I ett uttalande säger Farage att han inte vill att partier som motsätter sig brexit ska få ökat inflytande.
– Vi kommer helt och hållet att inrikta oss på de platser som idag innehas av Labour, som fullständigt har brutit mot sina löften från 2017, säger den högprofilerade brexitören – som redan den 3 november gjorde klart att han personligen inte ställer upp i nyvalet till det brittiska parlamentsvalet den 12 december.
Att Brexitpartiet inte utmanar Tories innebär ett problem mindre för Johnson. I en kommentar säger Toryledaren att han delar Brexitpartiets syn på ett delat parlament som det största hotet mot brexit.
Starkare pund
Före måndagens besked utgjorde Brexitpartiets hot mot Johnson ett av de mest oförutsägbara inslagen i nyvalet. Farage har förändrat brittisk politik det senaste årtiondet genom att vinna över konservativa väljare och därmed sätta press på flera premiärministrar att hålla en hårdare linje gentemot EU.
Men, i vad som förfaller vara en slags icke-aggressions-pakt, besparar Farage nu Johnson utmaningar från högerkanten i 317 av 650 valkretsar.
– Om jag vore Boris Johnson skulle jag vara ganska nöjd med detta, säger professor Sara Hobolt vid London School of Economics till Reuters.
Efter Farages nyhet steg pundet mot dollarn och nådde den högsta nivån på ett halvår mot euron.
– Detta (att inte utmana) hindrar en andra folkomröstning från att inträffa och för mig är det i nuläget den enskilt viktigaste saken, säger Farage.
Surmulen Corbyn
I en radiointervju konstaterar oppositionsledaren Jeremy Corbyn från Labour att nu har Farages vän USA:s president Donald Trump fått vad han önskat: En allians mellan Farage och Johnson.
Den 55-årige Farage är en anti-EU-veteran, ledamot av EU-parlamentet sedan 1999 och en portalfigur för ett direkt utträde ur EU. Han har aldrig lyckats bli vald i ett brittiskt val.
Att få till ett nyval blev Johnsons enda utväg i brexitprocessen sedan underhuset satt käppar i hjulet för hans utträdesplan. Johnsons förhoppning är att resultatet kommer att ge en majoritet för hans väg ut ur EU.
Alla EU-länder måste representeras av ledamöter i EU-parlamentet. Därför fick även Storbritannien hålla EU-val i maj, trots att landet hade hoppats lämna unionen redan den 31 oktober.
Av Storbritanniens 73 platser i EU-parlamentet fick uttalat EU-kritiska Brexitpartiet, med Nigel Farage som ledare, överlägset flest mandat med 29. Lika uttalat EU-vänliga Liberaldemokraterna blev näst störst med 16 mandat, medan de traditionella storpartierna gick tillbaka kraftigt: Labour från 20 till 10 mandat och Konservativa partiet från 19 till 4.
I Nordirland togs de tre mandaten av republikanska Sinn Féin, unionistiska DUP och det EU-vänliga mittenpartiet Allianspartiet.