Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Palestinier under sammandrabbningar med israeliska säkerhetsstyrkor vid al-Aqsamoskén i måndags.
Palestinier under sammandrabbningar med israeliska säkerhetsstyrkor vid al-Aqsamoskén i måndags. Bild: Mahmud Illian/AP/TT

Därför eskalerar våldet i Jerusalem och Gaza

Spänningarna i östra Jerusalem har eskalerat under flera veckor. Hundratals har skadats i sammandrabbningar och situationen har utvecklats till en kris med raketbeskjutning från Gaza som besvarats med israeliska luftangrepp.
Här är bakgrunden till de pågående oroligheterna.

Situationen har varit mer spänd än vanligt i Jerusalem under en månads tid, sedan inledningen av ramadan i mitten av april.

Ilska väcktes bland palestinier då israelisk polis spärrade av torget vid Damaskusporten, som är en viktig samlingsplats under den muslimska fastemånaden. Beslutet utlöste den 12 april protester och flera dagar av sammandrabbningar mellan unga palestinier och kravallpolis.

Spänningarna ökade när Israel med hänvisning till pandemin begränsade antalet palestinier som släpptes igenom vägspärrar från Västbanken för att ta sig till al-Aqsamoskén under den första fredagsbönen under ramadan, den 16 april.

Samtidigt började det dyka upp flera klipp på videoappen Tiktok där palestinier attackerar och trakasserar ultraortodoxa judar i Jerusalem. Det följdes av överfall mot israeliska araber och palestinier.

Den 22 april utbröt nya oroligheter då den judiska extremistgruppen Lehava marscherade genom Jerusalem. Över 100 människor skadades.

Den 25 april togs avspärrningarna framför Damaskusporten bort. Men spänningarna var fortsatt starka och började koka över mot slutet av förra veckan. Över 200 palestinier och minst 17 israeliska poliser skadades i våldsamma oroligheter efter ramadans avslutande fredagsbön i al-Aqsamoskén.

Situationens explosivitet har förstärkts av ett pågående rättsfall som kan leda till vräkningar av flera palestinska familjer i området Sheik Jarrah i östra Jerusalem.

En israelisk domstol dömde tidigare i år till fördel för judiska bosättare som under lång tid gjort anspråk på bostäderna. Motiveringen var att marken tillhört judiska familjer före kriget 1948. Området ockuperades av Jordanien 1948–1967, då palestinska familjer som tidigare fått fly sina hem i västra Jerusalem och Haifa i samband med Israels bildande flyttade in i Sheik Jarrah.

Den specifika rättstvisten gäller mark som bosättarna uppger att de förvärvat av judiska organisationer som ska ha köpt marken vid slutet av 1800-talet, skriver nyhetsbyrån Reuters.

Protesterande palestinier ser fallet som en del i vad de beskriver som israeliska försök att i strid med internationell rätt driva bort palestinier från östra Jerusalem, samtidigt som dessa människor inte heller ges möjlighet att kräva tillbaka gamla egendomar i nuvarande Israel. Israels regering har, å sin sida, framställt fallet som en privat dispyt.

FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter har varnat Israel för att vräkningarna i området skulle kunna strida mot Genèvekonventionen.

Israels högsta domstol planerade att ta upp en begäran om överklagan av vräkningsbeslutet i måndags. Men domstolen väntar på nya yttranden, och justitiedepartementet har meddelat att förhandlingen skjutits upp "på grund av rådande omständigheter".

Oroligheterna i Jerusalem har den senaste tiden spridit sig till Gazaremsan, där styrande islamistiska Hamas, som terrorstämplats av bland annat EU, hotat med att Israel ska få betala ett högt pris om "aggressionen" i östra Jerusalem inte upphör.

– Retoriken och hoten från Hamas har varit tydligare och skarpare än tidigare, säger Mellanösternkännaren Anders Persson.

Redan i slutet av april avfyrades ett antal raketer från Gazaremsan mot södra Israel, vilket besvarades med israeliska flyganfall.

Men situationen har eskalerat rejält det senaste dygnet då hundratals raketer avfyrats. På onsdagen rapporterades att totalt fem människor dödats i Israel och minst 35 människor i Gaza, i de israeliska flygräder som genomförts som svar på raketbeskjutningen.

Upptrappningen sker i ett läge av politisk instabilitet både i Israel – där en ny regering ännu inte finns på plats efter valet tidigare i år – och på den palestinska sidan. Den palestinske presidenten på Västbanken, Mahmud Abbas, beslutade häromveckan att skjuta upp de planerade gemensamma palestinska valen i Västbanken och i Gazaremsan, vilket väckte Hamas missnöje.

– Hamas höjda tonläge och agerande kan vara ett sätt att positionera sig internt politiskt, säger Anders Persson, som är statsvetare vid Linnéuniversitetet.

Såvitt känt pågår inga fredssamtal eller öppna förhandlingar om nedtrappning.

Den planerade Jerusalemdagen, då Israel firar erövringen av staden i Sexdagarskriget 1967, i måndags ställdes dock in i sista stund och israelisk polis har förbjudit judar från att besöka området vid al-Aqsamoskén.

– Just nu befinner man sig i ett läge av begränsad upptrappning, säger Anders Persson.

.

Rättat: I en tidigare version av texten angavs fel vecka för Israels planerade HD-förhandling.

Mattias Mächs/TT

Enligt FN:s delningsplan för Palestina 1947 skulle Jerusalem till en början vara en "internationell" stad. Först senare skulle stadens status i de två länder som skulle bildas, en judisk och en arabisk, avgöras.

När Israel året efter utropade sin självständighet anföll grannländerna. Jerusalems gamla stad och östra delar intogs av Jordanien. Judar kastades ut från många fastigheter, som palestinier nu bor i och anser sig ha rätt till, och judar gavs inte heller möjlighet att exempelvis besöka Klagomuren.

I sexdagarskriget knappt 20 år senare erövrade Israel dessa stadsdelar. Enligt israelisk historieskrivning återförenades därmed den heliga staden efter kriget sommaren 1967, en seger som numera högtidlighålls med Jerusalemdagen i maj varje år.

Större delen av omvärlden ser dock fortfarande Jerusalem som en delad stad, och de östra delarna som ockuperad mark. Enligt flera fredsplaner som lagts fram genom åren ska Israel kunna behålla den västra halvan, och där ha sin huvudstad, medan den östra halvan blir huvudstad i palestiniernas stat.