Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Motståndare till Bolivias president Morales ödelade på tisdagen en butik tillhörande en kusin till presidenten.

Brasilien i rävsax

Det sydamerikanska krismötet om Bolivia visar hur beroende grannländerna blivit av varandra. Mest involverat är Brasilien som inte klarar sin energiförsörjning utan boliviansk gas.
- Jag hoppas att Brasilien nu går in och medlar i konflikten. Det här rör sig om brasilianska intressen, säger Rubén Costas, guvernör i utbrytarprovinsen Santa Cruz, till Brasiliens största dagstidning Folha de São Paulo.
Rubén Costas är en av de fyra guvernörerna i låglandsprovinserna som ligger bakom konflikten med den bolivianska regeringen. Han vill att provinserna ska få större del av de fjorton miljarder kronor som Brasilien varje år betalar för gasimporten och motsätter sig att pengarna ska användas till landets nya pensionsreform som Bolivias president Evo Morales vill.
Storstäder stannar utan gasen
Guvernören menar att Brasilien är en utmärkt medlare i konflikten eftersom många brasilianska företag är verksamma i regionen. I miljonstaden Santa Cruz, som är Bolivias största och rikaste stad, har det brasilianska oljebolaget Petrobras sitt bolivianska huvudkontor och många ledande brasilianska sojabaroner äger mark i provinsen.
På universitetet i Santa Cruz läser tusentals brasilianska studenter, och på gatan hör man ofta folk prata portugisiska som i Brasilien i stället för spanska som är Bolivias språk. Utbytet med Santa Cruz bottnar i att Brasilien gjort sig beroende av låglandets enorma gasfyndigheter.
Varje dag tar det statliga bolivianska gasbolaget YPFB upp fyrtio miljoner kubikmeter naturgas ur marken. Sju miljoner kubikmeter går till den inhemska försörjningen. Resten av gasen exporteras till Brasilien i en pipeline som sträcker sig ända till São Paulo, Sydamerikas största stad med tjugo miljoner invånare. Får inte den brasilianska megametropolen den importerade gasen stannar sjuttio procent av stadens industrier.
I miljonstaden Porto Alegre, i södra Brasilien, är situationen värre. Hundra procent av stadens energiförsörjning kommer från grannlandets gasexport.
Gasanläggningar attackerade
För att skapa tryck på den brasilianska regeringen att pressa Evo Morales till eftergifter attackerade högermilisen i Santa Cruz en gasanläggning i förra veckan. En gasventil stacks i brand och genast minskade gastillförseln till Brasilien med tio procent. När ytterligare en gasanläggning attackerades hotades Brasilien av att tappa uppemot femtio procent av sitt dagliga behov. Brasiliens energiminister tvingades till krismöte och taxibilarna i São Paulo, som till stor del kör på naturgas, började hamstra.
- Vi ser det här som en terroristattack, sa Bolivias finansminister Luis Alberto Arce.
När en av ventilerna senare under dagen reparerades kunde de brasilianska företagen andas ut.
Brasilianska yrkesmördare
För Brasiliens president Lula da Silva är det viktigt att balansera mellan de båda viljorna. Stödjer han utbrytarprovinserna på låglandet riskerar han att bli delaktig i ett uppror som kan sluta i en statskupp. Om han å andra sidan enbart stödjer Evo Morales riskerar han att högeroppositionen på låglandet fortsätter att attackera gasanläggningarna.
Vad som också drar in Brasilien i konflikten är att Evo Morales anklagar guvernören i djungelprovinsen Pando, Leopoldo Fernández, för att ha lejt brasilianska yrkesmördare för att slå ned motståndet från regeringstrogna anhängare.
- Hur ska jag kunna hålla ihop ett land när det anlitas brasilianska yrkesmördare för att splittra och döda befolkningen? Det här rör sig inte om sammandrabbningar utan om massaker, sa Evo Morales i ett uttalande från presidentpalatset i La Paz i helgen.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.