska säkerhetstjänsten anlände 15 saudiska agenter till Istanbul före konsulatbesöket, tog sig in på beskickningen och lämnade kort därefter landet.

ANNONS

Erdogan kräver bevis

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan uppmanade på måndagen Saudiarabien att bevisa att Jamal Khashoggi lämnade konsulatet.

- Konsulatets officiella företrädare kan gömma sig bakom att hävda att han lämnade byggnaden. Om han lämnade så måste det bevisas med foton, sade Erdogan vid en presskonferens.

James Dorsey, som är verksam vid S. Rajaratnam School of International Studies i Singapore, framhåller att Saudiarabien har en hel del att förklara – oavsett om Jamal Khashoggi är vid liv eller inte.

- Det finns inget som tyder på att han på egen hand har lämnat konsulatet. Och om han inte längre är där måste han ha förts bort med tvång, vilket är ett brott mot turkisk lag eftersom den diplomatiska immuniteten tar slut vid konsulatets utgång, säger han.

Sedan den saudiarabiske kronprinsen Mohammed bin Salman blivit allt mer inflytelserik har en rad människo- och kvinnorättsaktivister gripits, liksom flera prinsar och tidigare ministrar. Under de senaste åren har dessutom minst tre saudiska dissidenter i exil kidnappats i Europa.

ANNONS

Ingen kritik

Khashoggi har varit en särskilt frän kritiker av kungahuset, på senare tid som kolumnist i den amerikanska tidningen Washington Post.

- Mohammed bin Salman har gjort klart att han inte tolererar någon form av kritik. Och Jamal befinner sig i en egen kategori. Han är den mest välkända dissidenten, med omfattande kontakter både inom och utanför kungariket.

Relationerna mellan Ankara och Riyad är sedan tidigare ansträngda. Turkiet skickade i fjol trupper till Qatar som en solidaritetshandling, sedan Saudiarabien och dess allierade på Arabiska halvön isolerat den lilla oljestaten. Vidare har det retat Saudiarabien att Turkiet har gett fristad åt flera medlemmar av det egyptiska Muslimska brödraskapet, sedan rörelsen krossades i den militärkupp 2013 som förde den saudiskallierade Abd al-Fattah al-Sisi till makten.

- Både Saudiarabien och Turkiet har trots allt försökt att förhålla sig relativt hövliga mot varandra. Den fasaden skulle rasa samman om det bevisas att Saudiarabien ligger bakom Khashoggis försvinnande, säger James Dorsey.

ANNONS

Stoppar vapenexport?

Men framför allt riskerar Saudiarabien att förlora internationellt anseende, enligt Dorsey. Allierade i väst skulle få det svårare att rättfärdiga sina band till monarkin, vars inblandning i det blodiga kriget i Jemen väcker allt större upprördhet.

- Kraven på att till exempel stoppa vapenförsäljning till Saudiarabien skulle sannolikt få nytt liv i västerländska parlament, säger han.

TT

Fakta: Har kritiserat saudisk inblandning i Jemen

Jamal Khashoggi flydde Saudiarabien i september 2017, några månader efter det att prins Mohammed bin Salman utsetts till tronarvinge. Tiotals dissidenter hade då gripits, däribland intellektuella och muslimska predikanter, trots kronprinsens löften om att öppna landet mot omvärlden.

Khashoggi hade tidigare skrivit för den panarabiska dagstidningen Al-Hayat, som ägs av den saudiske prinsen Khaled bin Sultan al-Saud, men som enligt egen utsago blivit förbjuden att fortsätta sedan han försvarat Muslimska brödraskapet. Regeringen i Riyad anser att organisationen är en terrorgrupp.

Khashoggi, som sedan i fjol levt i exil i USA, har också kritiserat Saudiarabiens inblandning i kriget i Jemen.

Khashoggi har beskrivit den rädslans kultur han anser råder i Saudiarabien efter massgripanden av människorättsaktivister och dissidenter. Men han verkar inte ha varit orolig inför sitt rutinartade besök vid den saudiska beskickningen i Istanbul i tisdags. Inte skulle saudierna våga sig på något inom Turkiets gränser, lugnade han sin fästmö. Men nu är han alltså försvunnen.

Källa: AFP

Bakgrund: Kontroverser under kronprins Salman

När Mohammed bin Salman förra året upphöjdes till kronprins i Saudiarabien framställdes han av många som en progressiv förnyare. Men samtidigt som den unge prinsen tagit steg för att modernisera ekonomi och samhälle – bland annat genom att häva förbudet för kvinnliga bilförare – har kungahuset trappat upp repressionen mot religiösa, intellektuella och feministiska dissidenter, och börjat hävda sig alltmer aggressivt på den världspolitiska scenen.

Här följer några av kontroverserna under Mohammed bin Salmans tid som kronprins.

Jemenkriget: Saudiarabien gav sig i mars 2015 in i inbördeskriget till stöd för den regering som strider mot Iranstödda rebeller. Den saudiskledda militäralliansens flyganfall i landet har fått skarp kritik för att ha skördat många civila offer. I augusti dödades till exempel 51 människor, varav 40 barn, i ett saudisklett anfall mot en buss. Senare samma månad slog en FN-stödd expertgrupp fast att alliansens anfall orsakat de flesta av de dokumenterade civila dödsoffren.

Massgripanden: I september 2017 grep saudiska myndigheter omkring 20 personer, varav flera inflytelserika predikanter och intellektuella. Månaden därpå greps dussintals prinsar och högt uppsatta saudiska företrädare och över 300 personer hölls inlåst på lyxhotellet Ritz-Carlton i Riyad. Officiellt misstänktes de för korruption. Ett antal av dem släpptes senare efter att ekonomiska uppgörelser med myndigheterna.

Mystisk avgång: Den 4 november 2017 meddelade Libanons premiärminister Saad al-Hariri oväntat att han skulle avgå, under en resa till Riyad. Enligt ryktena skedde avgången medan Saudiarabien i någon form höll honom frihetsberövad. Senare tog han tillbaka sin avgång.

Källa: AFP

ANNONS