Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
1/4

Coronaviruset kan slå hårt mot länderna i Latinamerika

Brasiliens president kallar smittan för fantasi och militär patrullerar gatorna i undantagstillståndets El Salvador. Flera länder i Latinamerika har utlyst obligatorisk karantän och oron över otillräckliga sjukvårdssystem är stor när covid-19 sveper in över regionen.

De senaste veckorna har en ny sorts protester hörts från fönster och balkonger i Brasilien. Missnöjet med president Jair Bolsonaros svar på coronakrisen har vuxit starkare allteftersom fler fall har konstaterats och kastruller har blivit till instrument i en orkester bestående av kritiska medborgare som isolerat sig i sina hem.

– Det står helt klart att i slutet av april kommer vårt sjukvårdssystem att kollapsa, varnade landets hälsominister Luiz Henrique Mandetta förra veckan.

Brasilien var först i Latinamerika med att bekräfta förekomsten av det nya coronaviruset och hade den 26 mars registrerat över 2400 smittade och 57 döda. Regionen befinner sig fortfarande i början av smittspridningen, men oron för hur situationen kan komma att utvecklas är stor.

– Latinamerika har stora socioekonomiska ojämlikheter och vi är oroliga för hur sjukdomen kommer att drabba dem som lever i utsatta områden med dålig tillgång till grundläggande hälsovård. Vi oroar oss också mycket för utsatta grupper som migranter och hemlösa, säger Jennifer Marx på Läkare utan gränser i Brasilien.

">
Jennifer Marx. Bild: Privat
Jennifer Marx. Bild: Privat

Bristen på intensivvårdsplatser och utrustning existerar i hela regionen och organisationen lägger stor kraft på att informera om vikten av förebyggande åtgärder.

– Vi vet att det kommer att bli mycket svårt för sjukvården att ta hand om alla de här fallen samtidigt. Så vi vill verkligen nå ut med budskapet om social distansering, för att minska antalet fall, men också bromsa dem över tid och undvika överbelastning av akut- och intensivvården, fortsätter Marx.

Flera av regionens länder har stängt sina gränser för inresande och bland andra Colombia, Peru och Argentina har infört olika nivåer av utegångsförbud. Även i brasilianska städer som São Paulo och Rio de Janeiro har skolor och nattklubbar stängts, men presidenten kallar viruset för påhitt och har, trots uppmaningar om att isolera sig efter att över 20 kollegor testats positivt, fortsatt posera för bilder med supportrar.

Kritiken har inte varit nådig. En ledare i tidningen Estadão de São Paulo förra veckan avslutades: ”Forskare i hela världen kämpar för att hitta ett botemedel mot Covid-19. I Brasilien har den nuvarande regeringens inkompetens visat sig obotlig.”

Ytterligare en president som har vägrat ställa in stora offentliga möten och konsekvent tonat ner riskerna med covid-19 är Mexikos Andrés Manuel López Obrador.

– Vi måste kunna kramas, ingenting kommer att hända, sa han exempelvis på en presskonferens i början av mars.

Men utvecklingen går snabbt och mycket har redan förändrats. Sedan den 20 mars har alla mexikanska skolbarn förlängt påsklov i en månad och i bland annat Mexico City har barer, muséer, gym och biosalonger stängts, samtidigt som gränsövergångarna till och från USA har reducerats.

Vid sidan om dagliga presskonferenser sprids information med olika avsändare via nationalsporten humoristiska memes, tecknade serier och musik. Regeringen står bakom en ny superhjälte – Susana Distancia – vars namn kan läsas som ”din hälsosamma distans”, vilken också är hennes superkraft. Olika versioner av corona-cumbia sprids på sociala medier, liksom videon där ett tiotal poliser i mariachistil med trumpeter och dans sjunger om hur vi tillsammans ska bekämpa coronaviruset genom att tvätta händerna och låta bli att kindpussas.

Flera länder i regionen har redan innan smittan kom drabbats hårt ekonomiskt. Kina är såväl Chiles och Perus som Brasiliens viktigaste handelspartner och det råder ingen tvekan om att Mexikos López Obrador, precis som Bolsonaro, har velat minska oron för viruset för att dämpa de enorma konsekvenser det riskerar att få på en redan bräcklig ekonomi.

En som inte kritiserats för saktfärdighet i reaktionerna mot covid-19 är El Salvadors president Nayib Bukele. Han stängde gränserna redan innan smittan hade registrerats i landet och införde undantagstillstånd och skolstängning via dekret. Nu befinner sig hela befolkningen i påtvingad karantän och får bara gå ut under strikt specifika omständigheter.

– Jag tror inte att vi riktigt har fattat än. Men de flesta är mer oroliga för ekonomin än för hälsan, säger arkitekten Juan Rodríguez, som bor i San Salvador.

Till skillnad från kollegorna i Mexiko och Brasilien har president Bukele allt annat än tonat ner riskerna. För en knapp vecka sedan skrev han på twitter ”En del kanske inte har insett det än, men tredje världskriget har redan börjat.”

">
Juan Rodríguez. Bild: Privat
Juan Rodríguez. Bild: Privat

Juan Rodríguez tycker att de strikta åtgärderna i grunden är bra, men säger också att skrämselpropagandan har skapat panik. Han är orolig för huruvida corona bara är en ursäkt för regeringen att stärka sin kontroll.

– Redan under de första timmarna av karantänen grep de ganska många och tog med dem till häkten utan att tala om var eller i vilket tillstånd. Det är en väldigt spänd stämning, som en blandning mellan rädsla, ångest, oro och osäkerhet.

Undantagstillståndet och närvaron av militär på gatorna har fört upp minnen från det blodiga inbördeskriget till ytan.

– Det ger en känsla av 1980-talet, när staten militariserade det den ville ha kontroll över. Det är den tendens vi ser nu och människors rädsla för sjukdomen har gjort att man accepterar situationen, fortsätter Rodríguez.

De kraftiga om än auktoritära åtgärderna har kritiserats såväl som applåderats.

Marcos Espinal. Bild: PAHO
Marcos Espinal. Bild: PAHO

– Åtgärderna kan tyckas drakoniska, men inför ett virus som är så pass effektivt, sprids så pass snabbt och som dödar, så vill regeringarna skydda sina folk. Vi får se om en del av de här åtgärderna fungerar, men jag tror inte att det är dumt att ha vidtagit dem, säger Marcos Espinal, chef för avdelningen för smittsamma sjukdomar på Världshälsoorganisationens panamerikanska gren, PAHO.

Han ser förebyggande åtgärder som avgörande för att kunna hämma spridningen i Latinamerika. Trots att han upplever stor handlingsvilja hos ländernas hälsodepartement är han orolig.

– Jag ska vara tydlig: Om ett utbrott liknande det i Italien uppstår i Latinamerika, med den typ av förorter och favelor som vi har, då är det upp till Gud att dela ut tur. Det kommer att bli mycket svårt och måste undvikas till varje pris. För de fattiga är alltid de värst drabbade.

Några av de länder han pekar ut som extra sårbara är Honduras, Guatemala, Haiti och Venezuela. I Venezuela befinner sig sjukvården sedan flera år tillbaka i konstant nödläge som en konsekvens av den ekonomiska och politiska krisen. På många håll finns varken skyddsmasker, handskar, desinficering eller för den delen rengöringsmedel, tvål och vatten. Sjukvårdspersonal har försvunnit med de över fyra miljoner människor som lämnat landet de senaste åren och fattigdomen gör det svårt för människor att isolera sig.

Andrés Barreto är epidemiolog och tillhör organisationen Förenade läkare i Venezuela. Han påpekar att det är omöjligt att förutspå vad som kommer att hända, men jämför med utvecklingen i Europa.

– Om det i länder med stabila sjukvårdssystem har uppstått alarmerande situationer, vad kan jag säga om Venezuela, vars sjukvård har förfallit? Vi hoppas att viruset inte ska komma med samma smittkraft och patogenicitet som i de länderna, för det skulle innebära katastrof.

Även om det inte finns några vetenskapliga bevis för att covid-19 kommer att reagera på samma sätt hoppas många i Latinamerika att det liksom andra influensavirus ska trivas sämre i varmare klimat, vilket skulle kunna bromsa spridningen. Förhoppningen kan dock förvandlas till falsk trygghet.

– Vår rekommendation är att inte sänka garden. Det viktigaste av allt och det budskap jag vill förmedla är att inte underskatta det här viruset, för det dödar våra äldre, människor med hjärtproblem och med diabetes, säger Marcos Espinal på PAHO.

Han anser att vi inte kan utesluta ett utbrott liknande det i Italien även i Latinamerika, vilket skulle vara förödande.

– Vi har problemet med favelorna och trängseln. En annan utmaning är vatten och sanitet, för om det inte finns vatten i stadsdelarna eller på sjukhusen har vi ett allvarligt problem.

Under en pandemi i vilken en av de viktigaste åtgärderna för att bromsa smittan är att tvätta händerna noga och ofta kan de sanitära förhållandena komma att spela en stor roll. Det är påfallande inte minst i Venezuela. Mitt i vår intervju avbryter epidemiolog Andrés Barreto och säger att han måste gå och fylla upp vatten, eftersom det är den enda tiden på dygnet det kommer något ur kranen.

">
Andrés Barreto. Bild: Privat
Andrés Barreto. Bild: Privat

– Det gäller i hela landet. Det finns inte tillräckligt med vatten för att människor ska kunna upprätthålla personlig hygien. Dessutom finns inga resurser för att köpa antibakteriell gel eller alkohol för desinficering.

Han oroar sig också för landets höga nivåer av undernäring och de många kroniskt sjuka som inte har tillgång till nödvändiga mediciner. När fler i befolkningen har underliggande hälsoproblem blir riskerna för ett stort antal allvarligt sjuka av coronaviruset också större.

– En konservativ prognos i Venezuela är att en stor del av befolkningen kan drabbas allvarligt och inte kommer att ha tillgång till de medicinska åtgärder som funnits i andra länder. Det skulle vara olyckligt eftersom det innebär att vi skulle kunna få den högsta nivån av dödsfall i världen, säger Barreto.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.