Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Talibaner inne i Kabuls presidentpalats på söndagen den 15 augusti. Bild: Zabi Karimi
Talibaner inne i Kabuls presidentpalats på söndagen den 15 augusti. Bild: Zabi Karimi

En månad av talibanstyre – detta har hänt

Det har gått lite mer än en månad sedan talibanerna intog Afghanistans huvudstad Kabul och utropade seger i landet. Tiotusentals människor har redan flytt landet och UNHCR tror att upp emot en halv miljon afghaner kan försöka fly landet, som står inför en ekonomisk kris.

Den 15 augusti sågs talibankrigare posera på bilder inifrån presidentpalatset i Kabul och landets president Ashraf Ghani uppgavs ha lämnat Afghanistan. Dagarna som följde var kaosartade. På flygplatsen i Kabul samlades tusentals människor i hopp om att få en plats på något av de flygplan som skulle lämna landet. Bilder från kaoset visade hur människor klamrade sig fast utanpå ett militärflygplan när det lyfte och sedan föll mot sin död.

Hundratals människor springer på startbanan när ett amerikanskt evakueringsplan ska lyfta från Kabuls internationella flygplats. Bild: AP/TT
Hundratals människor springer på startbanan när ett amerikanskt evakueringsplan ska lyfta från Kabuls internationella flygplats. Bild: AP/TT

I början av september sa sig också talibanerna ha tagit kontroll över det sista motståndsfästet, Panjshirdalen. Afghanistan hade därmed "lyfts ur krigsträsket" och skulle snart få en regering, meddelade talespersonen Zabihullah Mujahid.

Motståndsrörelsen i Panjshir hävdade dock att kampen fortsätter och att talibanernas utspel om ockupationen av Panjshir var falskt.

En modernare kvinnosyn?

Många människor såg tillbaka på det tidigare talibanstyrets hårda sharialagar med rädsla, men i sina första uttalanden efter att ha övertagit makten lovade talibanerna att det skulle bli annorlunda denna gången.

Dagarna efter att talibanerna tagit makten i landet utropade de en ”allmän amnesti” för regeringstjänstemän.

– I nuläget är det vi som testas, för nu är vi ansvariga för folkets säkerhet, sa rörelsens biträdande politiska ledare, mulla Abdul Ghani Baradar, i samband med övertagandet av landet.

Under talibanernas första internationella presskonferens efter maktövertaget sa också rörelsens talesperson Zabihullah Mujahid att kvinnors rättigheter ska respekteras, men under sharialagar. De menade att kvinnor ”kommer att bli mycket aktiva inom ramverket för islam”. Rörelsen meddelade också att de ville bibehålla relationen med andra länder och att fri press skulle tillåtas i det islamiska emiratet.

Det dröjde dock inte länge innan oroande larmrapporter kom från landet.

Tidigare skräckväldet: Folk stenades och kvinnor förbjöds att arbeta

Enligt vittnesmål från landet ska talibanerna efter maktövertagandet ha letat efter personer som bland annat arbetat för Nato genom att gå runt och knacka dörr i Kabul. FN:s människorättschef Michelle Bachelet meddelade också att det fanns trovärdiga rapporter om utomrättsliga avrättningar av civila, begränsningar av kvinnors rättigheter och rekrytering av barnsoldater.

Talibanerna fortsatte dock att lova att alla grupper i Afghanistan skulle representeras i den kommande talibanregeringen och att rörelsen inte ska hämnas på de som kämpat mot dem de senaste 20 åren.

Kvinnor i Kabul. Bilden är från i våras, innan talibanerna tog över styret. Arkivbild. Bild: Mariam Zuhaib
Kvinnor i Kabul. Bilden är från i våras, innan talibanerna tog över styret. Arkivbild. Bild: Mariam Zuhaib

När talibanerna styrde landet före 2001 rådde ett skräckvälde där brutala steningar var vardag och kvinnor förbjöds att arbeta. Trots att talibanerna denna gång lovat att kvinnors rättigheter ska respekteras har det redan efter en månad av talibanstyre införts flera regler som begränsar kvinnors liv.

Kvinnor och män separeras

Afghanska kvinnor får fortsätta att studera vid universiteten i landet men män och kvinnor skiljs åt. Talibanerna vill också förhindra mingel mellan män och kvinnor på universiteten genom att låta kvinnornas lektioner avslutas några minuter före männens, rapporterar AFP. Kvinnorna ska sedan stanna i ett slags väntrum medan de manliga studenterna lämnar byggnaden.

Könssegregerade klasser ska också gälla i grund- och gymnasieskolan.

I staden Kandahar beordrades radiokanaler bara dagar efter maktövertagandet att sluta spela musik och att stänga av sina kvinnliga presentatörer.

Talibanerna har också meddelat att man förbjuder kvinnor från att idrotta.

– Islam tillåter inte det, säger en talesperson för talibanrörelsen.

Enligt talibanledaren har kvinnor rätt till nödvändigheter som att gå till affären, men sport räknas inte in i den kategorin.

I mitten av september kom också rapporter om att kvinnor inom det lokala styret i Kabul ombads att stanna hemma och att arbete endast tillåts för de kvinnor vars arbetsuppgifter inte kan ersättas av män.

Ekonomiska sanktioner

Kort efter talibanernas maktövertagande började det internationella samfundet strypa pengainflödet till landet. Bara en dag efter att talibanerna intagit Kabul meddelade man från svenskt håll att biståndet till Afghanistan bromsas och den 27 augusti kom beslutet att Sveriges biståndsmyndighet, Sida, stoppar allt bistånd till den afghanska staten.

Sverige ger årligen omkring en miljard kronor i bistånd till Afghanistan och cirka hälften av de pengarna går via Världsbanken till den afghanska staten. Den delen har nu stoppats.

Sveriges biståndsmyndighet, Sida, stoppade allt bistånd till den afghanska staten. Bild: Vilhelm Stokstad / TT
Sveriges biståndsmyndighet, Sida, stoppade allt bistånd till den afghanska staten. Bild: Vilhelm Stokstad / TT

Den 19 augusti meddelande den internationella valutafonden, IMF, att man stoppar Afghanistan från att få tillgång till flera hundra miljoner dollar som annars skulle delats ut som finansiella stödinsatser.

Även Världsbanken bestämde sig för att stoppa utbetalningar till Afghanistan då organisationen sa sig vara djupt oroad över situationen i landet, särskilt över kvinnors rättigheter.

– Vi har pausat utbetalningarna till våra projekt i Afghanistan och vi övervakar och utvärderar situationen noga, säger en talesperson för Världsbanken till AFP den 25 augusti.

Trots stora ekonomiska sanktioner säger sig både Sverige och det internationella samfundet vilja fortsätta stötta de afghanska folket med humanitära hjälpinsatser.

Ekonomiska krisen ett faktum

Trots att butiker och marknader snart kunde börja öppna igen i Kabul efter talibanernas maktövertagande fick större företag hålla stängt på grund av den skriande kontantbristen i landet. Rapporter från landet vittnade om att företagen inte hade råd att betala löner och att ingen längre kunde handla mer än det nödvändigaste, om ens det.

Afghaner köar i timmar i hopp om att få ut pengar från en bank i Kabul. Bild: Khwaja Tawfiq Sediqi
Afghaner köar i timmar i hopp om att få ut pengar från en bank i Kabul. Bild: Khwaja Tawfiq Sediqi

Bankerna som först hölls stängda beordrades snart av talibanerna att öppna men en uttagsgräns på 200 amerikanska dollar i veckan sattes in.

Humanitär katastrof

Oron över landets ekonomi gjorde snart att priserna på basvaror som ris, mjöl och matolja steg. Stigande matpriser tillsammans med en långvarig torka i landet, som riskerar den kommande skörden, har lett till oro över att många kan lämnas hungriga i vinter.

Enligt FN riskerar maten i landet att ta slut redan i slutet på september och en miljon barn riskerar att svälta ihjäl i vinter om inte bistånd når landet snart.

Afghaner passerar en gränsövergång till Pakistan, övervakade av en gränsvakt. Bilden togs den 20 augusti. Bild: AP/TT
Afghaner passerar en gränsövergång till Pakistan, övervakade av en gränsvakt. Bilden togs den 20 augusti. Bild: AP/TT

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.