Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Representanthusets talman Nancy Pelosi poängterar att alla kongressledamöter svurit en ed, när hon inleder debatten inför riksrättsomröstningen mot president Donald Trump. Bild: AP/TT
Representanthusets talman Nancy Pelosi poängterar att alla kongressledamöter svurit en ed, när hon inleder debatten inför riksrättsomröstningen mot president Donald Trump. Bild: AP/TT

Debatten om riksrätt mot Trump igång

Dagens omröstning i representanthuset ger Donald Trump en plats i historieböckerna som den tredje presidenten i USA som ställts inför riksrätt.
Men det kan också gynna honom inför nästa års presidentval.

Stundens allvar känns i ett julsmyckat Washington DC, där riksrättsutredningen pågått i månader. Nu ska det demokratledda representanthuset slutligen rösta igenom riksrättsanklagelser om maktmissbruk och försök att hindra kongressens arbete gentemot president Donald Trump.

Klockan nio på morgonen, lokal tid, samlades ledamöterna i representanthuset för att först debattera och sedan genomföra den historiska omröstningen.

Efter några timmars debatterande om ordningsfrågor drog själva riksrättsdebatten i gång.

Representanthusets talman Nancy Pelosi inledde med att konstatera att det är ett obestridligt faktum att Trump brutit mot konstitutionen.

– Han har inte givit oss något val, motiverade hon Demokraternas beslut att driva en riksrättsprocess.

Lång debatt väntas

– Det kommer onekligen att svärta honom. Att ha ställts inför riksrätt är inte något man vill ha på sitt cv, säger Dennis Goldford, professor i statsvetenskap vid Darke University i Iowa., till TT.

– Men samtidigt verkar det inte ändra uppfattningen hos de inbitna Trumpanhängarna.

Omröstningen väntas äga rum efter flera timmars debatt. Att de två anklagelsepunkterna får grönt ljus är bortom allt tvivel, eftersom Demokraterna sitter på 233 av de 435 platserna och godkännandet enbart kräver enkel majoritet.

Upprinnelsen till riksrättsanklagelserna är president Trumps telefonsamtal i somras till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj då han bad denne om en tjänst – samtidigt som Vita huset fryst utbetalningen av ett militärt biståndspaket till landet.

Tjänsten bestod i att dra igång och offentliggöra en korruptionsutredning mot demokraten Joe Bidens familj. Exvicepresidenten Biden är ledande aspirant i kampen om Demokraternas presidentkandidatur och därmed Trumps främste presumtive motståndare i nästa års val.

I riksrättsanklagelserna heter det att Trump missbrukade presidentämbetets makt när han försökte pressa Ukrainas regering och att han satte sina egna intressen före landets. Punkten om försök att hindra kongressens utredning har att göra med att presidenten vägrat lämna ut efterfrågade dokument och försökt hindra Vita husmedarbetare från att vittna.

"Kuppförsök"

Dennis Goldford anser att anklagelserna lever upp till grundlagens skrivning om "förräderi, bestickning eller andra allvarliga brott och förseelser", de handlingar som enligt grundlagen kan leda till riksrätt. Men i det splittrade USA är frågan omdiskuterad. I republikanska kretsar beskrivs riksrättsprocessen som en "häxjakt" och man hävdar att bevis saknas.

President Trump skickade sent på tisdagen ett sex sidor långt brev till representanthusets demokratiska talman Nancy Pelosi, med hätska utfall mot riksrättsförfarandet. Han kallade det bland annat ett "kuppförsök" som "omstörtar" demokratin.

Republikanerna kommer sannolikt att få vatten på sin kvarn. När riksrättsanklagelserna väl godkänts i representanthuset går frågan över till den republikandominerade senaten, som agerar domstol. Att Donald Trump skulle fällas och avsättas av sitt eget parti är minst sagt osannolikt. Och i slutändan kan den polariserade utredningen gynna presidenten, enligt Goldford.

– Senaten kommer att fria honom och då kommer han att resa över landet och hålla politiska massmöten och linda in sig i kärlek. Och presidentens opinionsstöd har legat stadigt på cirka 41 procent under hela processen, påpekar han.

Entusiasmerar

Statsvetarprofessorn Jeanne Zaino, verksam vid Iona College, går längre än så. Hon ser riksrättsanklagelserna som en garanti för att presidenten väljs om nästa år.

– Det kommer att engagera och entusiasmera hans väljarbas. Och han kommer att använda det, som vi sett honom göra, när han kampanjar, säger hon till tv-kanalen Fox News.

Oavsett om han vinner presidentvalet eller inte kommer Donald Trump i framtida historieskrivningar ha sällskap av föregångarna Bill Clinton, Andrew Johnson och i viss mån Richard Nixon.

Riksrättsanklagelser mot demokraten Bill Clinton väcktes 1989, efter att han ljugit för kongressen om sin sexuella relation med Vita huspraktikanten Monica Lewinsky. Demokraten Andrew Johnson ställdes inför riksrätt 1868 efter oenighet med kongressen om hur sydstaterna skulle byggas upp efter inbördeskriget – samt att han lagt in sitt veto mot lagstiftning som skulle säkerställa vissa rättigheter för före detta slavar.

Varken Clinton eller Johnson fälldes dock av senaten. I republikanen Nixons fall, efter Watergateskandalen, var riksrättsanklagelser formulerade men presidenten avgick innan de hann godkännas av representanthuset.

Tina Magnergård Bjers/TT

USA:s president Donald Trump. Bild: Evan Vucci/AP/TT
USA:s president Donald Trump. Bild: Evan Vucci/AP/TT
Anhängare till USA:s president Donald Trump demonstrerar utanför ett kampanjmöte i Michigan som hålls av Elissa Slotkin, demokratisk representanthusledamot som ställt sig bakom riksrättsanklagelserna mot Trump. Bild: Jake May/AP/TT
Anhängare till USA:s president Donald Trump demonstrerar utanför ett kampanjmöte i Michigan som hålls av Elissa Slotkin, demokratisk representanthusledamot som ställt sig bakom riksrättsanklagelserna mot Trump. Bild: Jake May/AP/TT
Kongressbyggnaden Capitolium i Washington DC. Bild: Susan Walsh/AP/TT
Kongressbyggnaden Capitolium i Washington DC. Bild: Susan Walsh/AP/TT
Anhängare till USA:s president Donald Trump protesterar utanför ett kampanjmöte i Michigan som hålls av Elissa Slotkin, demokratisk representanthusledamot som ställt sig bakom riksrättsanklagelserna mot Trump. Bild: Jake May/AP/TT
Anhängare till USA:s president Donald Trump protesterar utanför ett kampanjmöte i Michigan som hålls av Elissa Slotkin, demokratisk representanthusledamot som ställt sig bakom riksrättsanklagelserna mot Trump. Bild: Jake May/AP/TT
Kritiker av USA:s president Donald Trump demonstrerar inför omröstningen om riksrätt i representanthuset. Bild: Charles Rex Arbogast /AP/TT
Kritiker av USA:s president Donald Trump demonstrerar inför omröstningen om riksrätt i representanthuset. Bild: Charles Rex Arbogast /AP/TT

Det demokratledda representanthusets utredning kom till sedan en visselblåsare larmat om ett samtal den 25 juli, i vilket USA:s president Donald Trump ber Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj om "en tjänst". Före samtalet hade Vita huset fryst ett militärt hjälppaket till Ukraina.

Tjänsten handlade om att utreda uppgifter kring ex-vicepresident Joe Biden, som leder i mätningarna över vem demokratiska väljare vill se som Trumps motståndare i nästa års presidentval, och hans son Hunter Bidens arbete i Ukraina efter revolutionen där 2014.

Under tiden som vicepresident hade Joe Biden nära kontakt med Ukraina och krävde i ett läge att en riksåklagare skulle avgå för att han inte lyckats bättre i arbetet mot korruption. Riksåklagaren översåg även anklagelser mot delar av ledningen i ett ukrainskt gasbolag som Joe Bidens son, Hunter Biden, nyligen hade inträtt i styrelsen för.

Donald Trump och hans personliga advokat Rudy Giuliani har anklagat Joe Biden för att ha krävt att riksåklagaren skulle sluta, i syfte att skydda sonen. Joe Biden var dock långt ifrån ensam om att kräva riksåklagarens avgång – även EU, Internationella valutafonden (IMF) och ukrainska aktivister anklagade honom för att bland annat ha dolt korruption och ansåg att han borde lämna jobbet, enligt nyhetsbyrån AFP. Det har inte kunnat beläggas rättsligt att Joe eller Hunter Biden agerat brottsligt i Ukraina.

Att be om en sådan tjänst som president Trump gjorde i samtalet anser vissa är maktmissbruk och ett brott mot bland annat USA:s stränga valfinansieringslagar. Representanthuset har under hösten undersökt om det utgör skäl för att ställa presidenten inför riksrätt och formulerat två anklagelsepunkter.