Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

En avhoppad venezuelansk soldat blir eskorterad av colombianska poliser efter att ha passerat gränsen över till grannlandet.

Arméns lojalitet testas i Venezuela

Det politiska läget i Venezuela blir alltmer kaotiskt. Oppositionen ökar trycket för att få Nicolás Maduro att avgå som president i ett land där den humanitära krisen blir allt svårare. Men för att så ska ske krävs det att armén byter sida, säger en expert.

De senaste dagarna har proteserna i Venezuela ökat i intensitet. Våldet har tilltagit och gränserna har stängts. Det har rapporterats om dödsoffer – men också om soldater inom den regimtrogna militären som har hoppat av.

Oppositionsledaren Juan Guaidó befinner sig för närvarande i grannlandet Colombia, dit han tagit sig med hjälp av oppositionsvänliga soldater. Där ska han enligt egen uppgift delta vid måndagens möte med den så kallade Limagruppen, som består av Kanada och latinamerikanska länder.

Han uppges även ha ett möte med USA:s vicepresident Mike Pence inbokat.

- Situationen befinner sig i ett ganska kritiskt skede. Oppositionen testar nu arméns lojalitet och försöker sätta press på armén att byta sida, säger Mikael Wigell, docent vid Utrikespolitiska institutet i Helsingfors.

Komplex situation

Armén spelar en nyckelroll i konflikten. Utan stöd därifrån blir det mycket svårt för oppositionen att få bort president Nicolás Maduro, trots att hans folkliga stöd sviktar betänkligt, enligt Wigell.

- Armén är rädd för repressalier från Maduro om de byter sida. Därför måste armén kunna lita på att Maduro faller om de går över till oppositionen och att de sedan undgår att bli bestraffade. Det är den stora frågan just nu.

Situationen är särskilt komplex eftersom förhållandena inom armén skiljer sig åt beroende på hur högt upp man är. Vanliga soldater befinner sig i stor utsträckning i samma svåra humanitära position som resten av befolkningen och är därför mer negativt inställda till Maduro ,säger Wigell.

Högre upp i hierarkin är läget ett annat, där finns det många som tjänat ekonomiskt på att hålla sig nära regimen vilket innebär att deras intressen ser annorlunda ut. Förutom att inte ställas inför rätta lär de högt uppsatta generalerna sannolikt även vilja ha garantier för att armén ska få behålla den starka ställning som den har i Venezuela, påpekar Mikael Wigell.

- Det som är positivt för armén i det här läget är att man hittills inte har varit särskilt inblandad i de våldsamheter som utövats mot folket. Det är exempelvis inte armén som har slagit ner demonstrationerna, utan nationalgardet.

Avgår inte självmant

Men så länge Maduro har arméns stöd lär han sannolikt inte avgå, spår Wigell.

- Jag skulle tro att han är beredd att ta till nästan vilka medel som helst för att hålla sig kvar. Om han faller kommer han att befinna sig i en svag position och då är risken för ett åtal stort.

- Maduro har visat sig vara ganska hänsynslös. Han har exempelvis dirigerat sina paramilitära trupper till områden, även i fattiga slumkvarter i Caracas som tidigare visat starkt stöd för både Chávez och Maduro, där de både har dödat och fängslat människor.

Hugo Chávez var Maduros företrädare på presidentposten. Han satt från 2002 till 2013, då han avled i cancer.

Miljoner har lämnat

Samtidigt ökar trycket på Maduroregimen för varje dag som går. Enligt FN har nära tre miljoner venezuelaner lämnat landet sedan 2015 samtidigt som omkring 90 procent av befolkningen befinner sig under fattigdomsgränsen. Snart lär den humanitära situationen förvärras ytterligare.

- USA:s oljesanktioner har ännu inte hunnit slå till ordentligt, det sker först om några månader. När det väl händer kommer också lojaliteten hos Maduros allierade att testas på allvar, säger Mikael Wigell.