Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Vid tidigare kriser har amerikanska presidenter tagit en ledande roll för att samarbeta med lösningar. Donald Trump gör tvärs emot och fokuserar på det egna landet, något som kan leda till ett försvagat internationellt samarbete, anser Jan Hallberg vid Utrikespolitiska institutet. Bild: Evan Vucci

Coronakrisen i avgörande skede med ökade spänningar

Efter två månader är coronakrisen i ett kritisk skede. Spänningar ökar och klyftor fördjupas.
– Jag tror att utgången kan bli ett försvagat internationellt samarbete, säger Jan Hallenberg vid Utrikespolitiska institutet, UI.

Pandemin och dess följder slår med kraft mot nationer och en stor del av jordens befolkning. I vissa länder sker nu försiktiga lättnader i restriktioner, men på vissa håll ökar antalet smittade igen och kan förebåda en andra våg. Som i Tyskland under helgen yttrar sig också ett växande folkligt missnöje med att samhället stängs ner som aldrig tidigare i fredstid och att medborgerliga fri- och rättigheter inskränks.

Jan Hallenberg, expert på USA:s utrikes-och säkerhetspolitik och forskningsledare vid Utrikespolitiska institutet. Bild: Utrikespolitiska institutet

Politiskt vidgas motsättningar och med ett USA som vänt sig inåt, enligt Jan Hallenberg, expert på USA:s utrikes-och säkerhetspolitik och forskningsledare vid UI:

– Det är en slående brist på amerikanskt ledarskap i en stor internationell kris där i princip alla stater i världen är drabbade, säger han. USA brukar i sådana situationer, som vid finanskrisen 2008-2009, ta en ledande roll för att samarbeta kring lösningar. Men det gör inte Donald Trump. Om han blir omvald tror jag risken är att landet drar sig ur det internationella samarbetet ännu mer och sluter sig.

Angriper Kina

EU bjöd nyligen in till en insamling av pengar i kampen mot viruset. USA deltog inte, understryker Jan Hallenberg. Det andra som förvånar honom är att USA i ett så utomordentligt allvarligt läge på hemmaplan och utomlands angriper Kina så hårt.

– Det finns anledning att kritisera Kina, men i ett akut skede borde alla parter vinnlägga sig om att samarbeta, säger han. Ett annat exempel är Världshälsoorganisationen WHO. Att något skulle bli bättre för att USA inte lämnar pengar till organisationen under pågående pandemi är helt bisarrt. Det visar hur Trump-administrationen fortsätter sig strategi för att försvaga det internationella samarbetet. Det är förfärligt olyckligt.

De sår som uppstår nu i relationerna läker inte bara för att hälsokrisen tar slut, befarar han:

– Det är allvarligt och jag tror inte att det försvinner när pandemin lättar. Men det förekommer fortfarande kontakter på hög nivå och man har inte bränt alla broar. Jag tolkar mycket av det amerikanska agerandet att utmåla Kina som en "fiende" och att Joe Biden är "mjuk" mot kineserna som ett led i valkampanjen. Trump har svårt att hitta ett annat starkt argument för att bli omvald när tiotals miljoner amerikaner är arbetslösa.

En ökad nationalism

Även förhållandet mellan USA och EU har försämrats, enligt Jan Hallenberg. Att inte delta när EU-kommissionen bjuder in sina partner i en global insamling för att få medel för utvecklingen av behandlingar, diagnostik och vaccin mot coronaviruset visar både Trumps inställning till Europeiska unionen och till internationell samverkan, anser han.

– Samtidigt innebär krisen en ökad nationalism, säger han. Även EU:s medlemsländer har svårt att komma överens sinsemellan. Det stärker inte samarbetet i nuläget. Om Italien skulle lämna euron eller hela EU vore det en katastrof.

Ungerns ledare Victor Orbán har under coronakrisen fått extra befogenheter. De nordiska länder uttrycker sin oro i ett brev till Europarådet. Det fick enligt TT landets utrikesminister att skriva på Facebook i söndag att vi "vill inte ha någon ynklig och hycklande handledning". Jan Hallenberg:

– Det är för nationell konsumtion. Vi är inne i det verbala planet där länder värnar om sin nationella integritet. Men vilka konsekvenser det får i praktisk politik är oklart. Det avgörs av hur EU förmår att hantera krisen.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.