Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

En antibrexit-anhängare visar sitt stöd för EU utanför parlamentet i London. Arkivbild.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Brexitdimman fortsätter: Så här kan det sluta

Det brittiska parlamentet har tagit över brexitprocessen och ska försöka hitta ett förslag till avtal som har stöd av majoriteten av ledamöterna, efter att Mays förslag tidigare har blivit nedröstat två gånger. De fyra huvudsakliga alternativen för det planerade utträdet står kvar.

Utträde med avtal 22 maj

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Theresa Mays brexitavtal har redan röstats ned två gånger med bred marginal av det brittiska underhuset.

En ny omröstning om avtalet, som i korthet innebär att Storbritannien och EU får lång tid på sig att komma överens om sin framtida relation, skulle ha hållits den här veckan. Men May flaggade i fredags för att detta endast kommer att ske om avtalet har tillräckligt stort stöd.

Om Mays kritiserade förslag trots allt skulle få grönt ljus kommer Storbritannien att lämna EU 22 maj.

Utsikterna för ett sådant utfall ser dock inte särskilt gynnsamma ut. Frankrikes president Emmanuel Macron sade vid EU-toppmötet i torsdags att han bedömer att May bara har fem procents chans att få sitt avtal godkänt i det brittiska parlamentet.

Enligt källor inom Konservativa partiet skulle kritiska parlamentsledamöter kunna tänka sig att rösta ja om May lovar att avgå och inte leda samtalen med EU i nästa förhandlingsfas.

Avtalslöst brexit 12 april eller senare

Om parlamentsledamöterna säger nej till Mays avtal en tredje gång, eller om det inte blir någon ny omröstning, så ska Storbritannien enligt den nuvarande planen lämna EU utan något avtal.

EU har tidigare meddelat att deadline för ett avtalslöst brexit är den 12 april, men Macron har sagt att det inte nödvändigtvis behöver bli så och att man skulle kunna komma överens om ett senare datum.

May har inte uteslutit ett utträde utan avtal. Vissa bedömare anser att sannolikheten för ett sådant scenario har ökat under den gångna veckan och att May skulle kunna vara beredd att gå i den riktningen.

Skjuta upp utträdet under lång tid

Storbritannien skulle kunna be EU om ett nytt och betydligt längre uppskov som sträcker sig bortom det nuvarande datumet 12 april. Det skulle i så fall innebära att britterna tvingas delta i valet till EU-parlamentet i maj.

EU-kommissionen har meddelat ledarna inom unionen att man anser att ett förlängt uppskov borde sträcka sig till åtminstone slutet av 2019, och eventuellt betydligt längre än så, för att kunna möjliggöra en ny inriktning för strategin rörande brexit.

Ett generöst tilltaget uppskov skulle innebära mer tid för den växande skara May-kritiker inom Konservativa partiet som vill se ett nytt namn på premiärministerposten.

Det skulle även öppna dörren för andra möjligheter som att hålla ett nyval eller, vilket är mer osannolikt, en andra folkomröstning.

Storbritanniens valmyndighet har tagit höjd för ett val till EU-parlamentet och skulle kunna utlysa ett sådant med kort varsel, men May har själv sagt att detta vore oacceptabelt.

Stoppa brexit

Även om det är det minst sannolika alternativet är det ändå möjligt för det brittiska parlamentet att stoppa utträdet, något som EU:s permanenta ordförande Donald Tusk har påpekat.

EU-domstolen har tidigare slagit fast att Storbritannien på egen hand kan upphäva sitt beslut att aktivera artikel 50, som är EU:s utträdesparagraf.

Överhusledamoten John Kerr, som var med och utformade artikel 50, har dock förklarat detta alternativ politisk omöjligt om det inte föregås av ett parlamentsval eller en ny folkomröstning.

Även May har uteslutit ett sådant förfarande.