Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Storbritanniens premiärminister talar under en presskonferens i London. Bild: Frank Augstein/AP/TT

Brexit får mindre plats i spretig valrörelse

Den brittiska politiken har länge överskuggats av turerna kring landets utträde ur EU. Men nu när valet närmar sig har frågan fått stå tillbaka.
Vården, brottsligheten och klimatet seglar i stället upp som viktiga valfrågor för britterna.

Vården är den viktigaste frågan för väljarna efter brexit. Brottsligheten är tredje viktigast inför valet den 12 december enligt en opinionsundersökning från Yougov.

Klimatet har gjort en stark uppgång som viktig valfråga enligt undersökningen, där 25 procent av 100 000 tillfrågade väljare anser att det är en av de tre viktigaste valfrågorna. Motsvarande siffra 2017 var 8 procent.

Terrordådet i London i fredags, då två personer knivhöggs till döds, lär även få säkerhet och brottslighet att debatteras flitigt under valspurtens avslutning.

En händelse som fått utrymme i debatten är när premiärminister Boris Johnson, ledare för Konservativa partiet, med två veckor kvar till valet tackade nej till att delta i en tv-sänd partiledardebatt i Channel 4 om klimatet. Tv-kanalen valde att ersätta honom med ett smältande isblock i form av en jordglob.

Konservativa partiet har reagerat ilsket och anklagar kanalen för partiskhet.

Defensiv taktik

Det finns flera möjliga orsaker till att Johnson inte ställde upp på tv-debatten, enligt Nicholas Aylott, docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola. Det kan vara så att Johnson inte betraktar klimatet som en avgörande fråga bland de väljare som han främst vill nå. Klimatet är inte heller en fråga som premiärministern har specialiserat sig på.

– Sedan pekar opinionsmätningarna på en ganska gynnsam situation för Johnsons parti just nu. Ju närmare vi kommer valdagen, desto mindre incitament har han att ta en risk i en debatt. Mycket talar för en ganska defensiv taktik i slutspurten, han behöver inte ta risken, säger Nicholas Aylott.

Enligt en opinionsundersökning från Yougov kan Konservativa partiet få 359 platser av 650 i parlamentet, vilket är 42 fler än i valet 2017. Det största oppositionspartiet, socialdemokratiska Labour, får i undersökningen 211 mandat, 51 färre än senast.

Aylott tror inte att väljarna kommer att vända sig från Johnson på grund av att han undvek att debattera om klimatet.

– De som blir upprörda över att han inte deltog skulle ändå inte ha röstat på honom.

Små incidenter

Labour vill under valstridens slutspurt rikta in sig på områden där många traditionellt röstat för partiet, och där många röstade för brexit i folkomröstningen 2016, rapporterar BBC. Där ser Konservativa partiet nu ut att få ökat stöd.

Den kandidat som får flest röster vinner mandatet i sin valkrets. Så en relativt liten förändring kan leda till att många valkretsar byter parti.

– Om Labour förlorar tillräckligt många sådana väljare kan det innebära ett stort och avgörande nederlag i hela valrörelsen. Om de konservativa kan vinna röster i sådana viktiga valkretsar kan det utgöra skillnaden mellan majoritet för de konservativa och icke-majoritet.

Nicholas Aylott sammanfattar valrörelsen så här långt som märklig.

– Politiken har varit så otroligt dramatisk det senaste året. Men nu i valrörelsen, en mycket viktig valrörelse som kommer att avgöra så mycket framöver, så känns det plötsligt ganska tråkigt, ganska lugnt. Det är lite paradoxalt.

Kristin Groth/TT

En isskulptur ställdes upp i tv-studion i stället för premiärminister Boris Johnson, som tackat nej till att delta. Bild: Kirsty O'Connor/AP/TT

Valet i Storbritannien den 12 december gäller samtliga 650 mandat i underhuset: 533 i England, 59 i Skottland, 40 i Wales och 18 i Nordirland. I varje valkrets vinner den som får flest röster, oavsett röstandel. Inga utjämningsmandat existerar, vilket gör att de totala opinionsmätningarna för hela landet sällan avslöjar särskilt mycket om hur många mandat partierna får.

Den 26 november var sista dagen det gick att registrera sig för att rösta. Väljaren måste vara 18 år senast på valdagen, bosatt i Storbritannien och medborgare i Storbritannien, Irland eller något av länderna i Samväldet. Brittiska medborgare utanför landet måste ha bott i Storbritannien någon gång under de senaste 15 åren för att få rösta.

Vallokalerna är öppna mellan 08 och 23 svensk tid torsdagen den 12 december.

Källa: Brittiska valkommissionen.