Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Därför vill de inte signera migrationsdeklarationen

Ett utkast över FN:s nya migrationsavtal ligger klart. Tanken är att det ska skrivas under vid migrationsmötet i Marrakech i Marocko som börjar i morgon. Men nu duggar avhoppen tätt. En rad viktiga länder tänker inte skriva under överenskommelsen. Här är några av ländernas ledare och deras argument.
Bild: Mark Metcalfe

Scott Morrison

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Australien

Australien har länge varit känt för sina strikta invandringskontroller och har kritiserats av internationella människorättsgrupper för sitt sätt att isolera asylsökande som tagit sig till landet i båt, i förvar på öarna Nauru och Manu i Stilla havet, där många har tillbringat flera år. 2016 konstaterade FN flera fall av självmordsförsök, självskadebeteende och depression bland barn på Nauru. Förvaret på Manu, som tillhör Papa Nya Guinea, stängdes efter beslut av en lokal domstol i slutet av 2017, men de som satt där har inte tillåtits lämna landet.

Flera olika regeringar har försvarat det kritiserade tillvägagångssättet att låsa in asylsökande på förvar utanför Australien och FN har sagt att metoden att skicka tillbaka båtar med migranter och flyktingar ut på havet strider mot internationell rätt och riskerar människoliv.

I november meddelade premiärminister Scott Morrison att FN-pakten inte är i Australiens intresse och inte "tillför någonting för att förbättra vår förmåga att kontrollera våra gränser och hantera våra framgångsrika invandringsprogram” Han sätter sig också emot skrivningen att gripanden och användandet av låsta förvar endast ska användas som en sista utväg.

Morrison har ambitionen att minska invandringen till Australien, enligt egen utsago för att kunna styra mängden invånare. Antalet immigranter som fått permanenta uppehållstillstånd de senaste åren har minskat jämfört med tidigare år, men Morrison har aviserat att siffrorna kan väntas sjunka ännu mer.

LÄS MER: Kluvet FN närmar sig migrationsavtal

Bild: Kerstin Joensson

Sebastian Kurz

Österrike

Österrike var det första av flera EU-länder som meddelade att man hoppar av migrationssamarbetet och inte tänker skriva under FN-avtalet. Österrikes förbundskansler Sebastian Kurz, som styr i koalition med det högerextrema Frihetspartiet, förklarade att regeringen är orolig att avtalet skulle kunna bidra till en suddigare gräns mellan vad han kallar laglig och olaglig migration. Frihetspartiet tryckte på att Österrike måste förbli "självständigt när det gäller migration".

FN-avtalet är inte rättsligt bindande, utan tar upp exempel på åtgärder som stater kan genomföra om de vill, för att leva upp till åtagandena. Trots det har självständighetsargumentet tagits upp som argument av flera av de länder som hoppat av. Efter att Österrike som EU:s nuvarande ordförandeland meddelat sitt beslut, har bland andra Polen, Tjeckien, Slovakien, Bulgarien, Kroatien och Estland följt dess exempel.

Även Ungern har ställt sig utanför det kommande avtalet och runt om i Europa använder nationalistiska partier på den yttersta högerkanten ramverket för att föra upp migration högt på agendan inför valet till EU-parlamentet nästa år. Avtalet har även skapat hård debatt i Tyskland, Nederländerna och Belgien.

FN:s speciella sändebud för migration Louise Arbour har sagt att hon är förvånad över hur kontroversiellt avtalet blivit, eftersom många av de som nu hoppat av var del av de 180 länder som var med och kom överens om texten till avtalet som blev klar i somras.

Bild: Gali Tibbon

Benjamin Netanyahu

Israel

Inhemska organisationer från civilsamhället kritiserade starkt Benjamin Netanyahus regering tidigare i år, för dess misslyckade försök att tvångsdeportera runt 40 000 afrikanska migranter, varav tusentals hade sökt asyl i Israel. Majoriteten kom från Eritrea och Sudan och skulle enligt uppgifter främst deporteras till Rwanda och Uganda, men tilltaget stoppades av Högsta domstolen.

När Netanyahu i november meddelade att inte heller Israel kommer att signera den nya FN-pakten försvarade han även tidigare politik: ”Vi är fast beslutna att skydda våra gränser från illegala migranter. Det är vad vi har gjort och det är vad vi kommer att fortsätta att göra.”

Avtalet han gett utrikesdepartementet order om att inte skriva under är tänkt att fungera som ett globalt ramverk och kallas Den globala pakten för en säker, ordnad och reguljär migration. Det har bland annat som mål att skydda migranters rättigheter och upprätta flyktvägar, men också att minska illegal migration samt att underlätta integration och möjligheten för migranter att återvända till sina ursprungsländer. Totalt innehåller pakten 23 olika mål som rör internationell migration och ska syfta till gemensam förståelse och delat ansvar.

I mars försvarade Netanyahu det 200 kilometer långa gränsstängsel som Israel satte upp längs gränsen till Egypten 2014, med att det höll tillbaka en ”flod” av illegala migranter från Afrika. Utan stängslet hävdade han att Israel skulle drabbas av ”allvarliga angrepp från Sinai-terrorister och någonting mycket värre: en flod av illegala migranter från Afrika”.

Bild: Gustavo Garello

Giuseppe Conte

Italien

Det formella beslutet att Italien inte ska skriva under FN-avtalet vid mötet i Marrakech, kom från premiärminister Giuseppe Conte efter att landets starkt invandringskritiska inrikesminister Matteo Salvini uttalat sig om migrationsmötet och att Italien inte borde delta i det.

Conte har tidigare uttalat sitt stöd för avtalet och verkar ha haft ambitionen att fullfölja sin företrädare Paolo Gentilonis löfte om att signera det, vilket lett till kritik om att han låter sig styras av Salvini. I ett försök att rädda båda sina ståndpunkter har Conte därefter sagt att han fortfarande stödjer avtalet men att beslutet om en eventuell underskrift måste tas upp i parlamentet: ”Vi anser att det är lämpligt att ge parlamentet i uppgift att debattera detta och att ta ett slutgiltigt beslut efter det.”

I september gav premiärministern en hint om att han var villig att i högre grad tillmötesgå Salvini, när han i senaten klargjorde att ”Italien inte längre är berett att urskillningslöst välkomna migranter” och att ansvaret måste tas över av EU. Missnöjet med att övriga medlemsländer inte tar ett större ansvar för de flyktingar och migranter som kommer till Europa från framför allt Mellanöstern och Afrika är utbrett i Italien.

Det beräknas finnas över 258 miljoner migranter i världen och initiativet till New York-deklarationen och sedermera pakten som ska skrivas under nästa vecka kom efter den så kallade flyktingkrisen 2015, då bland andra Italien och Grekland blev första anhalt för en stor mängd flyktingar som kom i båtar över Medelhavet.

Bild: Seth Wenig

Nikki Haley

USA

När texten till det nya migrationsavtalet fastställdes i juli i år var USA det enda FN-landet som inte stod bakom den. USA:s FN-ambassadör Nikki Haley meddelade redan för ett år sedan president Donald Trumps beslut att lämna samarbetet för ett globalt avtal och förklarade att ”vi kommer att bestämma hur vi bäst kontrollerar våra gränser och vem som ska tillåtas komma in i vårt land”.

Dåvarande ordföranden för FN:s generalförsamling Miroslav Lajčák beklagade beslutet: ”USA:s roll i den här processen är avgörande eftersom de historiskt och generöst har välkomnat människor från hela världen och är hem till världens högsta antal internationella migranter.” När Lajčáks eget hemland Slovakien nyligen också drog sig ur valde han att avgå från sin post som utrikesminister.

Det nya ramverket bygger vidare på New York-deklarationen för flyktingar och migranter som skapades 2016 för att garantera migranters rättigheter. USA har varit del av deklarationen, men dess globala ansats är enligt Haley ”helt enkelt inte förenlig med USA:s suveränitet” – en ståndpunkt som även framfördes av dåvarande utrikesminister Rex Tillerson: ”Vi kan helt enkelt inte i god tro stödja en process som skulle kunna undergräva USA:s suveräna rätt att upprätthålla våra invandringslagar och säkra våra gränser”.

Haley, som själv är barn till invandrare, förespråkade redan som republikansk guvernör i South Carolina 2011–2017 strikta immigrationslagar och åtgärder för att identifiera och utvisa fler invandrare som saknar tillstånd att befinna sig i landet. Hon gör nu ett av sina sista framträdanden som USA:s FN-ambassadör och kommer vid årsskiftet att ersättas av utrikesdepartementets talesperson Heather Nauert som tidigare varit tv-journalist på Fox News.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.