Enligt Vita huset uttryckte USA:s president Joe Biden i sitt telefonsamtal med Zelenskyj på torsdagskvällen farhågor som hans administration haft den senaste tiden.
– President Biden sade att det finns en klar möjlighet att ryssarna kan invadera Ukraina i februari, säger Emily Horne, talesperson för USA:s nationella säkerhetsråd.
Uttryckte stöd
Under samtalet med Zelenskyj bekräftade Biden återigen USA:s och dess allierades stöd till Ukraina och diskuterade också eventuell ekonomisk hjälp till landet vars ekonomi satts under press av den spända situationen.
Den ryska militära närvaron i närheten av Ukrainas gräns, och på andra platser i landet, har ökat i omfattning under torsdagen, rapporterar CNN.
– Vi fortsätter att se, även under de senaste 24 timmarna, en större ansamling av kapabla stridsstyrkor som ryssarna ställer upp, både i västra Ryssland och i Vitryssland, säger Pentagons pressekreterare John Kirby till tv-kanalen.
Militär mobilisering och krav orsakar oro
Rysslands mobilisering av militära styrkor nära gränsen till Ukraina har pågått under de senaste månaderna. Något som väckt oro från Ukrainskt håll för att Moskva planerar att invadera sitt grannland.
Ryssland har förnekat några sådana planer och har ställt en rad krav på USA och Nato som de säger ska öka säkerheten i Europa.
Möte i säkerhetsrådet
Samtidigt har USA begärt ett offentligt möte i FN:s säkerhetsråd på måndag för att diskutera krisen i Ukraina och ett ryskt "hotfullt beteende".
"Över 100 000 ryska soldater har placerats ut vid den ukrainska gränsen och Ryssland är inbegripet i andra destabiliserande aktiviteter riktade mot Ukraina, vilket utgör ett direkt hot mot fred och säkerhet och FN:s stadgar", säger USA:s FN-ambassadör Linda Thomas-Greenfield i ett uttalande.
Hon tillade att säkerhetsrådets 15 medlemmar "måste granska fakta och överväga vad som står på spel för Ukraina, för Ryssland, för Europa och för de grundläggande åtagandena och principerna i den internationella ordningen om Ryssland skulle gå vidare och invadera Ukraina".
Som en av fem permanenta medlemmar i FN:s säkerhetsråd har Ryssland vetorätt över alla resolutionsförslag i rådet.
Bakgrund: Konflikten i Ukraina
Ukraina skakades vintern 2013—2014 av växande protester mot att den dåvarande starkt Rysslandsvänlige presidenten Viktor Janukovytj vägrade skriva under ett samarbetsavtal med EU. Presidentens våldsamma försök att kväsa demonstrationerna väckte stor upprördhet och ledde till att han flydde till Ryssland i februari 2014. Hela makteliten byttes ut och en ny regering, utsedd av protestaktivister, tillsattes.
Att den västvänliga oppositionen tog makten vållade i sin tur vrede på ryskt dominerade Krim. Ryssland utnyttjade detta till att regissera en revolt och ta kontroll över halvön med soldater i omärkta uniformer. Denna ockupation övergick snart till olaglig annektering. Dessförinnan hölls en kuppartad folkomröstning, där en majoritet av invånarna påstods vilja tillhöra Ryssland i stället för Ukraina. Folkomröstningen erkändes varken av Ukraina eller väst.
För första gången sedan andra världskriget hade därmed en europeisk stat erövrat en del av ett annat land. Omvärldens reaktioner var starka: Ryssland anklagades för brott mot folkrätten och flera internationella avtal.
Snart ägde ett liknande förlopp rum i det ryskdominerade Donbassområdet i östra Ukraina. Myndighetsbyggnader i städer i länen Donetsk, Luhansk och Charkiv ockuperades av beväpnade män med stöd från ryska styrkor. Charkiv lyckades Ukraina behålla kontrollen över, men i Donetsk och Luhansk arrangerade separatister "folkomröstningar" om självständighet från Ukraina.
Delar av de två länen fungerar i dag som utbrytarrepubliker, med nära koppling till Ryssland. Vid frontlinjen sker regelbundet sammanstötningar mellan ryskstödd lokal milis och den ukrainska armén.
Ryssland har stadigt förnekat inblandning i Donetsk och Luhansk och anser sig ha full rätt till Krim, med hänvisning till folkomröstningen. EU och USA ser dock inte halvön som rysk och har kontrat med ekonomiska sanktioner mot ett stort antal ryska och ukrainska politiker, militärer och företag.
Över 13 000 människor har dödats i konflikten, däribland tusentals civila.