Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

På väg – men vart? Albanien dras till EU, men lockas samtidigt av stora investeringar och intresset från Turkiet. Arkivbild. Bild: Wiktor Nummelin/TT
På väg – men vart? Albanien dras till EU, men lockas samtidigt av stora investeringar och intresset från Turkiet. Arkivbild. Bild: Wiktor Nummelin/TT

Balkan söker ny väg efter EU-nej

Den ständiga kampen mellan väst och öst på Balkan har fått ny näring av EU:s nej till nya förhandlingar om medlemskap.
Kritiken mot framför allt Frankrike är fortsatt bister – samtidigt som optimisterna hoppas på nya egna initiativ i området.

Bilderna från Balkanländernas arbetsmiddag med EU:s utrikeschef Federica Mogherini i tisdags kväll spritter inte direkt av optimism och framåtanda.

Ett gäng herrar i kostym med bistra leenden omgärdar en lika svartklädd Mogherini i Bryssel. En av gästerna saknas till och med, sedan Albaniens premiärminister valt att åka till Aten i stället – en tydlig markering av missnöjet.

I ett gemensamt uttalande försöker man ändå få det att låta som frid och fröjd.

"Partnerna på västra Balkan bekräftade sitt starka engagemang för EU och för de reformer som krävs, först och främst för sina egna medborgares välstånd men också för det regionala samarbetet och goda grannlandsrelationer", heter det från EU och ledarna för Bosnien-Hercegovina, Kosovo, Montenegro, Nordmakedonien och Serbien.

Franskt nej

Irritationen har varit stor både i regionen och inom EU över att EU:s stats- och regeringschefer för två veckor sedan inte kunde säga ja till att inleda medlemskapsförhandlingar med Albanien och Nordmakedonien. Allt stoppades av ett envist nej från Frankrikes president Emmanuel Macron, trots ihärdiga kompromissförsök från kollegorna.

Macron motiverar sitt nej med att han först vill få hela EU att fungera bättre, inklusive utvidgningsprocessen, innan det görs plats för nya länder. Men han pekar också på fortsatta reformbehov, korruption och fattigdom i de berörda länderna och varnar för att oroligheter kan bli följden om man låter den ena gå före den andra.

Mellan raderna mumlas samtidigt om att det egentligen handlar om oro för att ett utvidgnings-ja ytterligare ska stärka invandringskritiska Nationell samling i de kommunalval som väntar i Frankrike i vår.

"En dålig dag"

Macrons argument har både anhängare och motståndare.

Inte minst i Västeuropa finns många som anser att länder som Rumänien och Bulgarien släpptes in för fort i EU, när man trots tolv års medlemskap fortfarande ligger långt efter när det gäller korruptionsbekämpning, demokrati och rättsväsendets oberoende.

Å andra sidan är ett ja till förhandlingar ett relativt billigt sätt för att hålla länderna på gott humör. Även om Nordmakedonien och Albanien skulle få börja förhandla nu finns inte mycket som tyder på att de kan anses mogna för medlemskap förrän tidigast framåt år 2030.

EU-parlamentet har fördömt EU-ländernas nej som ett "strategiskt misstag".

"Det här är en dålig dag för Europa. Vårt icke-beslut har svikit våra vänner och allierade", sade ordföranden i utrikesutskottet, tyske kristdemokraten David McAllister efter nejet.

Egna planer?

Oron är stor för att EU:s njugga inställning i stället ska öppna upp för Ryssland, Kina och Turkiet.

Serbien skrev i förra veckan på ett nytt frihandelsavtal med den ryskdominerade Eurasiska ekonomiska unionen, EAEU, och samma dag som Nato-länderna håller toppmöte i London i början av december ska serbiske presidenten Aleksandar Vucic talande nog i stället träffa ryske presidenten Vladimir Putin i Sotji.

Men det finns också ett groende eget samarbete på gång, understött av EU. Ett sorts "mini-Schengen" är på väg åtminstone mellan Serbien, Albanien och Nordmakedonien med målet att från år 2021 öppna upp för fri rörelse av folk, varor, tjänster och kapital.

– EU är välkommet, men det här initiativet fokuserar på intresset för länderna i regionen, sade nordmakedonske premiärminister Zoran Zaev när planerna skrevs under i mitten av oktober.

Mer konkreta åtgärder ska nu presenteras vid ett trepartsmöte i Nordmakedonien den 10 november, rapporterar nyhetssajten Euractiv.

Wiktor Nummelin/TT

Nordmakedoniens premiärminister Zoran Zaev har utlyst nyval till i vår efter EU:s nej till förhandlingsstart om medlemskap. Arkivbild. Bild: Boris Grdanoski/AP/TT
Nordmakedoniens premiärminister Zoran Zaev har utlyst nyval till i vår efter EU:s nej till förhandlingsstart om medlemskap. Arkivbild. Bild: Boris Grdanoski/AP/TT
Serbiens president Aleksandar Vucic, till höger, tog nyligen emot Rysslands premiärminister Dmitrij Medvedev i Belgrad. Arkivbild. Bild: Darko Vojinovic/AP/TT
Serbiens president Aleksandar Vucic, till höger, tog nyligen emot Rysslands premiärminister Dmitrij Medvedev i Belgrad. Arkivbild. Bild: Darko Vojinovic/AP/TT

TT

De sex länder på västra Balkan som fortfarande står utanför EU har nått olika långt i sin strävan efter medlemskap.

Montenegro (600 000 invånare) och Serbien (sju miljoner invånare) förhandlar formellt sedan 2012 respektive 2014. Diskussionerna går emellertid trögt och inget medlemskap är aktuellt förrän tidigast år 2025 – om ens då.

Albanien (2,9 miljoner invånare) och Nordmakedonien (två miljoner invånare) har erkänts som kandidatländer, men väntar fortfarande på en formell förhandlingsstart. Senaste budet är att frågan ska diskuteras inför ett toppmöte i Zagreb i vår.

Bosnien-Hercegovina (3,5 miljoner invånare) har ansökt om EU-medlemskap, men ännu inte fått officiell kandidatstatus.

Kosovo (1,8 miljoner invånare) ses fortsatt endast som "potentiell kandidat". Fem EU-länder – Cypern, Grekland, Rumänien, Slovakien och Spanien – har fortfarande inte ens erkänt landets självständighet.