Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Britt-Marie Mattsson: Hatet mot Clinton präglade konventet

Majoriteten av amerikanerna anser att USA är på fel väg. Det är på den basen som Donald Trump bygger sin kampanj. Säkerhet och Hillaryhat bär vidare när konventet läggs till handlingarna.

ANALYS: Det blev inga överraskningar när Donald Trump accepterade partiets nominering. Som vanligt regnade ballonger och konfetti ner över de jublande delegaterna när de på Trumps uppmaning skanderade: USA! USA! USA!

Cleveland hade fruktat våldsamma protester och demonstrationer men den massiva polisnärvaron avskräckte. Och den republikanska folkfesten ville inte heller riktigt ta fart.
Men för Donald Trump var det viktiga att konventet kunde genomföras som planerat. Minnet finns från 2008 då republikanerna sköt upp sitt konvent i Minnesota ett dygn – med hänvisning till en orkan som var på väg mot sydstaterna – och hela tillställningen blev vingklippt.

Motgången var dock att hans fru Melanias tal visade sig delvis vara ett plagierat på Michelle Obamas. Detta kan komma att förfölja Trump och är svårt att hantera eftersom det just handlar om Melania som lanseras som USA:s nästa första dam. Däremot fick han möjlighet att presentera sina barn som tidigare funnits i skuggan av sin berömda far, men som nu kan kampanjs även på egen hand för sin pappa.

Ted Cruz utbuade framträdande är däremot inget som Trump behöver beklaga. Genom att ge Cruz talartid visade han att också motståndare är välkomna. Cruz häcklades till och med av sina sympatisörer i Texasdelegationen och framstod inte heller som en samlande kraft för republikaner som motsätter sig Trump. För dessa republikaner är Cruz – med sina högerextrema åsikter – ett rött skynke och det hjälpte inte att han naglade fast sig som konstitutionens försvarare.

En majoritet av amerikanerna anser sedan länge att USA är på fel väg. Den senaste mätningen visar att 69 procent har den uppfattningen. Det är en generell värdering, som när den bryts ned, visar att rädslan för våld i USA och terrorism både hemma och internationellt är en del av förklaringen.

Och det är här som Donald Trump tar avstamp för resten av kampanjen. Han beskyller Barack Obama för att inte bedriva en politik som gör amerikanerna säkra, vilket är grynbulten i presidentpolitiken. Han anklagar Hillary Clinton för att – som utrikesminister – ha fört en politik som underminerat USA och som inneburit att amerikanerna inte kan känna sig säkra i sitt eget hemland. 

Den mörka bilden som han målar upp av USA kombineras med en variant av Ronald Reagans tal om den skimrande staden på kullen. Det är med Trumps politik – liksom Reagan hävdade med hans – som USA skall återta sin position som världsledande.
Balansgången är svår när USA beskrivs i negativa termer och den egna politiken framställs som lösningen. Amerikaner tycker inte om att USA nedvärderas. Men Trumps förhoppning är hans löfte att göra USA stort igen skall få väljarna att uppfatta honom som en republikansk frälsare på samma sätt som demokraterna 2008 och 2012 såg Barack Obama som mannen som skulle kunna ge dem hopp och förändringar.
Donald Trump har det senaste året berättat vad han vill men inte hur han tänker genomföra sina vallöften. Han gjorde det inte heller när han avslutningstalade vid konventet. Trump är knappast detaljernas mästare och vrider sig gärna både in och ur sina tvärsäkra dagliga uttalanden. Av konventtalet att döma är det så han kommer att fortsätta.

Hatet mot Hillary Clinton är det bestående minnet av konventet. Ett hårdare och mer oförsonligt språkbruk har aldrig förekommit i presidentpolitiken i modern tid. Men det hindrar inte Donald Trump från att fortsätta.

Britt-Marie Mattsson.
Britt-Marie Mattsson.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.