Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

EU:s chefsförhandlare Michel Barnier. Bild: Francisco Seco/AP/TT

Brexitavtal är nära – men dröjer än

Nära, nära, men ännu inte riktigt där.
Ett nytt brexitavtal mellan EU och Storbritannien kan bli klart på torsdagen efter intensiva förhandlingar i både Bryssel och London.

Både BBC och tidningen The Sun fick vid 20-tiden på onsdagskvällen uppgifter från regeringskällor om att en överenskommelse dröjer ett tag till.

"Inget avtal i kväll", skrev BBC:s politiska redaktör Laura Kuenssberg på Twitter.

"Alla kommer att arbeta in i natten, men det blir ingen uppgörelse i kväll", skrev i sin tur The Suns Tom Newton Dunn.

Ungefär samtidigt satte sig EU:s chefsförhandlare Michel Barnier ner för att informera de 27 kvarstannande EU-ländernas ambassadörer i Bryssel om situationen.

Enligt irländska tv-kanalen RTE hade parterna då enats om alla tvisteämnen, förutom den nog så viktiga frågan om hur momsen ska tas upp på olika sidor om de tullgränser som brexit för med sig.

"Kunde vara värre"

Förhandlingarna har blivit allt mer intensiva sedan slutet av förra veckan. Från EU-sidan hördes positiva uttalanden under onsdagen.

– Teoretiskt, inom sju till åtta timmar kan allt stå klart, sade EU:s permanente rådsordförande Donald Tusk till den polska tv-kanalen TVN 24 på onsdagseftermiddagen enligt Reuters.

– Det görs fortfarande förändringar och de grundläggande delarna av denna överenskommelse är klara, och teoretiskt kan vi gå med på ett avtal i morgon.

I Frankrike tog president Emmanuel Macron emot Tysklands förbundskansler Angela Merkel och de båda EU-tungviktarna ökade pressen ytterligare på brexitförhandlarna under en gemensam presskonferens på kvällen.

– Jag vill tro att ett avtal håller på att färdigställas och att vi kommer att kunna bifalla det i morgon, sade Macron enligt Reuters.

– Nyheterna vi får från Bryssel kunde vara värre, fyllde Merkel i.

Mjuknat i gränsfrågan ?

Nyckelfrågan i brexittvisten har hela tiden varit hur man ska lösa den framtida gränsen mellan Irland och Nordirland, utan att riskera att den blodiga konflikten i nord blossar upp igen.

Bland det som nu uppges vara löst är olika tullarrangemang och vilket inflytande det nordirländska regionala parlamentet ska ha.

I London kämpar samtidigt premiärminister Boris Johnson för att lösningarna ska kunna accepteras av nordirländska unionistpartiet DUP och de mest hårdföra brexitörerna i hans eget parti, Konservativa partiet.

Deras stöd behövs sannolikt för att få underhuset att godkänna ett avtal.

"Inte självklart"

Parlamentsledamoten Mark Francois, som ingår i hårdbrexitörgruppen ERG (European Research Group) varslar om att han och hans kollegor tar stor hänsyn till vad DUP tycker.

– ERG och DUP har varit stadigt allierade genom hela den här processen. Det är inte självklart att vi automatiskt kommer att rösta som dem, men speciellt eftersom de här arrangemangen har stor betydelse för Nordirland kommer vi att lägga stor vikt på vad DUP säger, förklarar Francois för tv-kanalen Sky News.

Boris Johnson höll under eftermiddagen möten med såväl sin regering som ERG, utan att bjuda på särskilt många detaljer.

Toppmöte väntar

En snabb lösning krävs om EU:s stats- och regeringschefer ska kunna ge klartecken redan på sitt toppmöte under torsdagen och fredagen.

Oavsett det tyder samtidigt mycket på att det lär behövas ytterligare ett toppmöte före månadsskiftet, för att antingen spika ett avtal eller godkänna en förlängd förhandlingstid.

Irlands premiärminister Leo Varadkar betonar samtidigt att det fortfarande finns tid att lösa återstående frågor, för att undvika ett avtalslöst brittiskt utträde vid månadsskiftet.

– Den 31 oktober är fortfarande några veckor bort, sade Varadkar till parlamentet i Dublin på onsdagen.

Wiktor Nummelin/TT

EU-flaggor utanför EU:s högkvarter på onsdagsmorgonen. Bild: Virginia Mayo/AP/TT
EU:s permanente rådsordförande Donald Tusk i mitten, EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker till väsnter och Finlands statsminister Antti Rinne under onsdagens överläggningar. Enligt Tusk kan ett brexitbesked komma senare under dagen. J Bild: Virginia Mayo/AP/TT
Frankrikes president Emmanuel Macron tog emot Tysklands förbundskansler Angela Merkel i den sydliga franska staden Toulouse på onsdagen. Bild: Frederic Scheiber/AP/TT

TT

Storbritannien folkomröstade 2016 om sitt medlemskap i EU. Lämna-sidan vann med 52 procent mot 48 procent. Den 29 mars 2017 informerades EU formellt om det brittiska beslutet och förhandlingar inleddes om ett utträdesavtal.

Avtalet blev klart i november 2018 och har godkänts av kvarstannande EU-länders stats- och regeringschefer, samt den dåvarande brittiska regeringen under premiärminister Theresa May. Det brittiska underhuset har dock tre gånger om sagt nej till avtalet, vilket lett till att utträdesdatumet tills vidare skjutits upp till åtminstone den 31 oktober.

May tvingades avgå i somras och har ersatts av Boris Johnson, som utlovat att landet ska lämna EU när förlängningstiden går ut, oavsett om det då finns ett avtal eller inte. En majoritet i parlamentets underhus har dock drivit igenom lagstiftning som kräver en ytterligare förlängning till början av 2020, om inte underhuset dessförinnan godkänner antingen en uppgörelse eller ett utträde utan avtal.