Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Joe Biden kommer att ha en hektiskt tid framför sig efter att han tagit över som USA:s 46:e president.  Bild: Matt Slocum
Joe Biden kommer att ha en hektiskt tid framför sig efter att han tagit över som USA:s 46:e president. Bild: Matt Slocum

Bidens viktigaste utmaningar efter att Trump lämnar

Donald Trump har in i det sista gjort det svårare för sin efterträdare att normalisera förbindelserna med omvärlden. Jan Hallenberg, expert på amerikansk säkerhetspolitik, listar tio frågor högt på Joe Bidens utrikespolitiska agenda.

Bara den senaste veckan har presidenten genom utrikesminister Mike Pompeo meddelad att Kuba åter placeras på USA:s lista över länder som ägnar sig åt statligt stödd terrorism. För Biden räcker det inte med ett pennstreck för att återupprätta de upptinade diplomatiska relationer som Barack Obama bidrog till med honom som vicepresident.

Den utgående administrationen stämplar också de Iranstödda Huthirebellerna, en av de krigförande parterna i Jemen, som en terroristorganisation. Det riskerar enligt FN att försvåra det humanitära arbetet i den värsta pågående humanitära krisen.

Genom att USA stärker banden med Taiwan förvärras konflikten med Kina ytterligare. Det av Trump beordrade amerikanska tillbakadragandet av trupp från Afghanistan och Irak riskerar att förvärra konflikterna och det mänskliga lidandet enligt både lokala makthavare, utomstående bedömare och parter inom försvarsalliansen Nato.

Donald Trump har ensidigt lämnat även Open Skies-avtalet. Det ger länder möjlighet att utföra obeväpnade militära observationsflygningar över varandras territorium för att skapa förtroende och minska spänningarna. I fredags kom beskedet att även Ryssland hoppar av.

Det råkade sammanfalla med att Nordkoreas diktator Kim Jong-Un stolt visade upp vad som beskrevs som en ny ubåtsbaserad robot. Det kan tolkas som en en varning till den tillträdande presidenten i Vita huset att kapprustningen fortsätter.

GP bad Jan Hallenberg, expert på USA:s utrikes-och säkerhetspolitik och forskningsledare på Utrikespolitiska institutet, att kommentera vad den nye presidenten måste prioritera utöver pandemin och ekonomin efter att ha svurits in på onsdag:

Bild: J. David Ake
Bild: J. David Ake

KLIMATET:

– Han kommer en av de första dagarna tillkännage USA:s återinträde i det internationella klimatavtalet.

Bild: Francisco Seco
Bild: Francisco Seco

RELATIONERNA MED EU OCH NATO:

– Han kommer att slå en signal till EU och Nato, i tredje hand till Japan och Sydkorea, med budskapet att han är en person som värnar allianser och uppskattar och respekterar allianspartner. Han kommer inte att förolämpa dem och komma med orimliga krav.

Bild: Wang Ye
Bild: Wang Ye

KINA:

– Signalerna till Peking är också väldigt viktiga. Exakt hur de kommer att se ut är oklart och kan förändras på sikt. Men jag tror att Biden relativt tidigt kommer att markera att även om han är en annan politiker med ett mjukare och lägre tonläge och mer diplomatiskt inriktad än företrädaren kommer han att protestera och agera mot vad han anser vara Kinas överträdelser på olika områden.

– Kineserna ska inte tror att de har fått någon vän i Vita huset och en president som böjer sig. Det gäller till exempel att USA även i fortsättningen kommer att värna Taiwans självständighet. Den amerikanska Kina-politiken har förändrats under Trump, men hotet från Kina är alla överens om.

IRAN:

– Det kommer att ligga högt på Bidens tio i topp-lista. Han vill återinträda i kärnenergiavtalet, som Trump lämnade 2018. Men för att USA ska kunna göra det krävs att Iran också helt återinträder och lever upp till sina åtaganden och slutar med anrikning upp till 20 procent och annat som strider mot avtalet. Det kommer han att kräva.

– Om iranierna gör det kommer han att ställa i utsikt att han förväntar sig nya avtal eller avtal som kompletterar det gamla om att deras export av robotar stöd till terroristklassade shimamuslimska rörelser som Hizbollah. Där finns också en politisk enighet i USA om Irans beteende måste ändras även på andra områden.

Bild: Adel Hana
Bild: Adel Hana

TRUMPS FREDSPLAN:

– Jag tror att han kommer att gå vidare och ta vara på det positiva med Trumps och hans rådgivare Jared Kushners förhandlade som har lett ett närmande mellan flera arabstater och Israel. Men han är inte nöjd med hur Trump har hanterat palestinierna. Han kommer att markera att en tvåstatslösningen inte är överspelad för ett varaktigt fredsavtal mellan Israel och Palestina. Han kommer att göra ett nytt försök.

KÄRNVAPENAVTALET:

– Det sista begränsande avtalet om kärnvapnen mellan USA och Ryssland Nya Start löper ut kort efter att Biden tillträtt och en gissning är att han försöker på det förlängt på ett år direkt, eller att de kommer överens om att under tre eller sex månader omförhandla det. Jag har väldigt svårt att se att han inte skulle vilja försöka rädda avtalet.

Bild: Mikhail Klimentyev
Bild: Mikhail Klimentyev

PUTIN:

– Biden kommer att vara tydlig med att det är slut med den personliga förståelsen för Putin som Trump har visat. Han vill ha ett korrekt förhållande och inte komma med några förolämpningar, men i nationens intresse och inte personligt. Den allmänna tendensen med överseende mot auktoritära ledare som Putin är bruten.

KIM JONG-UN:

– Rimligen måste Joe Biden försöka med nya förhandlingar. Trump trodde ju att han med charm skulle få nordkoreanen att skrota eller i varje fall begränsa arsenalen av kärnvapen och robotar. Men vi måste konstatera att Trump har misslyckats precis som sina företrädare under de senaste tjugo åren. Nordkoreanerna skulle inte får skaffa sig kärnvapen som kunde nå USA, men såvitt jag kan bedöma har de detta. Det kan mycket väl tänkas att Kim Jong-Un i början av Bidens mandatperiod gör en test som manifesterar det. Då blir frågan akut.

Bild: Rahmat Gul
Bild: Rahmat Gul

AFGHANISTAN:

– Jag tror att Biden kommer att stoppa tillbakadragandet av trupper från Afghanistan i varje fall. Han måste rimligen skjuta upp den afghanska regeringens kollaps. Samtidigt är han tveksam till om den här långvariga missionen kan lyckas. Möjligen kommer han ha kvar ett antal tusen soldater kvar för att kunna bekämpa terroristgrupper. Det var den ursprungliga uppgiften för 19 år sedan, att förhindra att al-Qaida eller senare IS i förlängningen slår till mot USA.

Bild: Melissa Sue Gerrits
Bild: Melissa Sue Gerrits

IRAK:

– I Irak tror jag också att han kommer att försöka vara kvar. Den nye premiärministern i Irak är mer USA-vänlig. Problemet är att det politiska systemet är så fruktansvärt svagt och de Iranstödda miliserna är oerhört svåra att hantera. Om förbindelserna mellan USA och Iran skulle förbättras skulle de här miliserna förmodligen att lugna ner sig. Det skulle i sig försämra relationerna till den israeliske premiärministern Benjamin Netanyahu. Men det finns bara ett USA och Netanyahu måste anpassa sig.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.