Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

1/8

Ekonomin blir avgörande för Venezuela

Allt fler länder vägrar erkänna Venezuelas nya grundlagsförsamling eftersom landet anses bryta mot grundläggande demokratiska rättigheter. Föreståndaren för Latinamerikainstitutet på Stockholms universitet, Andrés Rivarola, menar att den ekonomiska utvecklingen kommer vara avgörande för Venezuelas framtid. – Det är stor press på Venezuela. Maduros regering blir föremål för en allt större internationell isolering, säger han till GP.

I dagarna publicerades ett uttalande signerat toppdiplomater, bland dem utrikesministrar, från tolv länder som menar att de inte kommer att erkänna Venezuelas nya grundlagsförsamling. Detta efter ett möte där bland annat representanter för Kanada, Brasilien, Mexiko och Argentina deltog.

– Det kan göra att regeringen blir mer försiktig och att man stärker de krafter som vill värna om rättsstaten. Men det är svårt se vad det kan få för bäring, säger Andrés Rivarola, föreståndare för Latinamerikainstitutet på Stockholms universitet. 

Maduro hävdar konspiration

President Maduro har i offentliga uttalande hävdat att det rör sig om en konspiration orkestrerad av högern, med ärkefienden USA i spetsen. Dessa argument menar dock Rivarola inte håller.

– Man framställer sig som ett offer och försöker spela på den här dikotomin där Venezuela kämpar mot imperialismen och högerkrafterna, men bland de som är öppet kritiska finns inte bara så kallade högerländer. Vatikanen har uttryckt sig kritiskt, liksom andra vänsterregeringar i Sydamerika såsom Chile och Uruguay. Det blir bara fler och fler som ansluter sig till kritiken mot regeringen i Venezuela.

Hur länge kan Maduro och hans regering hålla på så här?

– Inom närtid kommer det hållas två val som bli avgörande för framtiden. Först guvernörsvalen i slutet på året. Där kommer oppositionen ställa upp. Då kommer regeringens vilja att behålla demokratin att mätas och venezuelanerna får säga vad dem vill ha. Sen kommer presidentvalet nästa år. Det blir ytterligare en instans där demokratin testas i landet. Så vi får se om regeringen respekterar ordningen.

Oppositionen har redan nu majoritet i parlamentet och det var just därför Maduros regering valde att inrätta en konstituerande församling. Det är alltså denna som nu fördöms från allt fler länder.

LÄS OCKSÅ: USA trappar upp sanktionerna mot Venezuela

FN: Utred brott mot mänskliga rättigheter

– Det bryter mot den demokratiska ordningen. Den nyvalda konstituerande församlingen tar i ökande grad över den makt som tillhör parlamentet. Det går emot rättsstatens principer och maktfördelningen i landet. Hela den demokratiska principen hotas i Venezuela, förtydligar Rivarola.

Nu börjar allt fler länder och organisationer rikta sanktioner mot Venezuela, exempelvis har den sydamerikanska tullunionen Mercosur suspenderat Venezuela ur samarbetet. Samtidigt kräver FN att brott mot mänskliga rättigheter utreds.

– Jag tror att den ekonomiska utvecklingen kommer vara avgörande. Om det blir en allt större försämring och isolering i fråga om investeringar så kan regeringen börja tänka om.

Att förutse hur lång tid det kommer ta innan Maduro och hans regering eventuellt börjar lystra till protesterna är emellertid omöjligt, menar Rivarola. Klart är att det redan nu är en daglig kamp för venezuelanerna att handla dagligvaror och känna sig säkra på gatorna.

– Just nu är läget svårt rent ekonomiskt. Venezuela är i en mycket sårbar position och det ser inte ut som att oljepriset kommer öka. En eventuell stegring skulle hjälpa regeringen, men det finns inget som tyder på en prisutveckling som skulle hjälpa den venezolanska ekonomin, på kort sikt, avslutar docenten Andrés Rivarola.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.