Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

En ukrainsk soldat spanar över frontlinjen mot den ryssvänliga utbrytarrepubliken Donetsk. Spänningarna i östra Ukraina har tilltagit på sistone med ett skarpt ordkrig mellan Ryssland och Nato.
En ukrainsk soldat spanar över frontlinjen mot den ryssvänliga utbrytarrepubliken Donetsk. Spänningarna i östra Ukraina har tilltagit på sistone med ett skarpt ordkrig mellan Ryssland och Nato. Bild: AP/TT

Biden i samtal med Putin om oro kring Ukraina

Ni måste trappa ned, mullrar Nato och Ryssland åt varandra om det militära läget runt Ukraina.
USA:s president Joe Biden har i ett samtal med ryske presidenten Vladimir Putin "uttryckt oro" över den ryska militära uppladdningen i området.
Biden föreslår ett möte mellan de båda ledarna i ett tredje land.

"President Biden underströk USA:s orubbliga förpliktelse vad gäller Ukrainas suveränitet och territoriella integritet", skriver Vita huset i ett uttalande efter ledarnas telefonsamtal på tisdagen.

Kreml framhöll å sin sida att den amerikanske presidenten framfört önskningar om att stormakterna ska kunna normalisera sina bilaterala relationer.

Den senaste tidens många rapporter om ryska förflyttningar av soldater och materiel till den ryskannekterade ukrainska Krimhalvön och gränsområdet mot östra Ukraina har väckt både protester och oro i väst.

– Ryssland måste stoppa den här militära uppbyggnaden i och omkring Ukraina, avbryta sina provokationer och omedelbart trappa ned läget, säger militäralliansen Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg i samband med ett besök av Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba på tisdagen.

Samtidigt varnar Rysslands biträdande försvarsminister Sergej Rjabkov via ryska nyhetsbyråer för att landet kommer att göra "allt som krävs" för att garantera sin säkerhet i händelse av en upptrappning kring Ukraina.

– USA och andra Natoländer håller med avsikt på att göra Ukraina till en krutdurk, hävdar Rjabkov i Moskva.

Lokal upptrappning?

I ryska statskontrollerade tv-kanaler hörs mullrande röster om att man borde markera genom att provspränga kärnvapen, samtidigt som analytiker i väst siar om att det knappast ändå finns någon önskan om ett verkligt storkrig.

Brittiske Rysslandsexperten James Sherr gissar att målet snarare är att skärpa den ryska kontrollen över de ukrainska utbrytarområdena i Luhansk och Donetsk.

"En lokal upptrappning, dramatisk och förödande, som leder till utplaceringen av ryska 'fredsbevarande styrkor' vid den nuvarande gränslinjen är troligen det mest realistiska alternativet", skriver Sherr för tankesmedjan RKK i Estland.

Ukraina: Agera nu

Ryssland har i många år anklagat Nato för att trappa upp spänningarna genom att utvidga sig österut. Nato har samtidigt alltid kontrat med att medlemskap i Nato är något som Nato-länderna själva bestämmer om.

– Ingen annan har rätt att blanda sig i den processen. Det här är en viktig princip för Ryssland försöker nu återskapa något slags intressesfär där de försöker besluta vad grannarna får göra, säger generalsekreterare Stoltenberg i Bryssel.

Från ukrainskt håll önskas nya markeringar från väst.

– Det skulle kunna vara, som generalsekreteraren nämnde, en ny omgång av sanktioner som höjer priset för Rysslands aggressivitet. Det är bättre att agera nu för att hindra Ryssland från att ytterligare trappa upp situationen, säger utrikesminister Kutleba.

Extramöte i Bryssel

Läget i Ukraina ska nu diskuteras av Nato-ländernas utrikes- och försvarsministrar vid ett extrainsatt ministermöte under onsdagen. Det sker huvudsakligen via webben, men med USA:s Anthony Blinken och Lloyd Austin på plats i Bryssel.

Även situationen i Afghanistan väntas då bli diskuterad, uppger Nato-diplomater för nyhetsbyrån Reuters.

Wiktor Nummelin/TT

Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba på besök hos Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg i Bryssel. Det militära läget i Ukraina och den ryskannekterade Krim-halvön väcker oro inom Nato.
Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba på besök hos Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg i Bryssel. Det militära läget i Ukraina och den ryskannekterade Krim-halvön väcker oro inom Nato. Bild: Francisco Seco/AP/TT

Ukraina skakades vintern 2013-14 av växande protester mot att den dåvarande starkt Rysslandsvänlige presidenten Viktor Janukovytj vägrade skriva under ett samarbetsavtal med EU. Efter oroligheter i Kiev flydde Janukovytj till Ryssland i februari 2014.

Motprotester på Krim-halvön, med huvudsakligen rysktalande befolkning, ledde samtidigt fram till en snabb folkomröstning med krav på anslutning till Ryssland, vilket följdes av en rysk annektering i strid mot internationell rätt.

Parallellt utbröt även protester i länen Donetsk och Luhansk, där läget strax urartade till ett inbördeskrig. Merparten av de två länen fungerar i dag som utbrytarrepubliker, med nära koppling till Ryssland. Vid frontlinjen sker regelbundet sammanstötningar mellan lokal milis som stöds av Ryssland och ukrainska regeringssoldater.

Ryssland har stadigt förnekat inblandning i Donetsk och Luhansk och anser sig ha full rätt till Krim, med hänvisning till folkomröstningen. EU och USA har dock vägrat acceptera halvön som rysk och har kontrat med ekonomiska sanktioner mot ett stort antal ryska och ukrainska politiker, militärer och företag.