Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/5

Därför är EU-frågan viktig på Balkan

På tisdagen presenterar EU-kommissionen sin nya strategi för Västra Balkans länder. Som tidigast år 2025 väntas unionen ta in nya medlemmar och Serbien och Montenegro lyfts fram som de med bäst chans att komma med då.
Detta bör du veta om EU:s roll på Balkan.

1. EU används som morot

EU-medlemskapet har sedan 90-talets krig på Balkan använts som en morot för att driva igenom reformer och samarbete i länderna. EU har till exempel ställt krav på Serbien att samarbeta så att krigsförbrytaren Ratko Mladic kunde gripas och att Bosnien skulle ena sina två polisstyrkor i en gemensam institution. Det uttalade målet är ökad stabilitet och långsiktig fred på Balkan. Strategin skulle innebära den största utvidgningen av EU på två decennier och omfatta Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kosovo, Makedonien, Montenegro och Serbien.

2. Oro för ryska influenser

Den utdragna processen har dock prövat tålamodet hos medborgarna i Balkanländerna. I till exempel Serbien har drömmen om EU bleknat något. Många känner att de tvingas gå med på stora eftergifter i utbyte mot vaga löften om en bättre framtid.

Samtidigt finns Ryssland som en motpol, en allierad som stödjer Serbien i Kosovofrågan. När Putin besökte Serbien 2014 anordnades första militärparaden i Belgrad på flera decennier och förra året skänkte Ryssland sex stridsflygplan till Serbien. Det finns även misstankar om att Ryssland hade försökt påverka Montenegros Nato-medlemskap genom ett kuppförsök.

Flera bedömare tror att Rysslands intresse i området i första hand är militärt – i Montenegro på grund av tillgången till Medelhavet och i Serbien som den starkaste statsbildningen i området.

Den nya strategin, som lyfter fram de båda länderna, hoppas man ska leda till ökad entusiasm inför ett EU-medlemskap.

3. Kosovokonflikten bubblar

För Kosovo, som för tio år sedan bröt sig ut ur Serbien, blir situationen mest komplicerad då landet inte erkänts av flera länder, bland andra EU-medlemmen Spanien. Frågan har sedan dess förblivit olöst och konflikten bubblar under ytan.

Förra året skickade Serbien ett tåg helt täckt i serbiska färger och symboler till Kosovo som svarade med att skicka specialstyrkor till gränsen och förhandlingarna mellan de båda länderna föll samman. Det finns en oro bland Balkantyckare att den nya strategin skulle leda till att Serbien går med i EU före Kosovo och därmed får större inflytande över dess framtid.

4. Hot om splittring i Bosnien

Bosnien och Hercegovina är inte formellt uppdelat, men men internt indelat i Republika Srpska, med bosnienserbisk majoritet, och Federationen som delas av bosniaker och bosnienkroater. I landet är känslan av att ständigt stå inför en framtida splittring påtaglig, i synnerhet i samband med val då retoriken trappas upp till samma nivåer som under krigsåren.

Ett EU-medlemskap, tror man, skulle bringa mer stabilitet samt de välbehövliga ekonomiska reformer i ett land som dras med en enorm men ineffektiv offentlig sektor, en arbetslöshet på över 40 procent och utbredd korruption.

5. Greklands ilska mot Makedonien

Det som hittills har varit det största hindret i vägen till ett EU-medlemskap för Makedonien är dess namn. Grekland har motsatt sig till att landet ska få heta som ett historiskt landskap i Grekland och blockerat landets EU-förhandlingar. Enligt AP ska över 100 000 greker ha demonstrerat i helgen mot Makedoniens namn. Landet har också präglats av konflikter mellan makedonier och den albanska minoritetsbefolkningen. Dessa har stoppat viktiga politiska processer, eskalerar i våldsamheter och hotar stabiliteten i landet.

6. Korrupta politiker och massiv arbetslöshet

Förutom etniska spänningar och gränskonflikter tyngs alla de sex länderna på Västra Balkan av ekonomiska problem, hög arbetslöshet och utbredd korruption. Rumänien och Bulgarien som gick med i EU 2007 kämpar fortfarande med att komma till rätta med korruptionen. I den nya strategin för Västra Balkan ställs krav på Balkanländerna att ta tag i problemen inför ett framtida medlemskap men flera bedömare anser att tidsramen är för optimistisk.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.