Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Hej

1/5

Därför lät Putin gripa Navalnyj trots riskerna

Omvärlden protesterar efter gripandet av regimkritikern Aleksej Navalnyj. Det är känsligt inför onsdagens maktskifte i USA. Här är svar på tre frågor om varför den ryske presidenten Vladimir Putin tar riskerna:

Aleksej Navalny är det största politiska hotet mot den allt mer auktoritäre presidenten. I augusti utsattes han för ett mordförsök. Experter slog fast att han hade exponerats för nervgiftet novitjok. Ansvaret lades på den ryska staten och ytterst Vladimir Putin. När Navalnyj återvände till Ryssland under helgen greps han på flygplatsen. Det fördöms i väst, även av den tillträdande administrationen i USA.

Varför är Putin beredd att riskera ytterligare ekonomisk och politisk isolering och äventyra relationen till den tillträdande presidenten Joe Biden?

Putin är en taktiker som spelar på två arenor: en inhemsk och en internationell. Efter tjugo år kontrollerar han den ryska maktapparaten. Inga avgörande beslut fattas utan hans godkännande. Han kan sitta kvar till 2036 och riskerar därmed inte att ställas till svars för korruption och missbruk.

Men Ryssland är hårt drabbat av pandemin som slår hårt mot väljarnas hälsa, ekonomi och framtidstro. Om missnöjet manifesteras i parlamentsvalet i höst kan det rubba det styrande partiet, Enade Ryssland, och Putins maktbas. Även om opposition och kritik motarbetas och tystas med statens alla medel, är det en utveckling som Putin till varje pris vill undvika. Det är därför han låter gripa Navalnyj i vad som kan tolkas som nervositet.

Att ingripa mot vad som skrivs och sägs är en del av hans kontrollapparat. Men det är svårare att stoppa sociala medier. I en video säger Navalnyj att han utsätts för höjden av laglöshet.

LÄS MER: Mod och strategi bakom Navalnyjs återvändande

Men hur kan gripandet inverka negativt på Rysslands relationer till väst?

Det försämrar säkerhetsläget och förtroendet. För att återupprätta Ryssland som en stormakt har Putin beordrat militär till Georgien, östra Ukraina och Krim samt Transnistrien i Moldavien i konflikter som är frusna. Med trupp övervakar han ett fredsavtal efter det uppblossade kriget om Nagorno-Karabach. Med vapen stöder han Assad-regimen i Syrien och den omstridde presidenten Aleksandr Lukasjenko i Belarus.

För detta betraktas Putin som en paria i väst och ett stort hot mot säkerhetsordningen. Han kritiseras för brott mot mänskliga rättigheter och är under sanktionstryck. Däremot är det lite som säger att Putin skulle ta intryck av omvärldens protester. Det är på hemmaplan som han har hotet mot sin ställning.

LÄS MER: Bidens rådgivare kräver att Navalnyj släpps

Vad kan vi förvänta oss av relationen mellan Putin och Joe Biden?

Donald Trump kritiserade ogärna Putin även om underrättelsetjänster och rådgivare pekade ut ryssen för inblandning i andra länders demokratiska processer och giftmord. Trump övergav allierade kurder i Syrien och gav fritt spelrum åt turkisk och rysk militär. Med Joe Biden i Vita huset får Putin en tuffare och mindre medgörlig motpart. Biden har visat vad han tycker om ryssen under tiden som senator, vicepresident under Barack Obama och inför tillträdet som president.

Gripandet av Aleksej Navalnyj kommer bara dygn före presidentinstallationen. Putin skulle säkert ha velat undvika det i ett så känsligt läge om det inte vore för att Navalnyj återvänder just nu. De inrikespolitiska avvägandena var viktigast för ryssen. Men han kan inte negligera ledaren för världens mäktigaste supermakt.

Ett skäl är för att begränsa en dyr och riskabel kapprustning. I början av februari löper Nya Start, ett bilateralt avtal om strategiska kärnvapen, ut mellan USA och Ryssland. Båda sidor signalerar att de vill förlänga eller omförhandla det. Det förutsätter dialog, och i det ligger möjligheter inte bara för presidenterna utan för mänskligheten.

LÄS MER: Gripen Navalnyj: "Höjden av laglöshet"

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.