Protester i Kalifornien i USA mot president Donald Trumps utlysta nödläge.
Protester i Kalifornien i USA mot president Donald Trumps utlysta nödläge.

Bäddat för strid om stopplag för nödläge

Genom att lägga fram en resolution om att avsluta president Donald Trumps utlysta nödläge vid USA:s södra gräns bäddar Demokraterna i kongressen för en öppen fajt – både med Vita huset och inom Republikanerna.

ANNONS
|

Resolutionen, som skrivits av Texasdemokraten Joaquin Castro, presenterades i det demokratledda representanthuset på fredagen. Representanthusets talman, Kaliforniendemokraten Nancy Pelosi, säger att kammaren ska rösta om den på tisdag.

Pelosi har manat ledamöter från båda partierna att ställa sig bakom skrivelsen. Liksom sina partikamrater anser hon att president Trump gick alldeles för långt när han i förra veckan utlyste nödläge med hänvisning till "en invasion" av papperslösa migranter vid USA:s södra gräns – ett argument som ifrågasatts av experter.

Resolutionen i sig är ett stort nederlag för presidenten och något som bäddar för fortsatt strid med kongressen. Men passerar skrivelsen senaten planerar Trump att stoppa den med sitt allra första veto, rapporterar Reuters.

ANNONS

Ett presidentveto innebär att resolutionen nått vägs ände. För att köra över ett sådant krävs två tredjedelar av kongressledamöternas röster och det kan inte Demokraterna få ihop.

Olustigt val

Skälet till nödläget var att Trump ville säkra närmare 6 miljarder dollar, cirka 55 miljarder kronor, för att bygga sin utlovade gränsmur mot Mexiko. Detta efter att "enbart" ha fått knappt 1,4 miljarder dollar i en kongressuppgörelse om gränssäkerhet.

"Presidentens beslut att gå utanför lagens gränser för att få det han misslyckades med genom den grundlagsskyddade lagstiftande processen är ett brott mot konstitutionen och måste avbrytas", skriver Pelosi i ett brev till sina kollegor enligt medier.

Men i den republikanledda senaten lär åsikterna om detta gå isär. Många republikaner är måna om sin relation till Trump och upplever det som olustigt att tvingas ta ställning till "sin" presidents utlysta nödläge.

Samtidigt är ämnet principiellt viktigt eftersom nödläget kan ses som ett prejudikat, vilket flera republikaner framhållit: Framtida demokratiska presidenter skulle kunna göra detsamma, med hänvisning till vapenlagar eller något annat som ligger dem varmt om hjärtat.

Framtidsoro

- Tänk om någon annan anser att klimatförändringarna utgör ett nödläge, vad kommer de att göra och hur långt kan de gå, frågade sig South Dakotasenatorn Mike Rounds nyligen i tv-kanalen CNN.

ANNONS

Andra tongivande republikaner, som Texassenatorn John Cornyn, har också uttryckt sig kritiskt mot nödläget.

Republikanerna har i dag 53 av de 100 platserna i senaten. Om de ska stoppa resolutionen har de inte råd att förlora så många röster. Den mittenorienterade Mainerepublikanen Susan Collins har redan sagt att hon tänker rösta ja.

Lägg därtill att skrivelsen är så kallad prioriterad, vilket innebär att senaten måste rösta om den senast 18 dagar efter representanthuset. Majoritetsledare Mitch McConnell har därmed inte så lång tid på sig att få partikamraterna att rätta in sig i ledet.

Det utlysta nödläget är även utmanat i domstol. I stämningarna hävdas att det är konstitutionsvidrigt av presidenten att flytta pengar från andra budgetposter till murbygget, eftersom det är kongressen som fattar beslut om hur statliga pengar fördelas. Själva nödläget ifrågasätts också.

TT

Fakta: Så styrs USA

Styret av USA bygger på maktdelning mellan den dömande makten (Högsta domstolen), den lagstiftande (kongressen) och den verkställande (presidenten). Tanken är att de tre ska kontrollera varandra. Systemet, som finns beskrivet i USA:s grundlag som trädde i kraft 1789, har viss inbyggd tröghet – varje aktör har vissa möjligheter att granska och begränsa de andra. I USA kallas detta "checks and balances" (ungefär kontroll och balans).

Presidenten är både stats- och regeringschef och bildar inte regering beroende på mandatfördelningen i kongressen.

Presidenten utser domare i HD och är överbefälhavare för militären.

HD kan bland annat underkänna lagar som stiftas av kongressen.

Kongressen stiftar federala lagar, beslutar om skatter och anslag och godkänner ministrar och andra höga tjänstemän. Den kan även avsätta federala tjänstemän, inklusive presidenten och domare, genom riksrätt.

Källa: USA:s konstitution

Bakgrund: USA:s gräns och president Trump

Tuffare invandringspolitik, ökad säkerhet och en gränsmur mot Mexiko är signaturfrågor för USA:s president Donald Trump.

Under sitt första år vid makten 2017 väckte han uppståndelse med ett inreseförbud för personer från i huvudsak muslimska länder, något som utmanades i domstol men senare trädde i kraft i nedbantad form. Trump utlovade även tuffare tag mot USA:s uppskattningsvis 10,7 miljoner papperslösa.

I april i fjol stramades migrationspolitiken åt, då det meddelades att nolltolerans råder mot olaglig invandring. Det innebär att alla som olagligt tar sig över den södra gränsen grips och åtalas. Under budgetåret 2018, som löpte ut den sista september, greps nära 397000 personer för sådana brott. Det var fler än 2017, men färre än det senaste decenniets årsgenomsnitt på drygt 400000 gripanden och betydligt färre än rekordåret 2000 då över 1,6 miljoner människor greps.

Under hösten gjorde presidenten flera uppmärksammade verbala utspel mot en så kallad migrantkaravan med flera tusen centralamerikaner som vandrade mot USA. Soldater skickades till gränsen inför deras ankomst.

I budgetförhandlingarna i höstas begärde Trump 5,7 miljarder dollar för att bygga sin utlovade gränsmur mot Mexiko. Kravet gick inte att få igenom i kongressen, vilket resulterade i en rekordlång nedstängning av delar av USA:s statsapparat under vilken 800000 statsanställda permitterades. I nyligen avslutade kongressförhandlingar avsattes knappt 1,4 miljarder dollar för gränsbarriärer.

Under valrörelsen hette det att Mexiko skulle betala för gränsmuren.

ANNONS