Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

1/11

Avskogning i avokadons spår

Avokadon har blivit en självklar favorit i såväl Europa som USA. Men den höga efterfrågan har en baksida. I Mexiko har produktionen lett till avskogning i snabb takt, vilket påverkar såväl människor som natur.

Jeepen tar sig bullrande upp för den gropiga grusvägen. Runtom sträcker barrskogen ut sig, men när vi kommer upp på höjden ser man såväl kalhyggen som planteringar sträcka ut sig. 
– Därifrån och bortåt är det privatägt, förklarar Jesús Mendoza och pekar mot gränsen där odlingarna börjar. 
Han är själv avokadoodlare, men på samfällighetens mark har de begränsat andelen som får användas för odling. 
2 300 av de 2 800 hektaren ska bevaras som skog. 
– Vi vill konservera den eftersom den binder mycket vatten som vi använder längre  ner  i dalen, där vi har odlingarna. 

Inkräktare
Problemet är att de har fått inkräktare. Efter en stund stannar bilen vid en banderoll med ordet ”AVSTÄNGT” och tillsynsmyndighetens logga uppspänd mellan de glesa tallarna. Men Mendoza känner att jorden runt avokadoplantorna är fuktig och vet att arbetarna har varit här idag också. 
Sedan frihandelsavtalet Nafta implementerades i mitten av 1990-talet har Mexiko blivit världens främsta producent av avokado. Tusentals nya jobb har skapats i delstaten Michoacán, som i övrigt framför allt är känd för medborgargarden och knarkkarteller. 

Här är  jorden rik på vulkanaska som tillsammans med klimatet har gjort det  bergiga landskapet till en ideal plats för avokado. Bara de senaste tio åren har exporten av ”det gröna guldet” fyrfaldigats och förra året exporterades över en miljon ton av frukten. Många vill ta del av framgångarna och antalet odlingar har ökat lavinartat. 
Förändringen är tydlig när man åker mellan städerna Morelia och Uruapan. För tjugo år sedan var det kullriga landskapet täckt av barrskog. Numera domineras det av prickiga rutfält, uppblandade med skogliknande områden. 


– På långt håll ser det ut som skog, men vi som vet kan se på bladens färg att det är avokadoodlingar, förklarar Jaime Navia, som leder miljöorganisationen GIRA. 
Barrträden fungerar delvis som kamouflage, men framför allt skyddar de avokadoplantorna innan de har vuxit till sig. Så snart de blivit större ryker tallarna. 
– Grejen är att de här odlingarna ofta inte upptäcks och räknas. Men markanvändningen har redan förändrats, säger Navia. 

Studie
Enligt en studie från GIRA förvandlas runt 5000 hektar skog till avokadoodlingar varje år, trots att inga tillstånd för att ändra markanvändningen utfärdas. Ett avokadoträd behöver mellan sju och tretton gånger så mycket vatten som en tall och  är långt  sämre  på  att  binda  vatten  i  marken.  Konsekvensen  blir  att  viktiga vattendrag  och grundvattenkällor  torkar. Samtidigt hotas den biologiska mångfalden när skog med tusentals arter byts mot monokultur, där all vegetation utöver avokadon hålls till ett minimum med hjälp av bekämpningsmedel, som riskerar att förorena vattnet. 
–  Jag håller fast vid att det gröna guldet är den svarta framtiden.  Du behöver inte vara forskare eller politiker för att märka vad det är som  händer.  Du  ser  det  varje  dag,  säger Navia. 
Han stannar bilen och pekar mot några branta sluttningar. 
– De här odlingarna har etablerats i allas åsyn de senaste tio åren. Det är häpnadsväckande. Vi har sett hur de har huggit ner träd och hur de ligger kvar på marken. 
Han förklarar att lutningen innebär stora risker för erosion, men att den potentiella vinsten är så stor att ägarna inte bryr sig. 
– De har blivit allt fräckare och bryr sig inte ens om att gömma sig längre. Varför?


 För att  det är en så tydlig fråga om straffrihet. Tillbaka  hos  Jesús  Mendoza  har  vi  tagit  oss  till  ännu  en  illegal  odling  på  samfällighetens mark.  Det  är  ett  halvår  sedan  den  anmäldes och  fyra  månader  sedan  myndigheterna  satte upp skyltar om att den var avstängd. 
Trots det fortsätter arbetet.  Ett  bevattningssystem har byggts och nya plantor står redo att planteras. De har sett femton arbetare här, men vet inte vem ägaren är. Troligtvis har denne betalat någon som inte hade rätt att sälja marken. 
– Det är olagligt, för det finns inga papper på det, säger Mendoza. 

Avstängd
Under de fyra månader som odlingen officiellt sett varit avstängd bör ägarna ha lagt ut runt 200  000  kronor  bara  på  arbetskraften.  Totalt  kan  de  ha  investerat runt  en  miljon  kronor, vilket  blir  viktigt  om  fallet  tas  hela  vägen  till  domstol.  I  tidigare  fall  har  samfälligheten tvingats köpa ut ägarna, som hävdat att de köpt marken i god tro. Ett  par  timmar  på  knaggliga  vägar  från  samhälligheten  ligger  byn  Zirahuén  vid  en  sjö omringad  av  kullar.  Catalina  García har  bott  här  i  hela  sitt  liv  och  sett  hur  byn  har  förändrats. 
– Vi ser det runt omkring  oss. Ett  Zirahuén med färre barrträd för varje dag och mindre vatten i sjön. Den torkar jättesnabbt. 
Hon säger att det finns odlare i området som har fått cancer och att det allt oftare saknas vatten i kranen. Oron finns även på byns vårdcentral, där 
Esmeralda Vargas Ponce har märkt att det har blivit vanligare med diarré när människor tvingas använda alternativa vattenkällor och att nya hälsoproblem har dykt upp. 
– Det  kommer människor med allergiska utslag  och  till  och  med  andningsproblem  och problem med synen. De som jobbar på odlingarna utsätter sig för mycket risker, säger hon. 
Men att tala om avokadons baksidor på en plats där den inneburit en ekonomisk boom är kontroversiellt, förklarar Catalina García.
– Om man ser till jobben och pengarna så är det jättebra, det nekar jag inte  till.  Det är jättebra, men hur länge och till vilket pris? 


I Michoacán  finns  uppskattningsvis  220  000  hektar  avokadoodlingar,  varav  över  hälften enligt GIRA tidigare täcktes av skog. Talía Coría arbetar på den nationella myndigheten för miljöskydd,  Profepa,  i  Michoacán  och  berättar  att  de  har  stängt  av  många  odlingar  och system för att samla upp vatten. 
– Det  har  hjälpt  att  bromsa  utvecklingen.  För  när  vi  stänger av  förebygger  vi  att produktionen av avokado på egendomen fortsätter.
Men det håller inte alla med om. Jaime Navia plockar fram satellitbilder som visar förändringen av landskapet och säger att han är vittne till hundratals hektar skog som gjorts om till odlingar de senaste 20 åren. 
– Uppenbarligen gör de ingenting, annars hade de ju stängts av och avokadoträden hade varit borta för att återplantera skog, säger han. 

Träden
För att avlägsna träden krävs dock ett domstolsbeslut och en rättsprocess kan dra ut på tiden med  överklaganden  och  risk  för  att  fallet  fastnar  i  en  utredningshög  hos  polisen.  Coria vidhåller att deras arbete är effektivt,  men säger att problemets magnitud gör det omöjligt att bekämpa avskogningen enbart genom tillsynsoperationer. 
– Vi måste hitta alternativ genom samtal och överenskommelser med avokadoindustrin, förklarar hon. 


I dagsläget finns ett förslag om  böter för illegala odlingar, som skulle gå till återplantering på andra platser. Men uträkningen baseras bara på mängden vatten de förbrukar och ser inte till  övriga  skador  på  miljön.  Röstas  förslaget  igenom  skulle det  dessutom  kunna  innebära att odlingarna blir kvar. Navia är inte imponerad. 
– Om jag drar iväg med fyra kubikmeter trä åker jag i fängelse och här har de skövlat 800–2000 kubikmeter per hektar beroende på typen av skog och ingenting händer, säger han. 
Ilskan han känner är blandad med oro. 
– Frågan jag ställer till alla är vad som händer om priset på avokado går ner. Då kommer vi att bli lämnade utan skog och utan pengar. Att reparera det blir väldigt, väldigt dyrt. 

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.