President Recep Tayyip Erdogan besöker branddrabbade invånare i Manavgat vid den turkiska Medelhavskusten den 31 juli.
President Recep Tayyip Erdogan besöker branddrabbade invånare i Manavgat vid den turkiska Medelhavskusten den 31 juli. Bild: AP/TT

Erdogan i blåsväder efter bränder i Turkiet

De rekordstora bränderna som härjat i Turkiet de senaste veckorna har skapat en politisk kris för president Recep Tayyip Erdogan.
– Det är uppenbart att detta minskar Erdogans chanser att vinna ett demokratiskt val, säger Turkietkännaren Michael Sahlin.

ANNONS

Himlen färgades röd och svart. Turister – och på sina håll även brandmän – flydde för sina liv. Minst åtta människor har mist livet. De senaste två veckornas omkring 200 skogsbränder som rasat runtom i Turkiet har skapat svår förödelse.

Helgens regnväder gav andrum i släckningsarbetet, men president Recep Tayyip Erdogan står inför några av de största svårigheter som han mött under sina 18 år vid makten.

– Bränderna har spätt på kritik som funnits sedan tidigare mot Erdogan, säger Michael Sahlin, ledamot i Kungliga krigsvetenskapsakademin och tidigare ambassadör i Turkiet.

Dåligt förberett

Oppositionspartierna anklagar regeringen för att landet var dåligt förberett på bränderna, och för att man i stället lagt pengar på prestigeladdade byggprojekt. Brandförsvaret har bantats ner och det saknas släckningsplan.

ANNONS

Erdogan tackade inledningsvis nej till hjälp utifrån, bland annat från Israel som erbjöd sig att skicka släckningsplan, och anklagade kurdiska PKK för att ha anlagt bränderna.

– Eftersom systemet i så hög grad bygger på nationalism och regimen har så pass svag legitimitet bär det emot att be omvärlden om hjälp, säger Michael Sahlin.

Att landet enligt många bedömare rört sig i en allt mer auktoritär riktning under Erdogan har också gått ut över brandbekämpningen, enligt Michael Sahlin.

– När det finns en allsmäktig ledare som alla är rädda för skapar det en rädsla för att fatta de beslut som hade behövts ute i regionerna, säger Michael Sahlin.

Hotas av böter

Erdogan har slagit tillbaka mot kritiken. Åklagare har inlett en utredning med anledning av en kampanj i sociala medier för att få omvärlden att hjälpa Turkiet. Hashtaggen #HelpTurkey började spridas på Twitter när medier visade bilder av Erdogan i färd med att dela ut te till branddrabbade i turistorten Marmaris. Regeringen och dess anhängare anklagar kampanjen för att "sprida rädsla och förnedra Turkiets regering". och har svarat med hashtaggar som #StrongTurkey och #WeDon’tNeedHelp.

Samtidigt har tv-kanaler som fortsätter sända bilder på bränderna och inslag som "skapar rädsla och oro hos allmänheten" hotats med böter av myndigheterna.

ANNONS

Osäkert inför valet

Men frågan är om det räcker för att rädda Erdogans popularitet inför valet 2023. Utöver bränderna var regeringen redan pressad av en djup och långvarig ekonomisk kris, som förvärrats ytterligare av pandemin.

– Det är svårt att se hur Erdogan, som läget är i dag, ska ha en chans att vinna valet om det inte införs förändringar i författningen, säger Michael Sahlin.

Samtidigt är oppositionen splittrad.

– Det finns inte någon enande gestalt, säger Michael Sahlin.

Såväl turkiska klimatexperter som oppositionen anklagar i kölvattnet efter bränderna Erdogan för otillräcklig klimatpolitik. Turkiet är ett av sex länder som inte godkänt Parisavtalet. Detta eftersom Turkiet anser sig felaktigt ha klassats som ett industriland till skillnad från exempelvis Kina och Brasilien som räknas som utvecklingsländer och därmed får ekonomiskt stöd för att minska sina utsläpp.

Men hållningen kan vara på väg att ändras, menar Michael Sahlin.

– Jag tror att bränderna får konsekvensen att man försöker hitta ett sätt att skriva på avtalet. Det är uppenbart för de turkiska väljarna att klimatfrågan är viktig, säger Michael Sahlin.

Fakta: Turkiet under Erdogan

Det konservativa Rättvise- och utvecklingspartiet (AKP) har styrt Turkiet sedan 2002. Nuvarande president Recep Tayyip Erdogan var premiärminister mellan 2003 och 2014, då han tog över presidentposten från Abdullah Gül.

Under AKP:s första år vid makten upplevde Turkiet en kraftig ekonomisk uppgång, med förbättrad levnadsstandard för stora delar av befolkningen. De senaste åren har ekonomin dock stagnerat, med skenande inflation och arbetslöshet, samtidigt som landet enligt många bedömare utvecklats i en auktoritär riktning.

Kuppförsöket 2016 blev startskottet för en allt mer hårdför politik, som bland annat har inneburit att hundratusentals människor har fängslats eller fått sparken, anklagade för samröre med Gülenrörelsen, som Erdogan pekar ut som ansvarig för kuppen (predikanten Fethullah Gülen nekar själv till inblandning). Även ett stort antal journalister har fängslats på oklara grunder.

Efter att ha omvalts som president 2018 började Erdogan genom olika lagar och dekret omforma statsapparaten på ett sätt som i princip innebar att den tidigare parlamentarismen ersattes av ett presidentstyre, med en mycket stor koncentration av makt till statschefen.

Samtidigt har Erdogan och AKP gett islam en allt mer framskjuten plats i det historiskt sett starkt sekulära Turkiet.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS