Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Brexit - detta händer nu

Britterna har sagt sitt och vill lämna EU. Men hur går det till? Och kan de ångra sig? GP har pratat med tre experter och fått svar.

Måste Storbritannien lämna EU?
– Nej. Själva folkomröstningen är rådgivande men det skulle innebära en enorm politisk risk att trotsa folkets vilja och det skulle antagligen ge upphov till en svekdebatt, säger Björn Fägersten som är chef för Utrikespolitiska institutets Europaprogram.

Hur går det till?
I artikel 50 i Lissabonfördraget står det att varje medlemsstat får besluta att utträda ur unionen. Men exakt hur detta ska ske är långt ifrån glasklart. Magnus Blomgren är docent i statsvetenskap vid Umeå universitet och arbetar med Europaforskning. Han säger att det råder en viss förvirring kring hur Storbritannien egentligen ska meddela sitt uttåg ur unionen.

– Det finns ingen riktigt bra manual för det. När artikel 50 skrevs in 2009 så var det nog aldrig någon som tänkte att den skulle kunna användas. Vi måste komma ihåg att det aldrig hänt förut.

Det är alltså upp till Storbritannien att meddela EU om att de vill lämna unionen, men frågan är vad som räknas som att meddela. Magnus Blomgren tror att det i slutändan blir en underskrift på ett papper som skickas in till det europeiska rådet. Han säger att det är en inrikespolitisk fråga för Storbritannien. EU kan alltså inte skynda på processen. De 27 medlemsstaterna kommer därefter att besluta om villkoren för den framtida relationen mellan britterna och EU. Och var och en av länderna har ett veto gällande villkoren.

När kommer det att ske?
Förmodligen inte förrän en ny premiärminister utses i oktober.

– Vissa menar att när Cameron besöker det europeiska rådet ska det tolkas som att artikel 50 triggats, men det är inte troligt då det vore politiskt osmart. Det kommer säkerligen att dröja tills hans efterträdare väljs. Det är ett extremt svårt politiskt läge. Detta kommer troligtvis bli en kärnfråga inför nästa val, säger Fägersten.

Att lämna unionen är en lång process som kan ta flera år. Fram tills uttåget är fastställt fortsätter EU-lagar att gälla. Om Storbritannien i framtiden vill gå med i EU igen finns det ingenting som hindrar dem från att ansöka om medlemskap.

Kan det bli en ny folkomröstning?
En namninsamling som kräver en andra folkomröstning hade under måndagseftermiddagen över tre och en halv miljon underskrifter. Trots det är Lena Karlsson, redaktör vid Utrikespolitiska institutet tveksam till om det kommer att få någon effekt.

– Det är inte helt omöjligt men en ny folkomröstning kommer till ett högt politiskt pris. Det har hänt förut i andra europeiska länder, men Storbritannien har ingen lång tradition av det. Jag tror inte att det görs.

Hur påverkas svenskar i Storbritannien?
Tills skilsmässan är genomförd påverkas inte svenskar som bor i Storbritannien av Brexit. Men på längre sikt beror det på vilka villkor som fastställs.

– Det är inte den fria marknaden som varit problemet för Storbritannien utan arbetskraften. Inskränkningar gällande arbetskraften kan drabba svenskar som vill åka dit och jobba. Min gissning är att vi påverkas på något sätt, men exakt hur är väldigt svårt att säga nu, säger Blomgren.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.