USA:s president Donald Trump med Frankrikes Emmanuel Macron och Tysklands förbundskansler Angela Merkel vid ett Nato-toppmöte i London 2019. Arkivbild.
USA:s president Donald Trump med Frankrikes Emmanuel Macron och Tysklands förbundskansler Angela Merkel vid ett Nato-toppmöte i London 2019. Arkivbild. Bild: Francisco Seco/AP/TT

Biden eller Trump? Olika förhoppningar i EU

Joe Biden gillas i Bryssel. Donald Trump föredras i London, Ljubljana och Budapest. Oavsett vem som vinner presidentvalet i USA väntar både för- och nackdelar för Europa.

ANNONS

Ända sedan valsegern i november 2016 har USA:s nuvarande president Donald Trump fått det att gunga rejält i relationerna till Europa.

Förhandlingarna om handelsavtalet TTIP har lagts på is, de europeiska Nato-länderna anklagas för att bidra för lite, allehanda strafftullar har införts och i det internationella samarbetet om allt från klimat till världshandel har man gått från att vara vänner till näst intill fiender.

EU:s ledning håller visserligen tyst utåt om vem de hejar på i valspurten i USA. Ändå är det tämligen givet att tummarna hålls för Joe Biden.

– Det finns definitivt anledning till det. Han är någon som inte bara skulle agera ensidigt utan försöka nå gemensamma lösningar. Och han är också bra för det internationella samarbetet, säger statsvetaren Jonathan Hackenbroich på tankesmedjan ECFR i Berlin.

ANNONS

Gillas i öst

Lika givet är också att valmotståndaren Trump föredras av flera djupt konservativa ledare i EU:s medlemsländer i öst, som regeringarna i Polen, Ungern och Slovenien.

"Den fria världen är i desperat behov av ett starkare USA än någonsin. Kom igen och vinn, Donald Trump" skrev slovenske premiärministern Janez Jansa på Twitter för en vecka sedan.

Även i Storbritannien anses premiärministern heja på Trump. Boris Johnson uppges inte vilja ta något avgörande beslut i britternas pågående handelsförhandlingar med EU förrän USA-valet är över. Först då vet han hur det ser ut med möjligheterna att handla med USA.

– För ett handelsavtal med USA har han bättre möjligheter med Trump. Trump har utnämnt EU till en konkurrent och till och med använt språk som man snarare använder om fiender. Joe Biden skulle för sin del vara mycket mer försiktig för att göra något som skulle kunna skada EU:s och den inre marknadens integritet för mycket, säger Hackenbroich.

Protektionism

Ingenting är dock svart eller vitt. Bland allmänheten i Storbritannien är Biden betydligt mer populär än Trump. Och i Östeuropa finns en gnagande oro över Trumps Natokritik och mer välvilliga inställning till Ryssland.

– Fyra år med Joe Biden skulle göra mycket för att återställa USA:s ledarskap och engagemang för Europa, tror Hackenbroich.

ANNONS

Trots alla slitningar med Trump är det samtidigt långt ifrån givet att EU:s ekonomiska relationer med USA blir bättre med Biden.

– Om Biden vinner kommer det nog att bli en tid av stor lättnad i EU i några veckor och månader. Men sedan kommer nog många att vakna upp och förstå att för USA är den gamla globaliseringsmodellen över. Nu finns en mycket mer protektionistisk inställning, anser Hackenbroich.

Varningssignal?

För fyra år sedan följdes valet av Trump av en sorts politisk motreaktion i flera EU-länder. I Nederländerna blev premiärminister Mark Rutte omvald, sedan högerpopulisten Geert Wilders tappat rejält i valspurten — till stor del förklarat med att många väljare avskräckts av utvecklingen i USA. I Frankrike slöt väljarna i sin tur upp bakom Emmanuel Macron snarare än Marine Le Pen i presidentvalet 2017.

Jonathan Hackenbroich tror på något liknande igen — men bara åt ena hållet.

– Om Donald Trump återväljs så skulle det kunna bli en varningssignal för många väljare i Europa och göra att de drar sig för att stödja populistpartierna, gissar statsvetaren från ECFR.

Wiktor Nummelin/TT

Fakta: Kommande val i Europa

Här är några av de val som väntar i Europa under tiden efter USA:s presidentval nästa vecka:

2020: Parlamentsval i Rumänien (6 december)

2021: Parlamentsval i Nederländerna (17 mars), Bulgarien (28 mars), Norge (13 september), Tjeckien (15–16 oktober) och Tyskland (24 oktober)

2022: Presidentval i Frankrike (april), parlamentsval i Ungern (april), riksdagsval i Sverige (september)

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS