Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Sabina Grubbeson lämnade jobbet som formgivare för att arbeta med utsatta människor i Europa. Bild: Robin Aron

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

"Det är mitt jobb att försvara de mest utsatta"

När Sabina Grubbeson sökte sina rötter förstod hon hur diskriminerade människor med funktionsnedsättningar är i Makedonien. Nu har hon ställt sin karriär som framgångsrik formgivare på vänt för att ägna sin tid åt de mest utsatta människorna Europa.

Sabina Grubbeson bor i Varberg med sin familj. Hon är produktdesigner och har rönt stora framgångar som formgivare av möbler och lampor.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Sabinas far kom från Makedonien till Sverige och Varberg som tonåring. Här gifte han sig och fick barn.

När Sabina för några år sedan började fundera över sitt ursprung följde ett växande intresse för Makedonien. Hon hade besökt landet med sin far flera gånger, men visste egentligen inte så mycket om det.

Sabina Grubbeson matar Biljana och Kristina som båda har Downs syndrom.. Bild: Robin Aron

Nu ville hon söka sina rötter, göra ett släktträd. Hon reste till sina släktingar i Makedonien för att göra efterforskningar.

– Jag träffade släktingar och deras vänner. Jag hörde hur alla klagade på sina löner och på hälsosystemet. Makedonien är ett av Europas fattigaste länder, med hög arbetslöshet. Man har inget fungerande socialförsäkringssystem och många har en låg levnadsstandard med våra mått mätt.

Osynliggjorda

Sabina, som har en bakgrund som undersköterska och jobbat som personlig assistent, lade särskilt märke till att personer med funktionsnedsättning knappt räknades. Hon kunde få höra att det inte fanns några människor med funktionsnedsättning i Makedonien och förstod att något var riktigt fel.

– I staden där farmor levde fanns ett barnhem. Där bodde en liten flicka som fötts med en missbildning och som därför placerades på institutionen i Demir Kapija.

På institutionen i det lilla samhället Demir Kapija lever över 200 människor med olika funktionsnedsättningar och med olika behov av stöd och hjälp.

Sabina Grubbeson ger Zoran en ny jacka.. Bild: Robin Aron

Sabina bestämde sig för att åka dit för att ta reda hur det fungerade. Det var hösten 2016.

Vad tänkte du första gången du kom dit?

– Jag såg människorna i sängarna. Säng efter säng efter säng. Stanken, smutsen och kläder i drivor i hörnen på golvet. Det var svårt att se allting. Svårt att ta in.

Stora behov

På gården fanns ett stort berg av trasiga, uttjänta rullstolar, berättar hon. Sabina frågade om det var något hon kunde göra. Om det var något de behövde?

– Nya dörrar, nya fönster, tvättmaskiner. Det tog aldrig slut. Det var första gången på fem år de haft besök av någon som erbjudit dem hjälp.

Men det var människorna som bodde på institutionen som gjorde starkast intryck. Framför allt en man med missbildad rygg och en CP-skada.

– Det var Tom. Kontakten jag fick med honom dröjde sig kvar och var det som gjorde att jag bestämde mig för att göra något.

Se filmen från besöket:

Startade en stiftelse

Sabina letade efter en organisation där hon kunde hjälpa till, men gick bet. Hon hittade ingen.

– Så jag var tvungen att skapa en, säger hon.

Hemma i Varberg påbörjade hon arbetet med att starta stiftelsen Loza Foundation, med syftet att hjälpa de mest utsatta människorna i Europas fattigaste länder. Det tog sin tid, men i juli 2017 registrerades insamlingsstiftelsen.

– Fem månader senare hade vi ett 90-konto och var registrerade hos Svensk insamlingskontroll som en garant för våra givare att de insamlade medlen går till det de ska.

Stiftelsen har bland annat varit med och rustat upp ett annex till institutionen i Demir Kapija så att de som bor där kan få en mer hemlik miljö.

Genom sina återkommande besök har Sabina lärt känna både de boende på institutionen och personalen där. Hon och organisationen Loza Foundation har också kunnat bygga upp ett nätverk av experter på området.

"Jag har tid"

Hemma i Sverige gör hon insamlingar och håller föreläsningar om situationen i Demir Kapija.

– Det är mitt jobba att försvara de här människorna nu. De har ingen annan som talar för dem. Och under tiden har jag tappat lite av intresset för mitt arbete som formgivare. Nu ägnar jag min tid åt Loza Foundation. Än så länge kan jag leva på royalties från min design.

Hur länge orkar du fortsätta?

– Det kan ta tid. Men jag har tid. Om det tar 40 år har jag det. Men så lång tid ska det inte behöva ta.

Loza Foundation

• Arbetar för att hjälpa de mest utsatta människorna i Europas fattigaste länder. Organisationen är registrerad hos svensk insamlingkontroll med ett 90-konto.

• Tar emot bidrag från privatpersoner och företag för att genomföra konkreta projekt på plats.

• Första projektet startades hösten 2017 på Special Institution i Demir Kapija, Makedonien. I dag har man också projekt för barn på olika barnhem i Makedonien

• I juni 2018 startades hjälpprojekt i Bosnien och Hercegovina.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.