Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Talibankrigare patrullerar den intagna staden Ghazni, sydväst om Kabul, på torsdagen.  Bild: Gulabuddin Amiri
Talibankrigare patrullerar den intagna staden Ghazni, sydväst om Kabul, på torsdagen. Bild: Gulabuddin Amiri

Dubbla budskap från talibaner – närmar sig Kabul

Talibanerna vinner allt mer mark. Kabul kan vara erövrat inom 90 dagar, enligt USA. Flera städer tycks ha fallit på torsdagen. Regeringen är pressad och beredd till eftergifter. Islamisterna sänder dubbla budskap.

En tionde provinshuvudstad i Afghanistan, Ghazni, har intagits bara 15 mil från huvudstaden Kabul. Herat kan också vara förlorad. Vid samtalen i Qatar mellan talibanerna och utländska representanter, dock inte direkt med de afghanska förhandlarna, kom en obekräftad uppgift via Al Jazira om att regimen erbjuder maktdelning.

Talibanerna ger motsägelsefulla besked. En talesman för den militanta fundamentalistiska gruppen i Qatar säger i en intervju med BBC att kvinnor ska få gå i skolor och arbeta och ser inget i Koranen som motiverar att en kvinna stenas.

LÄS MER: Talibanerna uppges ha intagit stad nära Kabul

LÄS MER: Källa: Kabul erbjuder talibanerna maktdelning

En annan ledare i ett område som redan behärskas av talibanerna ger en helt annan bild av reglerna under hans styre. Sharialagar, offentliga straff, kvinnor helt underkastade män och förvägrade ett liv i frihet. Det påminner om talibanernas skräckvälde fram till den USA-ledda invasionen efter terrorattackerna den 11 september 2001.

Här fick al Qaida-ledaren en fristad

Talibanerna skyddade al-Qaidas ledare Usama bin Ladin. Han hade en fristad och ska ha planerat terrordåden i staden Kandahar. Där utkämpades våldsamma strider på torsdagen och talibanerna hävdade att de hade tagit kontrollen. På torsdagskvällen uppgavs även staden Herat vara på väg att falla och fångar släppts ur fängelset.

Efter invasionen för snart 20 år sedan fördrevs de från Kabul, men gav aldrig upp. De samlade styrka på landsbygden och förde ett gerillakrig. Det skedde, enligt insatta, i samarbete med väpnade grupper kopplade till al-Qaida och sannolikt IS.

LÄS MER: 2 500 afghaner får komma till Tyskland

Efter uppgörelsen med USA om fredssamtal skulle talibanerna inte längre angripa amerikanerna. I gengäld drogs amerikanska och allierade förband tillbaka och en fångutväxling ske.

Men när de började återtåget i maj inledde talibanerna en framryckning även mot större städer. De avvisar nu en vapenvila och kräver fler frigivande av tusentals fångar.

Talibanerna anses vara militärt starkare nu än vid något tillfälle sedan 2001. De beräknas nu behärska över hälften av Afghanistans distrikt. Enligt osäkra uppgifter har de mellan 58 000 och 100 000 stridande. I erövrade områden hotar de afghanska demokratiska institutioner, medborgares rättigheter och regional säkerhet.

Invånare från de norra provinserna har flytt desperat undan strider mellan talibaner och afghanska säkerhetsstyrkor till huvudstaden Kabul där de fått mat utomhus i en allmän park. Hundratusentals afghaner är nu på flykt undan det tilltagande kriget, även utomlands. Många kommer till Turkiet via Iran med hopp om att nå Europa. Bild: Rahmat Gul
Invånare från de norra provinserna har flytt desperat undan strider mellan talibaner och afghanska säkerhetsstyrkor till huvudstaden Kabul där de fått mat utomhus i en allmän park. Hundratusentals afghaner är nu på flykt undan det tilltagande kriget, även utomlands. Många kommer till Turkiet via Iran med hopp om att nå Europa. Bild: Rahmat Gul

Talibanerna bär ett ansvar för att tusentals soldater och kontraktsanställda från USA-alliansen dött. Över 40 000 civila afghaner uppskattas ha mist livet i kriget. Omkring 70 000 afghanska militärer och poliser har rönt samma öde. Tiotusentals talibanmän antas också ha dödats.

Minskat stöd för talibanerna

Talibanerna bildades i början av 1990-talet av afghanska mujahedin, islamiska gerillakrigare, som kämpade mot den sovjetiska ockupationen av Afghanistan. Det ska ha fått hemligt bistånd av de amerikanska och pakistanska underrättelseorganisationerna CIA och ISI. De hade stöd av särskilt yngre pashtuner, en etnisk grupp som dominerar i stora delar av södra och östra Afghanistan. Många studerade i pakistanska religiösa seminarier, där talibaner betyder studenter.

LÄS MER: USA: Upp till afghanerna att stoppa talibaner

Den amerikanska organisationen Asia Foundation fann 2009 att hälften av afghanerna, framför allt pashtuner och afghaner på landsbygden, hade sympati för väpnade oppositionsgrupper, främst talibanerna. Det berodde delvis på missnöje mot offentliga institutioner. Men 2019 visade en ny undersökning att endast 13,4 procent av afghanerna var positiva till talibanerna, enligt den oberoende tankesmedjan Council of Foreign Relations.

I början av 2021 framhöll majoriteten i en ny rapport att det var viktigt att skydda kvinnors rättigheter, yttrandefrihet och den nuvarande konstitutionen. Omkring 44 procent av de tillfrågade afghanerna trodde att att Afghanistan kunde uppnå fred under de kommande två åren.

Men ett halvt år senare framstår ett maktövertagande som mer troligt än fred.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.