Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Kroatiens premiärminister Andrej Plenkovic skakar hand med EU:s nya permanente rådsordförande Charles Michel i Zagreb. Bild: Darko Bandic/AP/TT

Beslut behövs från nya bossar i EU

Prövande veckor väntar för EU:s nya rådsordförande och ordförandeland.
Charles Michel och Kroatien behöver hitta enighet om Balkan, brexit och en ny budget.

Under klarblå himmel i Zagreb skiner Michel och den kroatiske premiärministern Andrej Plenkovic lika glatt som januarisolen.

Herrarna möts i samband med att det kroatiska ordförandeskapet i EU:s ministerråd nu drar igång på allvar. Vackra ord uttalas om samarbete och enighet.

Men det gäller också att leverera. Båda två står inför rejäla utmaningar under den närmaste tiden.

Charles Michel, som tillträdde som ny rådsordförande efter Donald Tusk den 1 december, har först och främst budgetbekymmer.

Mer eller mindre?

EU:s nästa långtidsbudget, för åren 2021–27, skulle helst varit klar redan i höstas, men har som vanligt fastnat i stor oenighet mellan medlemsländer med helt olika syn på storlek och satsningar.

– Enighet kräver ansträngningar, men jag är optimistisk. Vi vet vad vi har för prioriteringar och utmaningar, hävdar Michel på presskonferensen i Zagreb.

Andrej Plenkovic och hans Kroatien tillhör den stora mängd länder i Öst- och Sydeuropa som vill ha en stor EU-budget, inte minst för att jämna ut skillnaden mellan EU:s rika och fattiga.

På motsidan står framför allt Sverige, Danmark, Österrike och Nederländerna som anser att siffrorna måste hållas nere när EU nu dessutom snart tappar ett av de länder som har bidragit med mest till budgeten, då Storbritannien lämnar den 31 januari.

Toppmöte väntar?

Charles Michel ska den närmaste tiden tala med och träffa alla kvarstannande EU-länder för att pejla läget i budgetstriden. I bästa fall kan han sedan komma att kalla till ett extrainsatt toppmöte i slutet av februari.

– Jag kommer att bestämma inom de närmaste veckorna när vi är redo för att försöka landa, säger Michel.

Parallellt behöver han och Plenkovic också göra sitt för att få EU-länderna att dra åt samma håll i de förhandlingar om en framtida relation med Storbritannien som ska dras igång så snabbt som möjligt efter brexit.

Vill förhandla

Plenkovic har samtidigt ett mer lokalt mål i sikte. När Zagreb i början av maj står värd för ett EU-toppmöte med länderna på västra Balkan hoppas Kroatien på klartecken till Nordmakedonien och Albanien om att få börja förhandla om EU-medlemskap,

Frankrike har hittills sagt nej, men kan komma att övertalas med hjälp av nya principer i utvidgningsprocessen som EU-kommissionen väntas föreslå i slutet av januari.

– Vi hoppas hitta en lösning som kan låsa upp situationen. Nu är det dags att göra framsteg, säger Andrej Plenkovic i Zagreb.

Wiktor Nummelin/TT

Kroatien ligger vid Adriatiska havet i sydöstra Europa och gränsar till Slovenien och Ungern i norr, Serbien i öster samt Bosnien-Hercegovina och Montenegro i söder. Landet är till ytan något större än Jämtlands län och har drygt 4 miljoner invånare, varav 800 000 i huvudstaden Zagreb.

Kroatien lydde under Österrike-Ungern på 1800-talet och blev en del av det förenade Jugoslavien efter första världskriget. En självständighetsförklaring 1991 ledde till strider med den jugoslaviska centralmakten, som även följdes av interna strider mot etniskt serbiska utbrytarområden, fram till 1995.

Premiärminister sedan oktober 2016 är Andrej Plenkovic (född 1970) från konservativa HDZ.

Kroatien blev medlem av Nato 2009 och av EU från den 1 juli 2013. Under våren 2020 är Kroatien för första gången ordförandeland i EU:s ministerråd.

Källa: Landguiden (Utrikespolitiska institutet)