Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Energikamp. Bolivias president Evo Morales (mitten) deklarerade att han förstatligar olja och gas.

Bolivia chockade omvärlden

RIO DE JANEIRO: Bolivias plötsliga beslut att förstatliga alla utländska gas- och oljebolag som opererar i landet har utlöst en politisk kris i Sydamerika. Brasilien, som investerat över åtta miljarder kronor i landets gasindustri, är värst drabbat.
En ung boliviansk soldat klättrar upp på den utländska gasriggen i San Alberto i södra Bolivia. Han hänger sitt lands flagga i rött, gult och grönt över räcket. Nedanför honom står en soldat ur landets elitstyrkor och bevakar den nyuppsatta banderollen med texten "Nationaliserat - bolivianernas egendom".
Det som få trodde att Bolivia skulle våga göra är ett faktum. Under sitt förstamajtal valde den bolivianska presidenten Evo Morales att presentera dekret 28 701. En lag som innebär att alla utländska gas- och oljeanläggningar i landet kommer att förstatligas inom 180 dagar.

- Tiden är inne, den efterlängtade dagen, en historisk dag då Bolivia åter tar den absoluta kontrollen över sina naturtillgångar. Plundringen av våra naturtillgångar av utländska företag är över, sade indianledaren Morales.
Iklädd en vit skyddshjälm och den beige jackan som tillhör det statliga bolivianska oljebolaget YPFB vandrade Bolivias nyvalde president omkring vid den moderna gasanläggningen som det brasilianska oljebolaget Petrobras byggt. Totalt har Petrobras investerat motsvarande över åtta miljarder kronor i Bolivias gasproduktion de senaste åren. Nu riskerar bolaget, som kontrolleras av den brasilianska staten, att förlora sina investeringar.

Totalt överraskade
- Vi är totalt överraskade, säger en rådgivare till Brasiliens president Lula.
Den bolivianska armén ockuperar alla de 53 utländska gas- och oljeanläggningarna i Bolivia och har även omringat ett femtiotal utländska bensinmackar. De drabbade företagen är förutom brasilianska Petrobras, som står för 45 procent av den totala gasproduktionen i Bolivia, spanska Repsol, brittiska BP, franska Total och amerikanska Exxon. Den bolivianska staten kommer nu att konfiskera 51 procent av aktiekapitalet i de multinationella företagens dotterbolag i Bolivia.

- Vi är chockade. Vi kommer att reagera starkt, säger Sérgio Gabrielli, vd för Petrobras.
Det brasilianska oljebolaget är Bolivias största arbetsgivare och står för 18 procent av Bolivias BNP. Bolaget har varit aktivt i landet sedan gassektorn privatiserades 1990 och betalar varje år 800 miljoner dollar i skatt till den bolivianska staten. Morales beslut att ta över bolagets gasanläggningar och raffinaderier riskerar nu att få den brasilianska industrin på knä. Över 75 procent av industrin i São Paulo, en av världens största industristäder, är beroende av den bolivianska naturgasen.

- Jag ser det som en ovänlig handling som bryter de överenskommelser som den brasilianska och bolivianska staten ingått, säger Silas Rondeau, Brasiliens energiminister.

Reaktion planeras
Brasiliens president Luiz Inácio Lula da Silva samlade tidigt i går morse regeringens styrgrupp till krismöte i presidentpalatset för att försöka lösa den uppkomna situationen. Tillsammans med vd:n för Petrobras, som fick återvända i all hast från ett besök i Houston, planerar landets regering en kraftfull reaktion på Bolivias beslut. Även Brasiliens utrikesminister Celso Amorin kallades hem från ett viktigt möte i Genève med USA:s nya handelsminister Susan Schwab.
Den före detta direktören på ANP, det brasilianska oljeverket, är orolig över framtiden.

- Regeringen måste åtminstone förbereda sig för ett avbrott. Jag hade gärna föreslagit att man släckte ned helt och hållet. Det är det mest effektiva sättet att ransonera på. Vem som kommer att bli drabbad eller inte får man lösa senare, säger David Zylberstajn.
President Lulas talesman André Singer menar däremot att en ransonering inte är aktuell. I stället har den brasilianske presidenten lagt sin tid på att ringa runt till de övriga presidenterna i Sydamerika för att komma överens hur man ska agera mot Bolivias unilaterala beslut.
Trots den uppkomna politiska krisen på kontinenten har indianledaren Evo Morales ett starkt stöd av sin befolkning. Över sjuttio procent av invånarna i Bolivia lever under fattigdomsstrecket och har aldrig fått ta del av naturgastillgångarna som multinationella företag dagligen pumpat ut ur landet. Det är den sneda fördelning som Morales nu försöker ändra på.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.