Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/3

Del av kinesisk rymdraket på väg mot jordytan

En 30 meter lång och 21 ton tung del från en kinesisk rymdraket är just nu i omlopp runt jorden och riskerar att falla ner någonstans på jordytan. När och var den kommer slå ner är ännu oklart.
– Det som är problematiskt i det här läget är att även om vi har koll på var föremålet är så är det väldigt svårt att beräkna precis var det kommer skära ner i atmosfären och störta, säger Johan Köhler på svenska Rymdstyrelsen.

En del av en kinesisk rymdraket befinner sig just nu på runt några hundra kilometers höjd i omlopp runt jorden. Den färdas i nästan 28 000 kilometer i timmen och har sjunkit cirka 80 kilometer sedan den gångna helgen. Enligt The Guardian bäddar detta för ett av de största okontrollerade nedslagen någonsin och experter uttrycker farhågan att bitar av objektet ska falla ner i bebodda områden.

LÄS MER: Lyckad start på ny rymdresa – men ryssarna lämnar ISS

Uppskjutningen gjordes för att transportera en modul till den kinesiska rymdstationen Tianhe.

– Det är potentiellt inte bra, säger astrofysikern Jonathan McDowell, Harvard, till The Guardian.

Han fortsätter:

– Förra gången de sköt upp en Long March 5B raket slutade det med att stora metallstavar flög genom luften och skadade flera byggnader i Elfenbenskusten.

Vet inte om föremålet brinner upp

Raketdelen är i en elliptisk bana och hinner ett varv runt planeten på cirka 90 minuter. Dess lägsta punkt ligger i skrivande stund på strax cirka 170 kilometers höjd och dess högsta strax över 300 kilometer. Den sjunker och hastigheten bromsas och när farten har minskat tillräckligt så kommer den att snabbt börja störta genom atmosfären och slå ner på en ännu okänd plats.

– Man vet inte om hela föremålet kommer hinna brinna upp. Det är sannolikt att delar som är av mer massiv metall som bränsletankar och liknande kan överleva hela återinträdet och komma ner till jordytan, säger Johan Köhler, avdelningschef för forskning och utredning på Rymdstyrelsen.

Han påpekar att det är mest sannolikt att raketdelarna slår ner i ett obebott område, sannolikt i något av världshaven. Var och när påverkas också av rymdvädret, som exempelvis solens aktivitet.

Johan Köhler tror att när objektet börjar komma ned runt 150 kilometers höjd så är det mer sannolikt att den inte längre kan hålla sig kvar i sin omloppsbana.

– Den allra största sannolikheten är att detta störtar över obebott område, till exempel hav. Men det som är problematiskt i det här läget är att även om vi har koll på var föremålet är så är det väldigt svårt att beräkna precis var det kommer skära ner i atmosfären och störta, säger han.

Johan Köhler, avdelningschef för forskning och utredning Bild: Rymdstyrelsen
Johan Köhler, avdelningschef för forskning och utredning Bild: Rymdstyrelsen

Nedslag mellan 41:a breddgraderna

Med tanke på den elliptiska banan den rör sig i så ser det ut som att nedslaget kommer att hamna mellan de 41:a breddgraderna i norr och söder. Med andra ord mellan New York, Madrid och Pyongyang i norra hemisfären och södra Chile, havet söder om Sydafrika och Tasmanien i södra hemisfären.

Behöver folk vara oroliga?

– Nej, man behöver inte vara orolig, det är väldigt liten risk att det här orsakar någon skada på byggnader eller människor. Det är helt enkelt för att större delen av jordens yta är obebodd, säger Johan Köhler och tillägger att det troligaste är att ingen kommer att se själva nedslaget.

Nu följer olika myndigheter hur den kinesiska raketdelen rör sig och gör prognoser på när och var den kan tänkas trilla ner. Om raketdelen sattes i omlopp med mening och om det fanns avsikt att styra den mot något särskilt område kan inte Johan Köhler svara på.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.