Hundratusentals personer har den senaste tiden tagit till gatorna i protest mot regeringen och korruptionen som är utbredd i Rumäniens maktelit.
- Tidigare regeringar har avgått efter mindre protester än de som vi ser i dag, säger antikorruptionsexperten Laura Stefan till TT.
- Det är svårt att förutse vad som kommer hända. Men det finns en läxa som jag hoppas att alla lär sig efteråt – du kan inte göra vad som helst bara för att du blivit framröstad, det finns begräsningar, säger Laura Stefan.
Trots att regeringens kritiserade planer på en lagändring, som skulle avkriminalisera vissa korruptionsbrott och frige en del korruptionsdömda politiker, har lagts på is har demonstrationerna fortsatt. Och till helgen väntas protesterna åter växa i styrka.
Misstroendeförklaring föll
Premiärminister Sorin Grindeanu ansåg att parlamentet skulle förkasta misstroendeförklaringen, som väckts av oppositionspartiet PNL.
- Vi har en skyldighet gentemot folket, som gav oss sitt förtroende i valet, att fortsätta regera, sade Grindeanu inför omröstningen, enligt nyhetsbyrån AFP.
Misstroendeförklaringen föll också efter att oppositionen inte lyckats samla de nödvändiga 233 rösterna.
Avkriminalisera korruption
Inför att Rumänien skulle få EU-medlemskap togs krafttag mot den utbredda korruptionen. Tusentals personer med höga samhällspositioner sattes i fängelse och några förlorande sina finansiella medel.
När den nuvarande regeringen valdes i december började de direkt driva fram lagstiftning med syfte att avkriminalisera vissa former av korruption. Den senaste veckans protester startade efter att regeringen i smyg, under ett nattligt möte, utfärdat ett nöddekret.
- Människor blev chockade och gick ut på gatan för att protestera. Sedan dess har det fortsatt. Men nu handlar det inte längre bara om en lag utan om en djup misstro mot regeringen, säger Laura Stefan.
Europeiska kommissionen, som tidigare har berömt Rumänien för sitt antikorruptionsarbete, anser att utvecklingen är skadlig för landet.
Fakta: Korruption i Rumänien
Rumänien är ett av de fattigaste och mest korrupta länderna i Europa. När landet gick med i EU 2007 var det på villkor att man försökte få ett slut på korruptionen.
Socialdemokraterna (PSD) kom återigen till makten i december 2016, ett år efter det att partiet tvingades bort av protester efter en nattklubbsbrand som många kopplade samman med korruption och straffrihet. Partiledaren Liviu Dragnea utsågs inte till premiärminister på grund av en villkorlig dom för röstfusk.
Om det nya regeringsbeslutet träder i kraft sätter det punkt för den pågående rättegången mot Dragnea, som är anklagad för att ha använt sitt politiska inflytande för att garantera två anställda på PSD:s högkvarter statliga löner mellan 2006 och 2013.
Tiotals andra politiska figurer från olika partier kommer att gynnas av dekretet som avkriminaliserar vissa korruptionsbrott, om de ekonomiska skadorna inte överstiger runt 420000 kronor.
Källor: AFP, Reuters