Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Bild: GP montage

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

De siktar mot stjärnorna och öppnar rymden för dig

Superhjältar av det rätta virket var pionjärerna i rymden. Nu leds utvecklingen av superrika affärsmän med visioner och drivkraft. Snabbare och billigare än stater för de utvecklingen framåt och uppåt, mot månen och Mars. Och nu står vi med blicken mot julhimlens stjärnor inför det nya året och väntar på det stora språnget för dig och mig.
Sir Richard Branson.. Bild: Lefteris Pitarakis

RICHARD BRANSON

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

STORBRITANNIEN

Han är känd, framgångsrik och har karisma. Han startade en elevtidning, sålde skivor på portorder och öppnade en skivaffär. Han grundande skivbolaget Virgin Records och flygbolaget Virgin Atlantic Airways. Han adlades av drottning Elisabeth.

Miljardären Richard Branson, 68, är en följetong i utgivningen av böcker om management. Han älskar äventyr, att göra vad ingen har gjort förut och tar gärna risker. Han har flugit ballong över Stilla havet och Atlanten, och försökt att ta sig runt jorden med en kombinerad gas- och varmluftsballong. Han har flugit glidplan och tagit sig över Engelska kanalen på kiteboard på tre timmar och 45 minuter.

Men nu siktar Branson mot högre höjder. 2004 bildade han ett bolag för rymdturism, Virgin Galactic. Satsningen råkade ut för ett fatalt bakslag under ett prov i USA. Farkosten kraschade och en av piloterna dog. Men bolaget lärde av misstagen och ett nytt test tidigare i månaden gick bra när Spaceship 2 nådde 82,7 kilometers höjd.

Att flyga kostar cirka 2,4 miljoner kronor, men priset sjunker när fler reser, enligt Virgin Galactic. Hittills har över 600 kunder köpt biljetter och betalat en disposition. Ett är säkert: Branson kommer att flyga som en av de första.

Elon Musk.. Bild: Chris Carlson

ELON MUSK

SYDAFRIKA-USA

Han är geniförklarad, och kontroversiell. Ofta ute i blåsväder och ifrågasatt, men aldrig uträknad. Elon Musk, 47, har rökt gräs och druckit whisky i tv. Han reste till Thailand med en miniubåt för att rädda barn som var instängda i en grotta, och skrev nedvärderande på Twitter om en brittisk grottdykare och stämdes. Han anklagades för att ha påverkat aktiekursen genom en vilseledande tweet och fick lämna ordförandestolen i elbilsföretaget Tesla.

Alla kontroverser till trots kan ingen förneka att Elon Musk leder en teknologisk revolution. Det gäller inte minst inom rymdfarten som länge har kännetecknats av statlig byråkrati och skyhöga kostnader i brist på konkurrens. Med grundandet av SpaceX 2002 förändrade Musk villkoren.

För tio år sedan blev SpaceX det första privata företaget som uppnådde omloppsbana med en raket som har flytande bränsle som drivmedel. Nu erbjuder man kommersiella transporter med flera rakettyper som hela tiden utvecklas, blir större och med ökad kapacitet.

Häromdagen dockade en av Musks lastkapslar, SpaceX Dragon, vid den internationella rymdstationen ISS. Det har blivit rutin och utan privata företag skulle det statliga amerikanska rymdprogrammet inte fungera. Nästa steg är att även kunna skjuta upp astronauter till ISS och slippa beroendet av ryska transportsystem (som enligt uppgift kostar USA 700 miljoner kronor per person).

Elon Musk vill öppna rymden för folk som drömmer om att resa och har råd. Nyligen meddelade SpaceX att världens första turist bokat plats för att flyga runt månen. Priset är okänt, men inte resenären: den japanske miljardären och entreprenören Yusaku Maezawa. När han kommer iväg? Tidigast om fem år, sannolikt senare.

Jeff Bezos.. Bild: Ted S. Warren

JEFF BEZOS

USA

Jeff Bezos, 54, grundade och leder nätjätten Amazon och beskrivs som världens rikaste man. Med sitt bolag Blue Origin (grundat 2000) är han på allvar med i kampen om rymdturisterna och de statliga miljardkontrakten. Han räknar med att börja sälja biljetter till privatpersoner nästa år och har genomfört flera lyckade tester med sin teknik som bygger på återanvändning: vertikal start och landning.

Det går att få en känsla för vad det innebär att resa med Bezos rymdkapsel New Shepard upp i tyngdlöshet, via en elva minuter lång video på Youtube från en provflygning. Den astronautklädda dockan Skywalker ligger i förgrunden på passagerarens plats, solen bryter in och lyser upp ansiktet. Ett stort fönster i bakgrunden visar vad som sker utanför kapseln. Från start i öknen och upp i tystnaden med den rundade jorden som i en vit kokong omgiven av en isblå aura, och med himlen svart och oändlig.

Det låter och knäpper spöklikt i stillhet och det börjar väsa skarpt när motorljudet återkommer inför nedfärden. Det är som en tidskapsel, ett förebud om vad som väntar inom en inte alltför avlägsen framtid och för allt fler. Under 2019 planerar Jeff Bezos att investera närmare 10 miljarder kronor i Blue Origin.

Jessica Meir.. Bild: Adam Ihse/TT

JESSICA MEI R

USA-SVERIGE

Jessica Meir, 41, är astronaut och har både svenskt och amerikanskt medborgarskap. Därmed kan hon bli den andra svensken i rymden efter Christer Fuglesang, som genomförde två resor med rymdfärjan Discovery 2006 och 2009, och den första kvinnan.

Jessica Meir är född i Maine, men mamman är svensk och dottern talar svenska efter att ha studerat vid Stockholms universitet. Hon har en doktorstitel i marinbiologi och en masterexamen i rymdforskning. Hon blev färdigutbildad astronaut 2015.

Hon besökte Göteborg i samband med tioårsjubileet av Fuglesangs första rymdfärd.

— Jag tror att inom ett till tre år kan jag att få ett uppdrag, och då måste jag träna i två år, sade hon till SVT Nyheter Väst.

— För mig är det fortfarande helt otroligt. När jag var fem år gammal sade jag för första gången att jag skulle bli astronaut, men det är fortfarande som en dröm och inte som verklighet.

Vad hon såg fram emot mest?

— Hur det känns, och perspektivet. Jag tror att man har andra perspektiv när man tittar ner på hela världen.

I dag är hon i full gång med träningen. I sina senaste tweets berättar hon från Ryssland om hur hon övar i tryckdräkt och för att manuellt docka Sojuz-kapseln med rymdstationen. I andra meddelanden berättar hon om lagarbete och visar bilder från när hon flyger i jetflygplan eller poserar i rymddräkt med kamraterna i samma klass.

Jessica Meir har fortfarande inte fått besked om när hon får förverkliga sin dröm. En tröst är kanske att Christer Fuglesang fick vänta i 14 år på jorden för att göra sin debut i rymden.

Christer Fuglesang.. Bild: JOHN RAOUX

CHRISTER FUGLESANG

SVERIGE

Rymdfärjan Discovery sköts upp med Christer Fuglesang ombord, i ett eldsken och växande dån. Jag var vittne och rapporterade från Cape Canaveral om den historiska kvällen. Det är tolv år sedan. Sveriges ende rymdfarare håller sig numera på jorden och jobbar som professor vid Kungliga tekniska högskolan. Men han är övertygad om att vi har aldrig varit så nära rymden.

— Virgin Galactic var nästan uppe i himlen vid en testflygning för några dagar sedan. Jag tror att Blue Origin kan vara först med att skicka upp turister. Det tror jag kommer att börja nästa år. Beroende på hur testflygningarna går kan Virgin Galactic förmodligen vara igång efter sommaren, säger Christer Fuglesang, 61.

Privatiseringen kommer att fortsätta, anser han.

— Det är en naturlig utveckling. Det behövs kommersiella vinstintressen och privata pengar. Det kommer bara att fortsätta. Men för tio år sedan trodde jag nog att utvecklingen skulle gå fortare. Den går i varje fall i rätt riktning.

Hans första rymdresa ledde till en eufori i Sverige. Alla talade om rymden och regeringen satsade på ett nationellt rymdprogram. Men intresset har svalnat, tycker Christer Fuglesang som efterlyser större visioner i rymdpolitiken:

—Det som snabbast skulle förändra mycket vore en full investering uppe vid Esrange utanför Kiruna så att vi kunde börja skicka upp satelliter därifrån om ett par år. Nu har man gett ett startbidrag till det, och det är bra. Men det är inte tillräckligt.

Vid sidan av professuren jobbar han som rymdkonsult för ett stort svenskt företag. Det sålde sin rymddivision för tio år sedan, men vill nu tillbaka in på en tillväxtmarknad.

Karin Nilsdotter.. Bild: Jonas Ekströmer/TT

KARIN NILSDOTTER

SVERIGE

Karin Nilsdotter, 43, är chef för Spaceport Sweden och har länge ägnat sig åt att utveckla rymdverksamheten, inklusive turism, kring raketbasen Esrange. Hon tror att vi står inför ett genombrott för bemannad rymdfart.

— Jag tror att vi kommer att få se historia skrivas under de närmaste två åren, säger hon. Det som har skett de senaste tio åren är att barriärerna till industrin har rivits ner. Det är inte längre en kapplöpning mellan supermakter. Vi ser istället hur entrepenörernas marknad växer fram, driven av teknikutveckling med rymdfarkoster som går att återanvända, miniatyrisering och standardisering.

Hon framhåller också att föråldrade juridiska ramverk har uppdaterats.

— Det har skapat en mängd affärsmöjligheter. Det vi ser inför 2019 är att flera privata företag är i slutfasen av sina testprogram och står inför att påbörja kommersiella bemannade rymdflygningar.

Positivt är att riksdagen ser rymden som ett affärsområde med stor utvecklingspotential, enligt Karin Nilsdotter.

— Vi har goda förutsättningar, men bara om vi tar tillvara på dem. Så länge det inte finns en tillståndsprocess är vi inte öppna för affärer. Vi kan inte attrahera investeringar. Vi efterfrågar också en rymdpolitik med högre ambitioner och ökat tempo. Vi måste agera skyndsamt om vi inte ska hamna på efterkälken i en kraftigt ökad internationell konkurrens, säger hon.

Karin Nilsdotter är född i Skövde och har alltid varit fascinerad av rymden. Hon presenterar sig som vd och Framtida Astronaut:

— Jag har en biljett och förbereder mig inför mitt livs resa, säger hon.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.