Avskrivna skulder nystart för Haiti

Trots den globala ekonomiska krisen, sky­höga matpriser och förra årets tropiska stormar lyckades den karibiska önationen uppnå de mål Internationella Valutafonden (IMF) och Världsbanken ställt på landets ­regering. Och mer än två tredjedelar av Haitis totala skuld på 1,2 miljarder dollar har skrivits av.

Corinne Delechat, IMF-chef för Haiti, beskrev skuldavskrivningen som en viktig milstolpe.

–Det är en vändpunkt för Haiti och det är upp till regeringen att ta väl vara på tillfället, sade Delechat.

För att få skuldavskrivning har Haiti de senaste åren visat att man stärkt den offentliga sektorn och satsat mer på fattigdomsbekämpning. Regeringen har även förbättrat förebyggande program för bekämpningen av hiv/aids, satsat på skolsystemet, utbildat lärare och fått ytterligare 50000 barn i skolan.

Haiti är ett av de länder i världen som drabbas hårdast av naturkatastrofer. De ­orkaner och tropiska stormar som förra året drog fram över Karibien var de häftigaste på sex årtionden.

I Haiti dog 800 människor och ­flera hundra tusen blev hemlösa och sky­fallen orsakade översvämningar med flera meter djupt och lerigt vatten. 2004 dog ­omkring 3000 människor i svåra oväder.

Drabbat av orkaner

Årets orkansäsong, som redan börjat och pågår till och med november, väntas inte bli lika katastrofal som förra årets, men konsekvenserna kan bli förödande då folk fortfarande kämpar med att bygga upp sina hus och är i färd med att plantera grödor. Broar och stora delar av vägnätet har förstörts och har ännu inte reparerats.

Haiti får redan miljarder i bistånd från FN och enskilda länder, pengar som ska gå till återuppbyggnad.

Även om Haiti nu fått skriva av nästan alla sina skulder och bedömts i bättre ekonomiskt skick gör kombinationen av miljöförstöring och faktorer som svaga institutioner, snabb befolkningstillväxt – fyra av tio haitier är under 15 år – och extrem fattigdom situationen i Haiti instabil.

Pengar har försvunnit

Korruptionen är djupt rotad och enligt FN har bland annat pengar som avsatts till dräneringssystem försvunnit. Politisk tröghet har gjort att planerade busk- och trädplanteringar samt byggen av terrasser utefter de kalhuggna bergssluttningarna inte påbörjats. Andra problem är överfyllda fängelser, där 80 procent av fångarna väntar på rättegång.

Haitierna lider även av sviter efter diktatur och politiskt våld. 9000 FN-soldater och poliser har sedan 2004 funnits i Haiti och FN-närvaron har förbättrat säkerheten. Det uppges vara lugnare och de 722 kidnappningar som rapporterades 2006 hade förra året minskat till 258.

Invånarna har i decennier flytt politisk och social instabilitet och över en miljon haitier bor i grannlandet Dominikanska republiken.

Omkring 97 procent av landets skogar har förstörts av svedjebruk (skogen bränns ner och utnyttjas för odling) och genom att man huggit ner träd för att få bränsle. På 1980-talet, när matpriserna var lägre, beslutade Haiti att övergå till matimport, något som nästan helt slagit ut jordbruket.

–Och det haitiska jordbruket är det minst produktiva i världen, sade Joel Boutroue vid FN:s utvecklingsprogram UNDP till The Economist.

Hungerkravaller

Landet är därför farligt exponerat för prisfluktuationer. Förra året ledde skenande matpriser till hungerkravaller. Invånare i huvudstaden Port-au-Prince attackerade polis och FN-anställda och butiker plundrades. Fem människor dog i upploppen och premiär­minister Jacques Edouard Alexis avsattes.

IMF:s chef Corinne Delechat anser att skuldavskrivningen är ett gyllene tillfälle för Haitis regering, som nu i 10–15 år kan avsätta omkring 50 miljoner dollar årligen på fattigdomsbekämpning. Men hon säger också att Haiti fortfarande står inför stora svårigheter.

–Vi är försiktigt optimistiska, sade Delechat.

Marina Malmgren