Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

En bilist korsar den irländska gränsen i Middletown, Nordirland. Arkivbild. Bild: Peter Morrison/AP/TT

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Därför är gränsen en knäckfråga i brexit

Den 31 oktober rycker allt närmre. Så även risken för en brittisk krasch ur EU.
Men Nordirland har många skäl att vilja undvika en hård gräns med grannrepubliken Irland.
På söndagen accepterade Boris Johnson en invit från Irlands premiärminister Leo Varadkar för att diskutera låsningen.

En osynlig linje löper i dag från ena sidan av den irländska ön till den andra. Inte sällan skär den rakt igenom gårdar, bostadshus och fabriker, och blott bytet av längdenhet på vägskyltarna skvallrar om en övergång från ett land till ett annat.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Utan ett utträdesavtal riskerar Storbritanniens sorti ur EU:s tullunion och inre marknad att ändra på det. För att kontrollera flöden av människor och varor skulle det krävas en så kallad hård gräns mellan republiken Irland och Nordirland – vakter, utposter och kameror.

Det nordirländska motståndet till en sådan lösning har skapat brexits kanske mest svårknäckta nöt.

-Ingen annan brittisk provins har en så varsamt konstruerad, nära relation med en främmande stat – republiken Irland. Den relationen kommer att skakas i grunden av ett avtalslöst utträde, det är oundvikligt, säger historikern Matt Cole vid Cambridgeuniversitetet till TT.

"Ett stort svek"

Den fysiska gränsen mellan Irland och Nordirland monterades ned i samband med det så kallade Långfredagsavtalet 1998. “The troubles” var till ända – en trettio år lång period av våldsamheter som splittrade samhällen och dödade tusentals människor.

Vad som började som en medborgarrättsrörelse ledd av en diskriminerad katolsk minoritet, utvecklades till en utdragen konflikt med såväl religiösa som politiska förtecken där protestantiska unionister stod mot katolska republikaner. Halvmilitära grupper utkämpade strider på båda sidor, med blodiga attacker och hämndattacker.

-Konflikten går hundratals år tillbaka i tiden, men sedan Nordirlands födelse på 1920-talet har gränsen alltid varit problemet. För många uppfattas Storbritanniens beslut att stycka upp Irland i två delar fortfarande som ett stort svek, säger Matt Cole.

Finns faror

Tidigare i juli varnade Nordirlands polischef Simon Byrne för att en hård gräns på Irland kan vara “dödsstöten” för fredsprocessen under Långfredagsavtalet.

Byrne uttryckte särskild oro för att arbetslöshet och nedlagda industrier kan väcka gamla spänningar till liv i provinsen. Ett avtalslöst utträde skulle ge stora ekonomiska konsekvenser i Nordirland, enligt beräkningar av provinsens finansdepartement – 40 000 jobb riskerar att försvinna omedelbart, rapporterar BBC.

-Vi riskerar ett maktvakuum som blir ett stridsrop och en rekryteringsgrund för republikanska dissidenter, vars popularitet och kapacitet kan stiga markant, sade Byrne enligt tidningen The Guardian.

Riskabel teknik

De paramilitära grupper som fortfarande existerar i Nordirland är i dag perifera och saknar folkligt stöd, säger Matt Cole. Men många av dem har aldrig accepterat Långfredagsavtalet som rätt väg för Nordirland – något som brexit kan komma att förstärka.

-Dessutom har vi premiärminister Boris Johnson, som tycks behandla Nordirland på samma sätt som han behandlar EU – genom att bluffa, skrämmas och hota. Det är en extremt riskabel taktik med tanke på provinsens historia, säger Cole.

Boris Johnson ska dock under sitt första telefonsamtal med Irlands premiärminister Leo Varadkar ha lovat att det inte kommer att bli en hård gräns mot Irland – oavsett om Storbritannien lämnar EU med eller utan avtal.

På söndagen uppger Reuters med hänvisning till tidningen The Telegraph att Johnson har accepterat en mötesinvit från Varadkar, där de två regeringscheferna väntas diskutera låsningen och gränsfrågan. Ett datum för mötet är ännu inte satt.

Vill rösta

Rädslan för en brittisk krasch ur EU har fått det nordirländska nationalistpartiet Sinn Féins ledare Mary Lou McDonald att kräva en folkomröstning om en nordirländsk sammansmältning med Irland. Hon har upprepade gånger pressat en motvillig Leo Varadkar att förbereda sig för en sådan, skriver BBC.

Men utfallet av en irländsk omröstning är i dag så pass osäkert att inget nordirländskt parti bör våga sig på det, enligt Matt Cole – inte ens Sinn Féin.

Enligt dagens siffror består en majoritet av Nordirlands befolkning av protestanter som vill stanna i den brittiska unionen, säger han.

-Det var ju britternas avsikt att ha det så, när Irland delades. Men balansen har skiftat lite under de senaste hundra åren, och kopplingarna mellan religion och inställning till Storbritannien är inte lika tydliga i dag. En brittisk krasch ur EU kan mycket väl tippa vågskålen.

Fanny Hedenmo/TT

På slutet av 1960-talet började områdets katolska befolkning revoltera mot den protestantiska majoriteten. Den brittiska armén kallades in för att stabilisera läget, men lyckades snarare med det motsatta. 1972 års blodiga söndag, då 14 katolska demonstranter mejades ned av brittiska soldater, trappade upp konflikten.

Trettio år av våldsamma strider, ofta kallade "The troubles", följde därefter. Runt 3 700 människor dödades i vad som främst klassats som terrordåd mellan rivaliserande grupper. Den mest kända är Irländska republikanska armén, IRA, som bildades för hundra år sedan för att bekämpa det brittiska styret. Gruppen har flera gånger splittrats och fraktioner har existerat under snarlika namn, som Verkliga IRA och Nya IRA.

Kortfattat är den så kallade backstop-planen en garanti för att det inte införs några gränskontroller på den irländska ön efter att Storbritannien har lämnat EU – något som både Storbritannien och EU säger är av största vikt.

Nödlösningen träder i kraft om EU och Storbritannien inte lyckas hitta någon annan lösning på gränsproblemet när de, efter brexit, förhandlar om sin framtida relation. I så fall blir hela Storbritannien kvar i EU:s tullunion och Nordirland tvingas fortsätta acceptera vissa av reglerna på EU:s inre marknad.

Gränsproblemet beror på tre oförenliga ståndpunkter: Storbritannien vill lämna EU:s inre marknad och tullunion, EU vill kunna kontrollera varor som kommer från länder utanför den inre marknaden och tullunionen, och båda parterna vill förhindra att en hård gräns uppstår på den irländska ön.

Efter att britterna röstat för att lämna EU 2016 tillkännagav regeringen att Storbritannien kommer att lämna både EU:s inre marknad och tullunion. Valet var inte självklart – till exempel deltar Norge i den inre marknaden och Turkiet i tullunionen, trots att länderna inte är med i EU.

Mellan länder i och utanför tullunionen/inre marknaden måste varor som passerar kunna kontrolleras, kräver EU. Detta för att kunna ta upp tull och kontrollera att EU:s regler, exempelvis djurskyddsregler, efterlevs.

Problemet är att den framtida gränsen mellan EU och Storbritannien går mellan Nordirland (en del av Storbritannien) och republiken Irland (EU-medlem).

Efter den blodiga konflikten i Nordirland var en viktig del i fredsprocessen att sudda bort gränsen mellan Irland och Nordirland. Både EU och Storbritannien har sagt att fredsavtalet från 1998 måste respekteras.