Muhammad Mursi vid ett annat domstolsframträdande, bakom galler, i juni 2015. Arkivbild.
Muhammad Mursi vid ett annat domstolsframträdande, bakom galler, i juni 2015. Arkivbild.

Egyptens ex-president Muhammad Mursi död

Egyptens tidigare president Muhammad Mursi har avlidit i samband med ett domstolsframträdande, rapporterar statlig egyptisk tv. Den 67-årige Mursi ska ha tappat medvetandet efter en förhandling och avlidit kort därpå.

ANNONS
|

- Han talade inför domaren i 20 minuter och blev sedan väldigt uppspelt och svimmade. Han fördes snabbt till sjukhus där han senare avled, säger en källa inom rättsväsendet till AFP.

Också den statliga tidningen Al-Ahram rapporterar om dödsfallet.

Muhammad Mursi tillhörde Muslimska brödraskapet och valdes till president 2012. Detta sedan den mångårige diktatorn Hosni Mubarak avsatts och islamistpartier gått framåt.

ANNONS

Långa fängelsestraff

Sommaren 2013 avsattes han dock av militären efter att omfattande protester blossat upp även mot honom och reformer han skyndat igenom som gav honom större makt.

I ett uttalande skriver Muslimska brödraskapet att dödsfallet är ett "fullfjädrat mord". Organisationen manar också till prostester vid egyptiska beskickningar utomlands och till att sluta upp i massor till begravningen.

Källor inom säkerhetsorganen uppger att inrikesdepartementet har beordrat skärpt beredskap, inte minst i Mursis hemprovins Sharqiyya dit ex-presidentens kropp väntas bli förd för att begravas.

Under landets nye ledare Abd al-Fattah al-Sisi, som var försvarsminister i Mursis regering, har ex-presidenten och många anhängare till Muslimska Brödraskapet dömts. Tusentals har fängslats och många har fått dödsstraff.

2015 dömdes också Mursi till döden. Domen drogs senare tillbaka, men Mursi avtjänade långa fängelsestraff efter flera andra domar, som bland annat hade med spioneri och med dödandet av demonstranter 2012 att göra.

Klagar på behandlingen

Mursis advokat, Abd al-Menem Abd al-Maqsood, klagar på den medicinska behandlingen den fängslade ex-presidenten fick.

- Vi har lämnat in flera begäranden om behandling. Några har accepterats, andra inte, säger advokaten.

ANNONS

Enligt Sarah Leah Whitson, chef för Mellanöstern- och Nordafrikafrågor i människorättsorganet Human Rights Watch (HRW), höll organisationen på att färdigställa en rapport om Mursis hälsa när nyheten om hans död kom. Ex-presidenten led bland annat av typ 2-diabetes och en leversjukdom.

"Det är hemskt men HELT förutsägbart med tanke på regeringens underlåtelse att ge honom tillräcklig sjukvård, och än mindre familjebesök", skriver hon på Twitter.

Har terrorstämplats

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan hyllar sin allierade Mursi i ett uttalande och beskriver honom som en martyr.

Qatar har gett starkt stöd till Muslimska brödraskapet. Landets emir, Tamim bin Hamad Al Thani, beklagar hans död på Twitter.

Muslimska brödraskapet grundades på 1920-talet och har anhängare över stora delar av Mellanöstern. Rörelsen terrorstämplades i Egypten 2013 sedan al-Sisi tagit över.

I april klargjorde Vita huset, efter ett besök av al-Sisi, att USA:s president Donald Trump överväger att utfärda en order om att terrorstämpla Muslimska brödraskapet.

Rättad: I en tidigare version fanns en oriktig stavning på Mursis förnamn.

TT-Reuters-AFP

Bakgrund: Muhammad Mursi

Muhammad Mursi föddes den 8 augusti 1951 i en by i provinsen Sharqiyya och hans pappa var bonde.

Mursi tog examen som ingenjör vid Kairos universitet och doktorerade vid University of Southern California i USA där han också var biträdande professor i början av 1980-talet.

Han klev in i politiken år 2000 när han valdes in i parlamentet som oberoende kandidat under den dåvarande regimens förbud mot Muslimska brödraskapet.

Mursi satt kvar i parlamentet till 2005 och 2006 dömdes han till sju månaders fängelse för att ha deltagit i en demonstration som krävde rättsliga reformer.

2010 blev han talesperson för Muslimska brödraskapet och valdes in i rörelsens politbyrå.

Han greps under demonstrationerna mot den dåvarande envåldshärskaren Hosni Mubarak 2011 men rymde från ett fängelse tillsammans med många andra fångar.

En kompromiss gjorde att Mursi blev Muslimska brödraskapets kandidat i Egyptens första demokratiska presidentval 2012. Han vann valet knappt mot Mubaraks tidigare premiärminister, den impopuläre Ahmed Shafiq.

Han svor att bli "alla egyptiers" president men anklagades snart för att ha svikit idealen i upproret mot Mubarak och för att tillsätta medlemmar i Muslimska brödraskapet på viktiga poster.

Mursis korta tid som president präglades av ekonomisk kris och splittring mellan samhällsgrupper. När han utfärdade ett dekret som i praktiken skyddade hans beslut från rättslig prövning utbröt blodiga protester.

Han avsattes den 3 juli 2013 när försvarsministern och arméchefen, general Abd al-Fattah al-Sisi, tog över. Denne valdes sedan till president året därpå.

Många anhängare till Muslimska brödraskapet dödades sedan i protester mot övertagandet 2013 och många andra fängslades.

Flera rättegångar har hållits mot Mursi som bland annat dömts till 20 års fängelse för beslut om tillslag där demonstranter dödades i december 2012. Han har också dömts till två livstidsdomar för spioneri.

Den 17 juni 2019 kom beskedet att Muhammad Mursi dött efter att ha kollapsat i en rättssal.

Han var gift och hade fem barn och tre barnbarn.

Källa: AFP

Fakta: De senaste årens turbulens i egyptisk politik

2011 avgick envåldshärskaren Hosni Mubarak efter folkliga protester och ersattes tillfälligt av en militärjunta.

2012 valdes Muslimska brödraskapets kandidat Muhammad Mursi till president. Han avsattes av militären 2013 efter omfattande protester mot hans styre.

I juni 2014 valdes arméchefen Abd al-Fattah al-Sisi till president med 96,6 procent av rösterna.

2018 valdes al-Sisi för en ny period i ett val det redan från början stod klart att han skulle vinna. Knappt 40 procent av de röstberättigade tog sig till vallokalerna.

Den 20–22 april i år hölls en folkomröstning om föreslagna förändringar i konstitutionen i Egypten. En viktig förändring blev att militärens roll stärks vilket ger den större inflytande över landets politik och presidenten ges större makt över rättsväsendet. Samtidigt förlängs presidentens mandatperiod från fyra till sex år.

ANNONS