Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Amal Ibrahim håller upp en bild på sin son Mohammad i en by i Idlib i Syrien. Två av hennes söner har gripits under kriget. Hon säger att hon fått veta att den ena dog efter att ha blivit misshandlad i fångenskap. Men 2016, då bilden togs, hade hon inte hört något om Mohammads öde.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Efter år av tystnad: Försvunna syrier döda

Tiotusentals civila har försvunnit i Syrien. Men när krigets slutfas nu närmar sig har de börjat dyka upp i regimens register – som döda. Att utkräva ansvar kan dock bli svårt.

2011 inleddes den blodiga konflikt som fullkomligt har trasat sönder Syrien. Sedan dess har 82 000 människor "försvunnit" i landet , enligt människorättsorganisationen Amnesty International som hänvisar till statistik från organisationen Syriska nätverket för mänskliga rättigheter (SNHR).

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

De flesta är unga män som i många fall har vädrat missnöje mot de styrande i landet, som i decennier har styrts som en diktatur ledd av familjen al-Assad. Enligt människorättsorganisationer har de förts till regimens fängelser där de har misshandlats eller dödats.

En del familjer saknar helt information om var deras anhöriga har tagit vägen, andra har fått träffa dem någon enstaka gång. Många har hoppats på att hitta sina nära och kära vid liv – men nu grusas hoppet för en efter en.

Falska dödsorsaker

I sommar har de försvunna plötsligt börjat dyka upp som avlidna i myndigheternas register. Vissa dödsfall är daterade så långt tillbaka som 2012.

- Regimen anger dödsorsaker som inte är sanna, som hjärtattack eller njurproblem, för att dölja att personerna egentligen har dödats i fängelset, säger Anwar al-Bunni, syrisk människorättsadvokat och före detta politisk fånge, i telefon från Berlin.

Över 500 försvunna har registrerats som avlidna, enligt SNHR. Andra organisationer uppger en betydligt högre siffra.

- 4 000 personer har registrerats som döda de senaste två månaderna, säger al-Bunni och hänvisar till källor i Syrien.

Vill slippa utredning

Sedan 2012 har människorättsorganisationen Human Rights Watch (HRW) kartlagt försvinnandena för att förstå systemet bakom. När anhöriga har efterfrågat mer information från de syriska myndigheterna har de mötts av tystnad och några kroppar har de inte fått se. Chansen ökar inte heller nu, trots att kriget går mot sitt slut, enligt Nic Dawes som är biträdande chef för HRW.

- Den nya taktiken att dödsförklara människor kan vid en första anblick tolkas som ett erkännande från myndigheterna, säger han.

Han och en del andra bedömare ser det också som ett tecken på att de styrande i Damaskus bedömer att de har vunnit kriget, trots de rebellkontrollerade områden som finns kvar i nordvästra Syrien.

- Men dödsmeddelandena är i själva verket ett sätt att stänga alla dörrar för de anhöriga som vill utkräva ansvar.

President Bashar al-Assad har under hela kriget försökt mörka våld och ducka ansvar, enligt Dawes. När konflikten nu mattas av väcks frågan om ansvarsutkrävande för kemvapenattacker och bombningar av civila.

- Alla sidor måste ställas till svars för sitt våld, inte bara regeringen, säger Dawes.

Blockerar FN-försök

Men processen försvåras av att Kina och al-Assads allierade i Moskva har blockerat FN:s försök att ta upp de syriska brotten i den internationella brottmålsdomstolen (ICC). Länder som Sverige och Tyskland har dock börjat driva egna rättsprocesser kring brott begångna i bland annat syriska fängelser.

HRW anser att det internationella samfundet måste trycka på och att EU bör sätta press på Ryssland. Ett alternativ till ICC är en tribunal som sätts upp specifikt för Syrienkriget.

- Det kommer såklart att bli tufft för den syriska regeringen, eftersom stora delar av skuldbördan kommer att falla på den. Men i de konflikter där man inte har lyckats utkräva ansvar är det svårt att få en varaktig fred, säger Dawes.