Kanadas utrikesdepartement skriver i ett pressmeddelande att han och fredspristagaren Aung San Suu Kyi ska diskutera federalism och demokratiska reformer i Burma, och även regional fred och säkerhet samt vikten av att främja demokrati, ett bra styre och mänskliga rättigheter. Trudeau uppges se fram emot att träffa Aung San Suu Kyi, men den kanadensiska regeringen är bekymrad över situationen för etniska och religiösa minoritetsgrupper i Burma.
Aung San Suu Kyi är en av sex personer som blivit kanadensiska hedersmedborgare. Bland dem finns den svenske diplomaten Raoul Wallenberg som räddade judar undan Förintelsen under andra världskriget, och Sydafrikas tidigare president Nelson Mandela.
Efter Kanadabesöket reser Aung San Suu Kyi till Sverige den 12–13 juni för att träffa bland andra statsminister Stefan Löfven och utrikesminister Margot Wallström.
Aung San Suu Kyi har hyllats för sin demokratikamp, men sedan hon tillträdde har hon beskrivits som en kämpe med glorian på sned. Kritiken handlar framför allt om att hon inte gör något åt systematiska övergrepp mot den muslimska minoriteten rohingya.
Fakta: Aung San Suu Kyi till makten
Valet 2015, som betecknats som Burmas första demokratiska, hölls den 8 november. Redan dagen efter var det tydligt att NLD (Nationella förbundet för demokrati) skulle vinna med bred marginal.
Eftersom den av militärregimen skrivna författningen inte tillåter en person med familjeanknytning till en utländsk medborgare att bli president kan Aung San Suu Kyi, som tidigare hållits i husarrest för sin kamp för demokrati, inte tillträda den posten. För att komma runt lagen kandiderade i stället hennes barndomsvän och bundsförvant Htin Kyaw till presidentposten, vilken han också fick 2016.
Sedan dess styrs Burma av NLD och indirekt av Aung San Suu Kyi.
Källa: Nationalencyklopedin