Domstolsbesked kan utlösa våldsvåg

ANNONS
|

Kort efter det att landets författningsdomstol gett presidenten rätt berättade personal på USA:s ambassad att polisen hade skjutit varningsskott och tårgasgranater mot demonstranter när de närmade sig den amerikanska beskickningen.

Kritiker har i två veckors tid hävdat att en tredje mandatperiod skulle strida mot grundlagen. Protesterna har hittills skördat uppemot ett dussintal dödsoffer och många fler har skadats. Tiotusentals människor har flytt till Rwanda och Tanzania.

Utsträckt hand

Efter domstolsbeskedet sträckte vicepresident Prosper Bazombanza ut en hand:

-Som en försonande gest är regeringen villig att släppa de unga människor som gripits (under protesterna).

Frågan är hur långt det räcker. Skaror av demonstranter fortsatte att dra fram i huvudstaden Bujumbura. En domare i författningsdomstolen, Sylvère Nimpagaritse, flydde i måndags landet och hävdade att domarna utsatts för dödshot för att godkänna president Nkurunzizas kandidatur.

ANNONS
-Som burundier och en lagens väktare, tillät mitt samvete inte att jag skulle vara delaktig i något som alla burundier står upp emot, något som strider mot författningen och de pelare som skapade fred i Burundi, sade Sylvère Nimpagaritse på telefon från Rwanda till AP.
USA-kritik

Nkurunziza hävdar att han har rätt att kandidera en tredje gång eftersom han efter inbördeskriget i landet 2005 utnämndes, som en övergångslösning, och inte valdes till president första gången. USA:s utrikesminister John Kerry uttryckte i måndags oro över utvecklingen i Burundi och underströk att Nkurunzizas kandidatur strider mot författningen.

Historiskt har motsättningarna i Burundi, liksom i grannlandet Rwanda, varit stor mellan majoritetsfolket hutu och den största minoriteten, tutsi. Konflikten har genom åren skördat hundratusentals dödsoffer.

Burundi blev självständigt från Belgien 1962 och fram till 2005 präglades landet av oro i form av uppror, kupper och inbördeskrig.

Hundratusentals människor har dött i våld mellan folkgrupperna hutuer och tutsier.

Inbördeskrig bröt ut 1993 efter mordet på den förste folkvalde presidenten, en hutu. Konflikten tog på allvar slut 2005 då den nya författningen antagits. Den gav majoritetsbefolkningen hutuer den avgörande makten. Tutsierna fick, i förhållande till hur stor gruppen är, samtidigt oproportionerligt stort inflytande.

Pierre Nkurunziza utsågs, men valdes inte, till president i augusti 2005 och valdes 2010.

Varken språk eller religion skiljer hutuer från tutsier, de största folkslagen i Rwanda och Burundi. Deras ursprung är omtvistat, men klart är att den forna belgiska kolonialmakten nogsamt delade in befolkningen i dessa kategorier.

Källa: Landguiden

ANNONS