Kaos på flygplatser när brittiska plan inte tillåts landa i EU. Lastbilar som korkar igen vägar och gränsövergångar. Tomt på bensin hos macken. Matpriser som skjuter i höjden när butikshyllorna gapar tomma. Ett sjukvårdssystem försatt i krisläge, där operationer ställs in.
Så har brittiska medier den senaste tiden porträtterat skräckdagen den 30 mars 2019 – i kölvattnet av en avtalslös brexit.
Utrikesminister Jeremy Hunt förnekar att regeringen försöker sprida skräckpropaganda för att få skeptiker att ge upp motståndet mot Theresa Mays brexitplan. Detta är realiteter, försäkrar han.
- Vi måste besluta om Storbritanniens framtida relation till EU före årets slut, och vi måste vara ärliga om de val vi står inför, säger han vid en pressträff i Wien.
Allt mer troligt
Oron växer i Storbritannien för att landet ska "krascha ut" ur EU. Efter premiärminister Theresa Mays bekymmer att baxa sin mjuka brexit genom den brittiska beslutsapparaten fruktar många att London inte kommer att nå en överenskommelse med Bryssel innan det är dags att lämna unionen. Det är en farhåga som tycks allt mer rimlig.
- Att man inte kommer överens ter sig mer troligt nu än någonsin tidigare, säger Matt Cole, historiker och statsvetare vid University of Birmingham, till TT.
Han betonar dock att en avtalslös brexit i sådana fall sker av "misstag". Även om May har sagt att en "avsaknad av överenskommelse är bättre än en överenskommelse som är dålig för Storbritannien", så kommer hon att göra allt hon kan för att inte hamna där, enligt Cole. Men starka krafter bland EU-kritikerna i det brittiska parlamentet ser hellre en avtalslös brexit – om alternativet är förlängda förhandlingar.
Brist på mat
En avtalslös brexit innebär bland annat att Storbritannien lämnar EU utan att parterna har enats kring hur man ska fortsätta att göra affärer. Befintliga avtal och regler slutar att gälla för sådant som handel och resor. För handel träder Världshandelsorganisationens regler i kraft, som skulle innebära rigorösa gränskontroller och det är ur detta som brittiska medier har hämtat sina skräckscenarion.
- Det skulle direkt uppstå svåra logistiska problem. Även om man tillåter varor att passera över gränsen, vilket inte ens är säkert, skulle det ta mycket längre tid än i dag, säger Matt Cole.
Varutransporter riskerar att fastna i en flaskhals vid gränserna.
Storbritannien är beroende av import av matvaror, man producerar till exempel bara en fjärdedel av den frukt och grönt som konsumeras, men också av mediciner och andra konsumtionsvaror. För att inte tala om till exempel komponenter till den viktiga bilindustrin.
- Det skulle ge matbrist och tvinga fabrikerna att stoppa produktionen, säger Cole.
Militär hjälp
Skräckscenariorna börjar allt mer likna bilder av krigsförberedelser, efter det att tidningen Sunday Times avslöjat regeringsplaner på att låta militären bistå myndigheterna vid en avtalslös brexit. Helikoptrar och militärfordon ska användas för att frakta förnödenheter och medicin till boende utanför Londonregionen, enligt tidningen. Men uppgifterna har tillbakavisats av 10 Downing Street.
Nu väntar britterna på detaljerna i de 70 krisplaner eller "förvarningar", som regeringen väntas publicera under de kommande månaderna. I dem ska det specificeras vad företag och konsumenter bör vidta för åtgärder i händelse av en avtalslös brexit.
Men det är – trots allt – fortfarande osannolikt.
- Majoriteten av parlamentsledamöterna är fortfarande emot att låta Storbritannien "tippa över klippkanten" utan ett avtal, säger Cole som tror att förhandlingstiden snarare kommer att förlängas.
- Men allt är väldigt komplicerat och klockan tickar.
Bakgrund: Turerna kring brexit
23 juni 2016 röstade britterna ja till att lämna EU. Regeringen begärde den 29 mars 2017 formellt utträde ur unionen. Det startade en process där Storbritannien ska enas om hur man vill att utträdet ska se ut och förhandla kring detta med EU.
Efter många turer presenterade Storbritanniens premiärminister Theresa May i juli 2018 sin brexitplan. Den innebär en så kallad "mjuk brexit". Bland annat behåller Storbritannien viss tillgång till EU:s inre marknad och skapar en tulluppgörelse med EU. Gränserna mot länderna runt omkring blir enligt planen skarpare, förutom mellan Nordirland och Irland och mellan Storbritannien och Nordirland.
När den brittiska regeringen har enats med EU måste överenskommelsen klubbas i landets parlament.
May har hela vägen tampats med skarp kritik, ett delat land och ett splittrat Toryparti, där många vill se en tydligare skilsmässa med EU – en så kallad "hård brexit". Tunga ministeravhopp har lett till att Mays ledarskap har ifrågasatts.
Även EU:s förhandlingstaktik har fått kritik. I slutet av juli varnade Storbritanniens utrikesminister Jeremy Hunt EU för att pressa britterna alltför hårt.
Krav har höjts om en ny folkomröstning, men May har upprepade gånger avvisat detta.
Den 29 mars 2019 lämnar Storbritannien EU, oavsett om London och Bryssel har enats om en överenskommelse eller ej. Finns det en överenskommelse så ingår sannolikt en övergångsperiod, men vid inget avtal blir det sannolikt heller ingen övergångsperiod.
