Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

 Bild: Laurent Cipriani
Bild: Laurent Cipriani

Därför skiljer sig ländernas valdeltagande åt

Valdeltagandet till EU-valet var det högsta på 20 år. Men det är stora skillnader runt om i Europa. Här reder GP ut varför.

”Den europeiska demokratin lever!” utbrast kristdemokratiske Manfred Weber, toppkandidat för posten som ny ordförande för EU-kommissionen, under söndagskvällen.

Weber syftade på att strax över 50 procent av alla 400 miljoner röstberättigade EU-medborgare valde att gå och rösta. Det är det högsta valdeltagandet sedan 1994. I valet för fem år sedan låg siffran på 42,6 procent.

För att förstå röstningsmönster använder sig forskare av teorin om andra rangens val. Det handlar om att i alla de val som inte är till landets nationella parlament målas upp som att mindre står på spel. Medborgarna förväntas vara mindre intresserade, medierna rapporterar i mindre utsträckning och partierna kampanjar inte lika mycket.

LÄS MER: Nyhetspodden 27 maj: Finns det en europeisk grön våg?

Hit hör EU-valet där valdeltagandet brukar vara lågt. Men i år såg det annorlunda ut.

– I årets val, särskilt i vissa länder, har flera partier tryckt på att valet handlar om Europas framtid, det är ett ödesval och att olika värden står på spel, säger Linda Berg, statsvetare och chef Centrum för Europaforskning.

Mer fokus på europeiska frågor

En annan orsak till högre valdeltagande kan ha att göra med att vissa högernationalistiska och EU-kritiska partier har satsat på att mobilisera väljare att gå och rösta.

– Flera partier har ändrat strategi i det här valet och pratar i dag mindre om att lämna EU och i stället om att förändra institutionen inifrån. Därigenom blir det lättare att mobilisera väljare att gå och rösta, säger Linda Berg och nämner exempelvis Sverigedemokraterna och franska Marine Le Pens Nationell samling.

LÄS MER: Detta kan bli Sveriges representanter i EU

Å andra sidan har detta väckt en motmobilisering bland partier som bekämpar högerextremism. Bland annat har Miljöpartiet i Sverige kampanjat under sloganen ”hopp istället för hat”, där liknande varianter synts i andra länder.

Än så länge är det för tidigt att säga vilka grupper som i större utsträckning har röstat i det här valet, understryker Linda Berg. Det är något som hon och andra forskare kommer att analysera den närmaste tiden.

När det kommer till Sverige var valdeltagandet också högre i år. Svenska medieredaktioner har satsat som aldrig förr på sin EU-valbevakning med mer fokus på europeiska frågor. Det är en följd av Brexit och flyktingkrisen 2015.

"Det spelar roll när ett EU-val hålls"

Men fortfarande är det knappt hälften av svenskarna som inte röstar. En sak som spelar in är att det var riksdagsval i Sverige förra året.

– Det spelar roll när ett EU-val hålls. Inträffar det ganska snart efter ett nationellt val så förväntas intresset vara som allra lägst, säger Linda Berg.

Bäst i klassen när det gäller att rösta i EU-valet är Belgien och Luxemburg av den enkla anledningen att det råder röstplikt där. Bryter man mot reglerna riskerar man få böter. Undantag ges till gamla och sjuka som inte kan ta sig till vallokalerna.

Grekland och Cypern ligger lägre än de två ovanstående trots att de också har valplikt. Men de som hoppar över valet straffas inte.

Över 60 procent röstade i Tyskland

Att över 60 procent av tyskarna röstade i år jämfört med 48 procent i valet 2014 kan ha att göra med att klimat- och miljöfrågor engagerar många i landet.

Partiet De gröna fördubblade andelen röster till drygt 20 procent och blev det näst största partiet. Missnöjet mot förbundskansler Angela Merkel har också mobiliserat väljare. Valdeltagandet i Spanien ökade också kraftigt.

– I Spanien sammanföll valet med lokala och regionala val, så förmodligen är en del av mobiliseringen kopplad till det, snarare än förklaringar som man kan se i andra länder, säger statsvetare Berta Barbet Porta vid Universitat Autònoma de Barcelona (UAB).

LÄS MER: Härryda hade högst valdeltagande i Västsverige

De tre länder med lägst valdeltagande var Slovakien, Tjeckien och Slovenien. Antalet väljare har tydligt ökat sedan förra valet, men statistiken hamnar fortfarande på mellan 22 och 28 procent. Det är länder som alltid har haft ett lågt valdeltagande, även i de nationella valen.

– Det rör sig om länder med korruption och där medborgarna har lågt förtroende för politiker och det politiska systemet i allmänhet. Korruption har fruktansvärda effekter på demokratin. Det gröper ur demokratin, säger Linda Berg.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.