Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Alla vikters moder, det internationella prototypkilot, förvaras bakom lås och bom på Internationella byrån för mått och vikt (IBPM) i Paris. På bilden en replika av den ikoniska prototypen. Arkivbild.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Det klassiska kilot går i pension

Alla vikters moder, det ikoniska prototypkilot i Paris, ska pensioneras. Det har Internationella byrån för mått och vikt beslutat – efter decennier av diskussioner och utredningar.

För första gången någonsin kommer samtliga måttenheter som ingår i det internationella SI-systemet att definieras med hjälp av naturlagarna, snarare än med fysiska objekt. Det har Internationella byrån för mått och vikt (IBPM) beslutat i en historisk omröstning där representanter för ett 60-tal länder deltog, inklusive Sverige.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

- Jag är inte speciellt lättrörd, men det kändes högtidligare än väntat. Det gick som det var tänkt. Alla röstade för och det utbröt stort jubel, säger Jan Johansson, föreståndare för Riksmätplatserna vid forskningsinstitutet Rise i Borås, till TT strax efter omröstningen.

Konstanter

Vid mötet, som ägde rum i Versailles utanför Paris, beslutades att basenheterna för strömstyrka (ampere), substansmängd (mol), temperatur (Kelvin) samt vikt (kilogram) från och med 20 maj nästa år ska definieras med hjälp av fysikaliska konstanter, som per definition alltid är desamma. I och med detta kommer samtliga sju basenheter i det så kallade SI-systemet att definieras på detta sätt.

Mest debatt (och problem) har basenheten för vikt (kilogram) vållat. I stället för att, som i dag, låta denna enhet utgå från ett "prototypkilogram" som förvaras i bakom lås och bom i Paris, kommer den att ta avstamp i Plancks konstant, som är ett mått för rörelsemängdsmoment eller omvandling mellan frekvens och energi på kvantnivå.

Kilot som sådant kommer att realiseras med hjälp av en så kallad Kibblevåg, ett elektromekaniskt instrument som mäter vikten på ett föremål på elektrisk väg, i stället för balansvikter som i dag.

Fördelar

Komplicerat och omständligt?

Ja, men enligt expertisen finns en rad fördelar med det nya sättet att definiera vad ett kilogram – egentligen – är. Eftersom dessa mätningar går att utföra nästan var som helst blir systemet mindre sårbart. Och eftersom dessa konstanter bygger på frekvensmätning kommer det att resultera i noggrannare mätningar, eftersom man i dag kan mäta frekvenser ner till sextonde decimalen.

- För allmänheten kommer det inte att märkas något, men för stabiliteten och noggrannheten i det här systemet och för forskningen och teknikutvecklingen kommer det att ha stor betydelse, säger Jan Johansson.

På liknande sätt kommer de kvarvarande tre storheterna (ampere, mol och Kelvin) också utgå från konstanter.

Mer logiskt

Sedan 1967 definieras enheten för tid (sekund) med hjälp av cesiumatomens svängningar. 1979 var det dags för enheten för ljusstyrka (candela), som numera definieras med hjälp av elektromagnetisk strålning, och 1983 ersattes den metallstav som utgjorde "urmetern" av den längd som ljuset rör sig i vakuum under 1/299 792 458 sekunder.

Detta gör att alla sju basenheter i SI-systemet från och med maj kommer att gå att härleda från varandra. Systemet blir på så sätt inte bara mindre sårbart, det blir också mer logiskt.