- Det som kommit fram hade fått stor uppmärksamhet om det inte dränkts i den dagliga Trump-rapporteringen, konstaterar Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet som befinner sig i Illinois i USA.
- Mejlen stärker bilden av Clinton som en del av det politiska etablissemanget, och man får en bild av kampanjen inifrån. Det kanske mest graverande är att hon verkar ha haft en annan inställning till frihandel än vad hon vill göra gällande nu.
Det är främst e-post från Clintons kampanjordförande John Podesta som publicerats på Wikileaks. Sajten uppges ha kommit över omkring 50000 meddelanden, varav cirka 10000 offentliggjorts.
Wall Street-manus
Till de mer uppmärksammade hör brev från i fjol som visar på irritation över New Yorks borgmästare Bill de Blasios stöd för Clintons dåvarande rival Bernie Sanders. Och 2014 försökte kampanjen av strategiska skäl få datumet för primärvalet i Illinois flyttat. "Paret Clinton glömmer inte vad deras vänner gör för dem", står det i mejlet från blivande kampanjchef Robby Mook till Podesta, enligt tv-kanalen CBS.
Störst fokus har kanske korrespondensen rörande Hillary Clintons kritiserade betalda anföranden för storbankerna på Wall Street fått. Redan i den förra debatten mellan Clinton och republikanen Trump anklagades hon för att inför bankerna ha varit betydligt mer frihandelsvänlig än i valrörelsen.
"Min dröm är en internationell gemensam marknad med öppen handel", ska hon ha sagt enligt tidningen USA Today som efter att ha läst läckta mejl konstaterar att det är tydligt varför Clinton inte velat offentliggöra sina Wall Street-manus. Clinton ska också ha visat upp en mer flexibel sida än i sina kampanjtal när det gäller reglering av bankvärlden samt specifikt hyllat Stillahavsavtalet TPP som "en gyllene förebild" för frihandelsavtal – trots att hon nu säger att hon är emot det.
- Man kan undra om hon ändrat inställning på grund av Bernie Sanders. Detta har inte stärkt hennes kort, säger Black.
Oberoende reportrar?
Nyhetskanalen Fox News, som anses stå Republikanerna nära, har i sin rapportering fokuserat på en mängd namngivna journalister som man anser har konspirerat med Clintonkampanjen. Bland dessa finns tv-kanalen ABC:s George Stephanopoulos som i Podestas e-post hyllas efter en tuff intervju med statsvetaren Peter Schweizer. Schweizer har skrivit boken Clinton Cash, i vilken det hävdas att givare till stiftelsen Clinton Foundation behandlades extra gynnsamt av det UD Hillary Clinton var chef för.
Men e-postläckorna har hamnat i skuggan av de anklagelser om sexuella övergrepp som riktats mot Donald Trump. Drygt tre veckor återstår till valet och Clinton har en genomsnittlig ledning på 6,7 procentenheter över Trump i opinionsmätningarna.
Fakta: Opinionsläget i USA
48,1 procent av USA:s väljare säger sig i nuläget stödja Demokraternas Hillary Clinton medan 41,4 procent vill se Republikanernas Donald Trump som president, enligt ett genomsnitt av aktuella mätningar.
Clinton leder i de flesta av de viktiga så kallade vågmästardelstaterna, där det står och väger mellan demokratisk och republikansk majoritet, men Trump har övertaget i Iowa och Arizona. För att vinna valet krävs minst 270 så kallade elektorsröster. I nuläget beräknas Clinton ha stöd av 256 och Trump 170. När det gäller 112 elektorsröster anses opinionsläget vara för jämt för att kunna avgöra.
Varken Trump eller Clinton är särskilt populär. Enbart 36 procent av amerikanerna säger sig ha en positiv syn på Trump medan 58 procent är av motsatt åsikt. I Clintons fall har 43 procent en positiv syn medan 52 procent är negativa.
64 procent av amerikanerna anser att USA utvecklas i fel riktning och bara 15 procent anser att kongressen gör ett bra jobb.
Källa: Real Clear Politics sammanställning av de senaste opinionsmätningarna
