Avskogning i avokadons spår

Avokadon har blivit en självklar favorit i såväl Europa som USA. Men den höga efterfrågan har en baksida. I Mexiko har produktionen lett till avskogning i snabb takt, vilket påverkar såväl människor som natur.

ANNONS
|

Jeepen tar sig bullrande upp för den gropiga grusvägen. Runtom sträcker barrskogen ut sig, men när vi kommer upp på höjden ser man såväl kalhyggen som planteringar sträcka ut sig.

– Därifrån och bortåt är det privatägt, förklarar Jesús Mendoza och pekar mot gränsen där odlingarna börjar.

Han är själv avokadoodlare, men på samfällighetens mark har de begränsat andelen som får användas för odling.

2 300 av de 2 800 hektaren ska bevaras som skog.

– Vi vill konservera den eftersom den binder mycket vatten som vi använder längre ner i dalen, där vi har odlingarna.

ANNONS

Inkräktare

Problemet är att de har fått inkräktare. Efter en stund stannar bilen vid en banderoll med ordet ”AVSTÄNGT” och tillsynsmyndighetens logga uppspänd mellan de glesa tallarna. Men Mendoza känner att jorden runt avokadoplantorna är fuktig och vet att arbetarna har varit här idag också.

Sedan frihandelsavtalet Nafta implementerades i mitten av 1990-talet har Mexiko blivit världens främsta producent av avokado. Tusentals nya jobb har skapats i delstaten Michoacán, som i övrigt framför allt är känd för medborgargarden och knarkkarteller.

Här är jorden rik på vulkanaska som tillsammans med klimatet har gjort det bergiga landskapet till en ideal plats för avokado. Bara de senaste tio åren har exporten av ”det gröna guldet” fyrfaldigats och förra året exporterades över en miljon ton av frukten. Många vill ta del av framgångarna och antalet odlingar har ökat lavinartat.

Förändringen är tydlig när man åker mellan städerna Morelia och Uruapan. För tjugo år sedan var det kullriga landskapet täckt av barrskog. Numera domineras det av prickiga rutfält, uppblandade med skogliknande områden.

– På långt håll ser det ut som skog, men vi som vet kan se på bladens färg att det är avokadoodlingar, förklarar Jaime Navia, som leder miljöorganisationen GIRA.

ANNONS

Barrträden fungerar delvis som kamouflage, men framför allt skyddar de avokadoplantorna innan de har vuxit till sig. Så snart de blivit större ryker tallarna.

– Grejen är att de här odlingarna ofta inte upptäcks och räknas. Men markanvändningen har redan förändrats, säger Navia.

Studie

Enligt en studie från GIRA förvandlas runt 5000 hektar skog till avokadoodlingar varje år, trots att inga tillstånd för att ändra markanvändningen utfärdas. Ett avokadoträd behöver mellan sju och tretton gånger så mycket vatten som en tall och är långt sämre på att binda vatten i marken. Konsekvensen blir att viktiga vattendrag och grundvattenkällor torkar. Samtidigt hotas den biologiska mångfalden när skog med tusentals arter byts mot monokultur, där all vegetation utöver avokadon hålls till ett minimum med hjälp av bekämpningsmedel, som riskerar att förorena vattnet.

– Jag håller fast vid att det gröna guldet är den svarta framtiden. Du behöver inte vara forskare eller politiker för att märka vad det är som händer. Du ser det varje dag, säger Navia.

Han stannar bilen och pekar mot några branta sluttningar.

– De här odlingarna har etablerats i allas åsyn de senaste tio åren. Det är häpnadsväckande. Vi har sett hur de har huggit ner träd och hur de ligger kvar på marken.

ANNONS

Han förklarar att lutningen innebär stora risker för erosion, men att den potentiella vinsten är så stor att ägarna inte bryr sig.

– De har blivit allt fräckare och bryr sig inte ens om att gömma sig längre. Varför?

För att det är en så tydlig fråga om straffrihet. Tillbaka hos Jesús Mendoza har vi tagit oss till ännu en illegal odling på samfällighetens mark. Det är ett halvår sedan den anmäldes och fyra månader sedan myndigheterna satte upp skyltar om att den var avstängd.

Trots det fortsätter arbetet. Ett bevattningssystem har byggts och nya plantor står redo att planteras. De har sett femton arbetare här, men vet inte vem ägaren är. Troligtvis har denne betalat någon som inte hade rätt att sälja marken.

– Det är olagligt, för det finns inga papper på det, säger Mendoza.

Avstängd

Under de fyra månader som odlingen officiellt sett varit avstängd bör ägarna ha lagt ut runt 200 000 kronor bara på arbetskraften. Totalt kan de ha investerat runt en miljon kronor, vilket blir viktigt om fallet tas hela vägen till domstol. I tidigare fall har samfälligheten tvingats köpa ut ägarna, som hävdat att de köpt marken i god tro. Ett par timmar på knaggliga vägar från samhälligheten ligger byn Zirahuén vid en sjö omringad av kullar. Catalina García har bott här i hela sitt liv och sett hur byn har förändrats.

ANNONS

– Vi ser det runt omkring oss. Ett Zirahuén med färre barrträd för varje dag och mindre vatten i sjön. Den torkar jättesnabbt.

Hon säger att det finns odlare i området som har fått cancer och att det allt oftare saknas vatten i kranen. Oron finns även på byns vårdcentral, där

Esmeralda Vargas Ponce har märkt att det har blivit vanligare med diarré när människor tvingas använda alternativa vattenkällor och att nya hälsoproblem har dykt upp.

– Det kommer människor med allergiska utslag och till och med andningsproblem och problem med synen. De som jobbar på odlingarna utsätter sig för mycket risker, säger hon.

Men att tala om avokadons baksidor på en plats där den inneburit en ekonomisk boom är kontroversiellt, förklarar Catalina García.

– Om man ser till jobben och pengarna så är det jättebra, det nekar jag inte till. Det är jättebra, men hur länge och till vilket pris?

I Michoacán finns uppskattningsvis 220 000 hektar avokadoodlingar, varav över hälften enligt GIRA tidigare täcktes av skog. Talía Coría arbetar på den nationella myndigheten för miljöskydd, Profepa, i Michoacán och berättar att de har stängt av många odlingar och system för att samla upp vatten.

ANNONS

– Det har hjälpt att bromsa utvecklingen. För när vi stänger av förebygger vi att produktionen av avokado på egendomen fortsätter.

Men det håller inte alla med om. Jaime Navia plockar fram satellitbilder som visar förändringen av landskapet och säger att han är vittne till hundratals hektar skog som gjorts om till odlingar de senaste 20 åren.

– Uppenbarligen gör de ingenting, annars hade de ju stängts av och avokadoträden hade varit borta för att återplantera skog, säger han.

Träden

För att avlägsna träden krävs dock ett domstolsbeslut och en rättsprocess kan dra ut på tiden med överklaganden och risk för att fallet fastnar i en utredningshög hos polisen. Coria vidhåller att deras arbete är effektivt, men säger att problemets magnitud gör det omöjligt att bekämpa avskogningen enbart genom tillsynsoperationer.

– Vi måste hitta alternativ genom samtal och överenskommelser med avokadoindustrin, förklarar hon.

I dagsläget finns ett förslag om böter för illegala odlingar, som skulle gå till återplantering på andra platser. Men uträkningen baseras bara på mängden vatten de förbrukar och ser inte till övriga skador på miljön. Röstas förslaget igenom skulle det dessutom kunna innebära att odlingarna blir kvar. Navia är inte imponerad.

ANNONS

– Om jag drar iväg med fyra kubikmeter trä åker jag i fängelse och här har de skövlat 800–2000 kubikmeter per hektar beroende på typen av skog och ingenting händer, säger han.

Ilskan han känner är blandad med oro.

– Frågan jag ställer till alla är vad som händer om priset på avokado går ner. Då kommer vi att bli lämnade utan skog och utan pengar. Att reparera det blir väldigt, väldigt dyrt.

ANNONS