Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Från vänster: Jan Zahradil, Nico Cue, Ska Keller, Margrethe Vestager, Frans Timmermans och Manfred Weber, i Europaparlamentet inför debatten 15 maj. Bild: Francisco Seco

De vill ta över Jean-Claude Junckers maktposition

När valresultatet nu börjar klarna är det dags att ta sig an den första viktiga uppgiften: vem tilldelas rollen som EU-kommissionens ordförande? En tysk akademiker tippas få posten – men i ett splittrat EU kan frågan bli svårare än tidigare.
– Det är den mest brännande frågan, säger Markus Johansson, doktor i Statsvetenskap.

Inför valet utsåg Europaparlamentets sex partigrupper varsin toppkandidat till att efterträda Jean-Claude Juncker som EU-kommissionens ordförande.

När valet nu genomförts och det framgår hur mandaten fördelas föreslår Europeiska rådet, medlemsstaternas stats- och regeringschefer, en av toppkandidaterna till ordförandeposten. Vanligtvis är det kandidaten från den partigrupp som blev störst.

Den konservativa partigruppen EPP, dit svenska moderater och kristdemokrater hör, blev störst men backade betänkligt i årets val. Deras kandidat till posten som kommissionsordförande är tysken Manfred Weber.

Manfred Weber.. Bild: Markus Schreiber

LÄS MER: EU-valet – vad händer sedan?

Inget självklart val

Han utmanas främst av den nederländske socialdemokraten och nuvarande EU-kommissionären Frans Timmermans från socialdemokratiska S&D samt danskan Margrethe Vestager från den liberala gruppen Aldes.

LÄS MER: De slåss om EU:s toppjobb efter Jean-Claude Juncker

Men även om det formellt är stats- och regeringscheferna som föreslår ett namn, måste parlamentarikerna godkänna det. Det innebär att både Europeiska rådet och EU-parlamentet måste vara överens.

– Det finns två sätt att se på det, det ena är att den största partigruppen också ska få posten som kommissionens ordföranden. Det andra är att man behöver ha en kompromisskandidat som kan få en majoritet i parlamentet men som inte behöver tillhöra den största partigruppen, som kan få politiskt stöd från flera partigrupper, säger Markus Johansson, doktor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Han förklarar att till skillnad från EU-valet 2014, då Jean-Claude Juncker var ett självklart val för en majoritet i både Europeiska rådet och parlamentet, så ser situationen nu mer ostabil ut då det inte är säkert att den kandidat som föreslås är den kandidat som parlamentet vill se som ordförande i kommissionen.

– 2014 så var toppkandidaten initierad av parlamentet, så när Europeiska rådet föreslog Juncker så var det självklart att det skulle bli han. Så på något vis vill man förankra detta med parlamentet eller med de stora partigrupperna för att få en person genomröstad.

Kan leda till konflikter

En första fingervisning om hur det kommer gå kommer redan på tisdagen. Då samlas dels EU-parlamentets ledare i Bryssel för att diskutera resultatet, men också stats- och regeringscheferna – som mycket väl kan komma att föra fram någon helt annan kandidat. Dock väntas inga beslut under mötet.

Målet är att kunna enas om en kommissionsordförande i lagom tid till EU-toppmötet i Bryssel vid midsommar. Men risken finns att man fastnar vid det som är det första, och kanske viktigaste, steget efter valet.

– Fastnar man där så kommer man inte riktigt vidare. Stats- och regeringscheferna ska föreslå en kandidat och den ska sedan godkännas av Europaparlamentet. Skulle det bli konflikter mellan vad parlamentet vill och vad medlemsstaterna vill kan det bli så att det första steget fördröjs. Men här är inte parlamentet en enhetlig grupp heller, säger Markus Johansson.

Skulle en föreslagen kandidat röstas ner ska Europeiska rådet föreslå en ny kandidat inom en månad, som i sin tur ska bli föremål för omröstning i parlamentet.

– Det liknar regeringsbildningsprocessen här i Sverige då, konstaterar Markus Johansson.

LÄS MER: Med Weber mot ett mer bayerskt Europa.

Löfven går emot EU-parlamentet

Under måndagen meddelade statsminister Stefan Löfven att han går emot EU-parlamentets syn på hur EU-kommissionens ordförande ska tillsättas. Han anser inte att EU-ledarna måste välja mellan utpekade toppkandidater.

– Regeringens uppfattning är att Europeiska rådet inte är bundet till att välja endast bland dessa kandidater, säger Stefan Löfven i riksdagens EU-nämnd, enligt TT.

Innan EU-valet ställde sig Löfven bakom nederländske Frans Timmermans. Den socialdemokratiska partigruppen blev dock inte störst i valet.

– Kommissionen ska naturligtvis ha bästa möjliga ordförande oavsett vad den så kallade toppkandidatprocessen ger för utfall, säger Stefan Löfven.

Maktposition

Så varför är posten som kommissionens ordförande så eftertraktad? Rollen har jämförts med en premiärministers och innebär stort inflytande.

Det beror bland annat på att EU-kommissionen föreslår vilken lagstiftning som parlamentet ska diskutera och besluta om. Eftersom ordföranden stakar ut kommissionens riktning och fördelar ansvarsområden har hen makt över vilka lagförslag som läggs fram. Kommissionen lägger även fram förslag om EU:s budget.

LÄS MER: Maktkamp väntar i splittrat parlament

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.